Stockholm är en stad där grönstrukturen i stadens närförorter länge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhängande grönt nät och där stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtätningens era i den starkt växande staden målas grönområdena nu istället upp som den mark som återstår att bygga på, där det gröna nätet är ett hot mot en sammanhängande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frågeställningen om det hade det skett en förändring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som användes var att jämföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frågor om grönstruktur. Varje fråga besvarades med sammanfattningar eller citat från de båda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder på att en förändring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte längre ett eget kapitel eller karta.

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer Attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer Attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer Attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags Attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers Attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen.

Med en ständig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion står inte längre i centrum då den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre värde i produkten och företagen måste sträva efter att tillfredsställa och beröra kundens emotioner för att framstå som Attraktiv. Idag talas det därför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att få en förståelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk ståndpunkt påverkar kunden.

Förändringar pågår ständigt i samhället och är beroende av många olika processer. Så är även fallet längs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer Attraktivt rekreationsområde och stora områden togs i anspråk för fritidsbebyggelse. Idag är bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer Attraktiv som permanentbostadsort. Detta ställer nya krav på både miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

I detta examensarbete analyseras ett förortsområde respektive den gamla stadskärnan i Vilnius, Litauens huvudstad. I arbetet framgår bland annat att tätheten i Gamla stan är ungefär dubbelt så hög som i de båda modernistiska förorterna Justini?k?s och Vir?uli?k?s. Vidare ger Jane Jacobs teorier ledtrådar till vad det är som gör vissa stadsmiljöer och parker mer Attraktiva än andra. Bebyggelsens öppenhet och slutenhet analyseras med en ny metod, som grundar sig i en tredimensionell beräkning av hur många procent av himlen man ser från varje given punkt i ett geografiskt område. I examensarbetet presenteras en förtätningsstrategi som kan användas i förnyelsen av storskaliga modernistiska förorter både i Vilnius och internationellt.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot Attraktiva och oAttraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader.Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.

Det första intrycket av en produkt är mycket viktigt, därför har förpackningar en stor betydelse för kunder i beslutsprocessen vid val av produkt. När det gäller mejeriförpackningar är ofta innehållet det samma, oavsett om mjölken kommer från Milko, Arla eller Skånemejerier är innehållet mjölk. Det är förpackningen som särskiljer produkten från olika varumärken genom att sätta sin identitet på den. Vi ska därför genom denna uppsats undersöka vilka kvalitetsattribut hos mejeriförpackningar som bör prioriteras för att uppnå kundtillfredsställelse. Detta ska vi undersöka genom att använda oss av teorin om Attraktiv kvalitet, hedonistisk kontra funktionell nytta, kvalitetsattributs livscykler samt genom att dela in attribut i dimensioner.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt Attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli Attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar.Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet.Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ?Hästriket?. .

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en Attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrågan, vilket påverkar såväl organisationer, studenter som samhället i stort. Anställningsbarheten efter avslutade studier har därmed blivit en framträdande fråga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förståelse och kunskap inom området.