Detta arbete bygger på ett inventeringsarbete på LKF:s (Lund Kommunala Fastighets AB) bostadsgårdar. Arbetet syftar till att utvärdera och analysera det vedartade växtmaterialet som tidigare inventerats. Santamour (1990) har beskrivit en metod kallad ?10-20-30 formula? som används för att utvärdera hur hållbart ett växtsystem är i den urbana miljön. Systemet studerar växtpatologiska och andra biologiska faktorers påverkan på växtsystemets stabilitet.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

Stureplan i Stockholm har sedan länge betraktats som en symbol för Sveriges rika och berömda. Under senare tid har ett antal samarbeten mellan klädföretag och Stureplans aktörer uppmärksammats i media. Dessa företag har medvetet försökt associera sig till Stureplan som ett led i sin marknadsföring och för att bygga sina varumärken. Den här uppsatsen studerar hur klädföretag utnyttjar Stureplans icke-traditionella marknadsföringskanaler samt anledningarna därtill. Uppsatsens empiriska underlag härrör i första hand från fyra djupintervjuer med personer som i kraft av sina positioner inom klädföretag, kommunikationsbyråer eller restaurangbranschen har god insyn i den marknadsföring som bedrivs via Stureplan.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska Attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

I dagens samhälle finns det tydliga bilder av hur män och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. Då barn i femårsåldern är mitt i skapandet av sin uppfattning om sig själv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger på en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjälp av ord och bild få fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Uppsatsens syfte var att studera industriellt köpbeteende för branschen för prefabricerade trähus. En teoretisk studie har därför genomförts där köpsituationer och dess påverkan på köpprocessen, köpbeslutsgruppen samt kriterier för val av leverantör studerats. Datainsamling har skett genom telefonintervjuer med tre av Sveriges fyra största byggföretag, intervjuerna har genomförts med personer med god kunskap när det gäller inköp av prefabricerade trähus på dessa företag. Resultatet av vår uppsats visar att den den vanligaste köpsituationen för företag som köper prefabricerade trähus är nya köp men att det även förekommer direkta återköp främst genom avrop på ramavtal. De personer som ingår i köpbeslutsgruppen är initiativtagare, användare, köpare, influerare, beslutsfattare och informationsbevakare, vilket överensstämmer med teorin.

Syfte: Studien ämnar utforska på vilket sätt framställningen av herr- respektive damfotboll skiljer sig i dagstidningar. Särskild vikt läggs på att undersöka om herrfotbollen framställs som normen och damfotbollen som en avvikelse.Teori: De teorier som ligger till grund för den här studien är fyra till antalet. Den första, representation, förklarar hur allt runtomkring oss i själva verket är sociala konstruktioner. Den andra, könskonstruktion, reflekterar kring begreppen maskulinitet och femininitet samt dess inkluderade maktaspekt. Den tredje, stereotypisering, handlar om hur vissa människor riskerar reduceras genom medierade framställningar.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur olika varumärken bevarar sin varumärkesidentitet och image när de utvidgar sitt märke mot nya produktkategorier.Metod:Denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Vi valde detta metodval eftersom vår ambition var att komma nära vårt problemområde, vilket gjordes genom att skapa en djupare förståelse för ämnet. Sju intervjuer har gjorts med personer för att bygga den empiriska studien. Dessa personer har en anknytning och arbetar aktivt för och med varumärket. Dessutom har en intervju gjorts med en docent som är expertis inom området varumärkesutvidgning.Slutsatser:Vi har genom analys och slutsats kommit fram till att identitet och image är två viktiga aspekter som ska finnas med vid en utvidgning av ett varumärke.

Att leva med obesitas, fetma, i dagens samhälle kan innebär att personen blir utsatt för stigmatisering och fördomar av sina medmänniskor och detta kan även ske inom sjukvården. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom flera olika attityder gentemot personer med obesitas, mestadels negativa. De mest framträdande attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas var att de upplevdes som lata, likgiltiga och hade en bristande disciplin.

Triagesjuksköterskans uppgift är att sortera, bedöma och prioritera de patienter som kommer gående till akutmottagningen. Denna struktur är uppbyggd för att de mest kritiskt sjuka patienterna ska skiljas ut och få ett snabbt omhändertagande. Till hjälp i sin bedömning har sjuksköterskorna ett skriftligt underlag, en triagemodell, men de förväntas också använda sin intuition, sin kliniska blick, för att ge patienten en korrekt prioritering. Denna, oftast, omedvetna förmåga är till hjälp när de bedömbara objektiva parametrarna inte faller ut men sjuksköterskans känsla säger motsatsen. Intuition spelar en viktig roll i sjuksköterskans kliniska beslutsfattande och den utvecklas genom erfarenhet i yrket.

XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, Attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska Attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Syftet med denna studie är att analysera hur SVT jobbar med och använder sig av förändringar i koncept och om detta i sin tur påverkar varumärket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta påverkar arbetet med programmen. Vi ämnar studera detta genom två av SVT:s mest populära program, för att se om vi kan se dem som varumärken och vad som förändrats efter att framträdande Attribut har bytts ut.Vi har i denna studie sett till vad ett varumärke är, vilka beståndsdelar ett varumärke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förändringar av ett varumärke kan gå till utifrån Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svårigheter.Empirin är hämtad från tre olika intervjuer, den första med varumärkesansvarig på SVT, den andra med På spårets producent och den tredje Så ska det låtas projektledare. Vi har även sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter.Vid förändringar ser vi att de båda programmen förändrar med en viss försiktighet och verkar för att behålla programmens kärna.