Sedan Namibias självständighet 1990 är engelska landets officiella- och dominerande undervisningsspråk. Den officiella språkpolitikens mål är att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt språk. Tidigare forskning visar emellertid att språksituationen i landet är mycket komplex. Möjliggörs eller begränsas individens vardag med engelska som officiellt språk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella språkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

En ryggmärgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebär att många kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmärgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade åren 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stänga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen är ett hinder, Att självbild och relationer påverkas, Att upptäcka nya sätt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svårt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.

Uppsatsen behandlar utseendet och användningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt används. Arbetets mål är att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap på ett mer mångsidigt och kreativt sätt än vad som görs idag. Syftet med arbetet är att föreslå strategier för hur lekredskap kan förbättras så att lekplatser ska bli så attraktiva som möjligt för barn och deras familjer. Arbetet utgår ifrån att lek är viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat på litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek på offentliga lekplatser med avseende till lekvärde och lekbehov förs med hänvisning till litteraturstudier. Säkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges särskilt utrymme för att påvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört på lekplatser och lekredskap.

Det har sedan bilens uppkomst funnits samhällsdebatter kring vilket bränsle som är mest passande. Trots att fossila bränslen dominerar som fordonsbränsle, har debatten om alternativa bränslen pågått under en längre tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka en del av denna debatt. Inriktningen är fokuserad på el och biogas som alternativa bränslen i Sverige. Ett antal debattartiklar ur tidsskrifter har valts ut och analyserats med en diskursanalytisk metod.

Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Många städer vill utveckla vattenkontakt, tillgängliggöra och öka den urbana vattenkvaliteten. Gatukontorets programenhet i Malmö stad beslutade 2012 att ett program för stadens kanal skulle tas fram. Jag blev involverad i detta arbete och beslutade mig för att även skriva mitt examensarbete om detta ämne. Målet med uppsatsen är tredelat; att ta fram ett program för Malmös kanal, att beskriva och reflektera över programmet, samt att föra en bredare diskussion kring urbant vatten. De metoder jag använt mig av för att färdigställa arbetet har varit inventering, analys, intervjuer, arkiv- och kartstudier, litteraturstudier, workshop samt en form av introspektiv efterreflektion. Resultatet har blivit ett program för utveckling av Malmös kanalrum, samt en beskrivning och reflektion av programskrivandet, dess kontext och arbetsprocess samt en reflektion kring urbant vatten. Frågan om stadens relation till vattnet är ytterst aktuell, dels för att vattnets och och de angränsande stadsrummens värde som rekreationsområden och sociala arenor ökat markant, men även för de utmaningar vi står inför med klimatförändringar och en höjd havsnivå. Att genom planeringsdokument hitta välgrundade och framsynta förhållningssätt är en viktig pusselbit..

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka träd som kan vara aktuella vid en eventuell ersättning av hästkastanjerna vid Östra Ågatan i Uppsala. Arbetet syftar också till att förklara vilka komplikationer träd möter i dagens städer, såsom vattenbrist och markkompaktering. Delen rörande trädens förhållanden utfördes med hjälp av litteraturen Trees for tough urban sites av Henrik Sjöman och med hjälp av Tom Ericsson som specialiserar sig på botanik och ekologi. Jag besökte Östra Ågatan för att bekräfta vilka begränsningar träd i dagens städer har. För artval användes boken Stadsträd från A till Z av Rune Bengtsson, på grund av dess fokus på träd och stora artrikedom. Kriterier på storlek och tålighet som sattes upp hjälpte i urvalsprocessen och allvarliga trädsjukdomar togs i beaktande och därefter betygsattes trädens lämplighet. Jag erhöll resultaten att städer är ganska ogästvänliga platser för träd men att Östra Ågatan ändå är fullt acceptabel som växtplats.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa kommuner, här kallade krympande kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

Serier, film och adaption. Detta är tre ord som den senaste tiden har blivit allt mer förknippade med varandra. Med titlar som Spider-man (Sam Raimi, 2002), The Dark Knight (Christpher Nolan,2008) och The Avengers (Josh Whedon, 2012) har serier satt sitt avtryck i filmhistorien. Men hur ser dessa båda medium ut och vad är det som gör adaptioner av serier så attraktiva? Detta kommer undersökas närmare i denna uppsats.