Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för ?Corporate Social Responsibility? (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Human rights and solidarity, as well as moral and legal responsibilities to protect people in need of refuge, seem to be principles of secondary importance within international migratory policies today. Instead, the predominant view seems to focus more and more on the protection of territorial borders, the welfare state and national identity. This international change in discourse can also be seen in the political trends of individual states. There are reasons to believe that this is a development that is also perceptible in the political rhetoric that is used in parliamentary debates, which constitute the main focus of this thesis. The aim of this study has therefore been to increase the understanding of this change in migratory policies by analyzing Swedish parliamentary debates between 1975 and 2002, using a theoretical framework focused on two different perspectives on security: First, the Copenhagen School and securitization of migration, and second, human security and human rights.

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp.

Concept - detail - buildingStockholm International Fairs, new main entrance I studied at the KTH School of Architecture from 1995 to 2000. After completing my studies I wanted to work in an office that had a structural way of thinking and that knew the building process; I therefore chose to work for Rosenberg Architects. I have worked on a number of projects, among them several for the Stockholm International Fairs, from the Rica Talk Hotel and Hall AE, to the new main entrance.In the projects we undertook at the School of Architecture we had to identify and draw details that were central to our concepts. I have here identified some key details that we considered to be essential for the concept in a built project; the new main entrance of the Stockholm International Fairs completed in 2013. The entrance has complex logistics with multiple intersecting flows: exhibitors, employees, journalists, VIPs and others.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

?Fröknarna von Pahlen?, is a series of novels written by the author Agnes von Krusenstjerna. Especially the fourth and fifth parts, published in 1933, raised questions about sexuality, especially about what was conceived as perverse and provoking descriptions. ?Fröknarna von Pahlen? became a part of heated debates about what is acceptable to write about.

Aktiv dödshjälp är idag ett aktuellt ämne. Som sjuksköterska kommer hon ett flertal gånger i sin yrkeskarriär möta döende patienter som önskar aktiv dödshjälp. Sjuksköterskans huvuduppgift är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återupprätta hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse kring aktiv dödshjälp i länder där det numera är tillåtet så som i Nederländerna och Belgien. Metod: Arbetet är uppbyggt som en litteraturstudie där ett systematiskt urval av tio vetenskapliga artiklar valts ut från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO .