Denna rapport syftar till att undersöka hur Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång har valt att arbeta med processförbättringsmetoden Six Sigma, som är en mycket populär metod för att genomföra processförbättringsprojekt och mycket Attraktiv för företag som ska arbeta med sådana. Metoden bygger på statistik och att fatta välinformerade beslut. Detta görs genom att samla team-medlemmar från den process som ska förbättras och genom att göra mätningar inom sagda process.  Man börjar ett projekt genom att definiera problemet, går vidare med att mäta den aktuella processen, analyserar sedan de data man fått in, försöker komma på lösningar och slutligen implementerar man den lösning man bedömt som bäst. Vi gjorde en kvalitativ fallstudie på företaget och intervjuade över ett dussin personer som hade olika grader av bekanthet med Six Sigma, för att få utsagor från personer med olika perspektiv på metoden.  Av detta fick vi veta att de som har varit med i ett förbättringsprojekt eller har utbildat sig inom Six Sigma var begränsade till en knapp tiondel av de anställda på företaget, men att de som var insatta i metoden var ganska väl insatta. Vi går igenom ett antal faktorer inom Six Sigma och projekt baserade på metoden och ställer dessa mot relaterade teorier så att vi kan dra slutsatser. Slutligen tar vi upp våra slutsatser och avslutande reflektioner där vi kommer fram till att mycket av problemen med metoden ligger i om man inte använder den fullt ut utan försöker klara sig utan att ge de resurser som krävs men att metoden annars ger ett stabilt ramverk för processutveckling..

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att att komma fram till vidareutveckling av mobil robotplattform, med Attraktiv och förtroendegivande utseende, enligt uppdragsgivarens önskemål. Projektet skulle resultera i en CAD-modell och modell i skala 1:10 som styrdes av ett antal krav från uppdragsgivaren i form av en kravspecifikation.  Projektet fortlöpte i huvudsak under vinter 2010 och är ett examensarbete för Högskoleingenjör inom Produktutveckling på Mälardalens Högskola. Uppdragsgivarna på Robotdalen, som höll på att utveckla en mobil robotplattform, Opiflex, ville ha hjälp med redesign av detta. Vår uppgift handlade om att förbättra robotplattformen Opiflex så att den blir mer användarvänlig. Det fanns ett behov att ge robotplattformen mer Attraktivt utseende och vidareutveckla vissa detaljlösningarna. Projektavgränsningar berodde mest på tidsbrist. Begränsad tid tillät oss inte utveckla detaljlösningar för djupt. Ett antal koncept togs fram av helhetsstilen för robotplattformen och därefter valdes ut de bästa koncepten. De två bästa koncepten utvecklades och kombinerades till slut ihop till den enda slutgiltiga konceptet. Resultatet blev en CAD-modell som fick positiv reaktion av uppdragsgivare. Vi anser att vi har lyckats med design av en produkt som utstrålar kvalitet och funktionalitet.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen Attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

När man planerar för nya områden idag är ett av de vanligaste ledorden för den framtida stadsutvecklingen att bygga stadsmässigt. Att med funktionsblandning, tät bebyggelse och ett aktivt folkliv skapa en Attraktiv stadsmiljö är det som eftersträvas i enlighet med gamla traditionella ideal. Samtidigt råder det en stor skillnad i hur man använder begreppet som vision mot hur det realiseras i planeringen. Hur planerar man för stadsmässighet i en helt ny stadsdel, i detta fall applicerat på Brunnshögområdet i Lund? Vad innebär begreppet stadsmässighet i Brunnshög/Lund Ne´s planeringsunderlag i jämförelse med den vetenskapliga litteraturen? Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka det Vetenskapliga och kunskapsmässiga innehållet i begreppet stadsmässighet samt tillämpningen i fallet Brunnshög/Lund NE. Till grund för arbetet ligger en kunskaps och forskningsöversikt där vetenskapliga teorier och definitioner som rör stadsmässighet utreds.

Syftet med denna studie är att undersöka vad handledarna inom handeln har för synpunkter på den handledarutbildning som skolorna erbjudit dem. Jag ska även undersöka om behovet av en handledarutbildning finns och hur stort det är samt att ta reda på hur utbildningen kan göras mer Attraktiv så att den lockar fler handledare att genomföra den. Som avslutning är tanken att ta reda på hur utbildningen kan utvecklas så att den är anpassade efter branschen och skolans krav så att bästa utbyte mellan dem uppstår. Metoden som studiens resultat baseras på är individuella intervjuer av tio handledare i olika butiker i Växjö. Intervjun bestod av tio huvudfrågor med tillhörande följdfrågor.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som Attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner Attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en Attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.

En kvalitativ fallstudie har genomförts med syfte att förstå hur Landstinget Kronoberg hanterar rekryteringen i förhållande till det stora rekryteringsbehovet och kraven på mångfald i arbetslivet. För att söka svar på uppsatsens tre frågeställningar har relevanta teorier granskats och legat till grund för bakgrund och teorikapitel. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer som är väl insatta i och har kunskap om Landsting Kronobergs rekryteringsprocess och strategi för att tillgodose behovet av personal. Även en innehållsanalys av deras styrdokument har genomförts. Slutsatserna av studien är att Landsting Kronoberg är väl medveten om det ökande behovet av arbetskraft och arbetar strategiskt med detta.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och Attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet på sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesätt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger på teorier om diskursanalys, och är utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer än kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan på en marknad som är utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det är vanligt att förskolor med andra styrelsesätt än kommunala, fokuserar mer på marknadsföring än på information på sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus på föräldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer på att ge information om verksamheten. Det är vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den Attraktiv för dem som söker information på förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rådande marknadsanpassningen, där man måste vara tydlig med vad verksamheten innehåller, och gärna särskilja sin verksamhet från andra förskolors.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsregn.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

I den internationella forskningen om styrelseformer finns en allmän uppfattning om att den politiska utvecklingen under 1900-talet indikerar en övergång från government till governance. Nya styrelse- och samarbetsformer har inneburit att den tidigare välfärdspolitiken har omformulerats till en entreprenörsmässig stadspolitik, vilket har skapat en innehållsmässig förskjutning i planeringens grundläggande syfte och mål. Mot bakgrund av globaliseringen satsar numera allt fler städer på att marknadsföra sig som Attraktiva för att kunna konkurrera om det internationellt rörliga kapitalet. Problematiken i detta sammanhang är att särskilda handlingsinriktade strategier har blivit dominerande i det planpolitiska arbetet, vilket således får konsekvenser för stadens utformning och stadsbild.Den kommunikativa planeringen förespråkar samverkan och dialog mellan alla berörda parter i syfte att skapa konsensus och en samsyn i stadsbyggnadsfrågor. Men beroende på vilka ide?er som inkluderas respektive exkluderas från diskursen påverkas därmed vår uppfattning och förståelse av stadens Attraktivitet.

Att kunna äta själv, utan hjälp från omgivningen är en egenskap många ser som självklar. Tyvärr är det inte så för alla, och de som har problem med att kunna äta själva har hittills behövt förlita sig på att en vänlig människa i närheten har möjlighet kunna mata honom eller henne.Det finns få alternativ till att bli matad av en människa och detta examensarbete bestod i att formge och konstruera samt att bygga en "demonstrator" som kan användas för att äta med på egen hand.Den blivande produkten kallas för Bestic och skall då alltså vara en ett äthjälpmedel som med en sked eller en tång kan plocka upp mat från en tallrik och lyfta upp det till munnen på användaren.Krav som ställdes var att den färdiga produkten skulle vara enkel att tillverka, montera och gärna billig inom vissa ramar, och dessutom vara Attraktiv för målgruppen.I denna rapport kommer du att kunna läsa om hur idéprocessen, konceptutvärderingarna, skissarbetet, materialvalen, konstruktionerna, cad-arbetet och modellbyggandet gick till.Resultatet av detta arbete blev en CAD-modell över samtliga delar som måste tillverkas, och samtidigt en lista över komponenter som behövs för att montera ihop en färdig produkt. Utöver CAD-filerna tillverkades det också en "demonstrator", en till så stor utsträckning som möjligt fungerande prototyp och samtidigt utställningsmodell.Demonstratorn visade att det fanns brister i konstruktionen ifrån CAD-filerna och en analys gav en lista på problem som måste lösas innan en serietillverkning kunde påbörjas..

Syftet med denna studie är att undersöka hur vattennära områden det vill säga Västra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare använts som hamn- och industriområden idag fungerar med sin nya användning genom att titta på vad som gör dem Attraktiva och för vem. Vidare är syftet att ta reda hur tillgängliga de är för allmänheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhållningssätt vilket betyder att den sociala sammansättningen studerats i områdena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. Sjönära områden anses vara Attraktiva för en mångfald av människor men studien visar att det överlag är resursstarka personer som bosätter sig i Norra Älvstranden och Västra Hamnen. Att områdena är Attraktiva samt att det överlag är en viss grupp människor som bosätter sig i områdena exemplifierar en problematik kring hur tillgången till områdenas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmärksammat att stråken i dessa områden är betydelsefulla för att en mångfald av människor och inte bara de som bor där ska kunna orientera sig till de Attraktiva vattennära områdena och känna sig välkomna till exempelvis de offentliga kajstråken.