Ett nytt produktionskoncept på Saab Automobile AB ? Lean Automation ? är under implementering och utveckling. Inriktningen är att utveckla automationslösningar som stödjer principer och arbetsätt inom Lean Produktion. En gemensam nämnare är automation som byggs upp av enkel, standardiserad och modulariserad utrustning och som kan omkonfigureras av egen personal.Två pilotinstallationer har gjorts under 2010: Transport med enkel AGV (Lean AGV) samt Lean Automation Robot Cell (LARC). Dessa komponenter ingår i denna studie som inriktar sig på förändringar i det totala produktionssystemet med sikte på en konstant hög produktivitetsnivå även vid frekventa förändringar i volym och produktinnehåll.Studien pekar på vikten av att samla produktionspersonalen för att underlätta balansering, men även för att skapa en visuell process där fel snabbt kan upptäckas och åtgärdas.

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka människors förhållande till det privata fotografiet. Både ur aspekten varför människor väljer att fotografera men också hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet är allmängiltigt och lättillgängligt och ett viktigt område att synliggöra och reflektera på för människor i alla åldrar. Min förhoppning är att människor som inte problematiserat ämnet tidigare ska börja intressera sig och därigenom få ett vidgat synsätt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av främst Roland Barthes, Susan Sontag och Vilém Flusser.I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning ägt rum om människors fotografering.

Allteftersom 3d-animerade produktioner blir alltmer vanliga både i film och i TV-produktioner och datorer blir kraftfullare varje år: så börjar realtidsrendering bli mer och mer aktuellt. I detta examensarbete kommer jag främst att koncentrera mig på att skapa koncept, modellering, texturering, behandling av material och ljussättning av en prototypkaraktär där målet är att se om det går att uppnå en så pass hög kvalité på det visuella, att det går att använda i en professionell produktion och om detta inte uppnås: ta reda på vad som saknas. Resultatet är en karaktärsmodell med en tecknad visuell stil med tillhörande återanvändbart material, som förhoppningsvis ser tillräckligt bra ut för att kunna användas i till exempel ett animerat barnprogram på TV.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang. Resultatet av vårt arbete är att deltagarna efter ca 7 år fortfarande upplever en sänkt förmåga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och en ökad känslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrändhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och misstänksamhet.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

Syftet med studien var att se om det finns ett samband mellan matematiksvårigheter och elevens arbetsminne. Utifrån ett befintligt resultat från screeningtest valdes 19 elever ut med matematiksvårigheter, och ytterligare 20 som kontrollgrupp. Därefter genomfördes arbetsminnestester samt test av antalsuppfattning. Undersökningarna utfördes i år 3 och 4 på två olika skolor. Arbetsminnestesterna testade den centrala exekutiven, fonologiska loopen, visuella skissblocket, process-hastighet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..

Denna studie genomfördes i samspel med en forskargrupp inom området växtskyddsbiologi, avdelningen för integrerat växtskydd på SLU Alnarp. Undersökningen gick ut på att övervaka Äpplestekelns flygningsperiod utifrån en prognosmodell baserad på en temperatursumma samt att validera modellen under svenska förhållanden. Studien genomfördes tillsammans med sex odlare för att samla underlag hur stekelns flygningsperiod förhåller sig mellan olika odlingar samt för att se om äpplestekeln har enkel- eller dubbeltopp i flygningen. En dubbel topp eller en utdragen svärmning kan innebära att det finns ett behov för en upprepad behandling. I försöket skedde övervakningen av äpplestekeln på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp med hjälp av 8 vita klisterfällor (Rebell bianco) för daglig avräkning. 6 Rebell fällor skickades även in succesivt av sex odlare lokaliserade i södra Sverige för avräkning och sammanställning.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

The aim of the study was to understand how an elementary school interpreted and worked with the law Skollagen (SFS 2010:800) concerning special needs in school additionally in which way a neuropsychiatric diagnosis might interact with the interpretation. To answer the aim we used following research problems: How does the school define the term special needs and special resources itself? How does the school identify pupils with special needs and work with them? In which way does the neuropsychiatric diagnosis affect the interpretation of the law concerning special needs when it comes to deciding whether a pupil is in need of special recourses? Skollagen (SFS 2010:800) does not define special recourses and does not indicate how the school should use them. We were therefore interested in how an elementary school defined the term and decided to work with it. We based our study upon interviews with 6 respondents whom are central in the process of providing special resources for children in school.

The aim of this study is to look at how librarians express theirpart in reading groups organized by public libraries. Thestudy is based on interviews with seven public librarians insouth regions of Sweden. The main theory used to analyse isfound in the article Bibliotekaren som litteraturformidler(1994) written by the Norwegian librarian Jofrid KarnerSmidt, where she talks about five different roles that alibrarian can have in this context and how they appear. Threeof these roles were used in this study: the pedagogue, theliterature expert and the marketer.The interviewed librarians mostly had a similar view on howthey look at their role in the reading group. They saw theirpurpose as to provide all kinds of people with a possibility tojoin in discussions about mutual interests and share variousopinions about books.

Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna. Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudboken kommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Men hur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunna kombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande omslag? Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vad målgruppen med normalseende hade för behov och tankar kring ljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda på vad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda för att binda samman de två skilda behoven. Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspekter som kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala omslagen. Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassat efter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitalt ljudboksomslag genom att använda sig av ljusvärde och kontraster för att få fram ett funktionellt omslag som tilltalar båda målgrupperna..

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sänka kraven på musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som användes var omvärldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. Längs arbetets gång formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstår musik, och gör oss språkligt förstådda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp där utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .