Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet.

Syftet med studien var att beskriva omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning. Studien genomfördes på en hälsocentral i Gästrikland. Totalt granskades 100 datajournaler med hjälp av en utvecklad granskningsmall. De områden som granskades var: kontaktorsak, mål, omvårdnadsåtgärder och uppföljning. Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation vid telefonrådgivning har vissa brister och den inte till fullo följer gällande författningar.

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och smak.

I min essä utgår jag från en händelse i min verksamhet som är en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fått ett hårdare arbetsklimat på förskolan sedan den reviderade Läroplanen för förskola kom 2011 och undersöker därför hur samhällsklimatet idag är och bakgrunden till den reviderade Läroplanen för förskola och vad den innebär för oss pedagoger. Jag tar reda på vad stress är och hur det påverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet står för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sätt som jag och mina kollegor hanterar stress och vårt pedagogiska uppdrag på. Jag funderar även över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen får för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rådande arbetsbelastning.Avsikten med min essä är att förstå hur jag på bästa sätt ska kunna hantera våra ökade åtaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bästa förutsättningarna för barnen att få en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att Läroplanen för förskola har reviderats för att barn ska få den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhället.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named ?Kulturutredningen? waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts.

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter.

I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.

Denna rapport beskriver ett projekt där målet är att att komma fram till vidareutveckling av mobil robotplattform, med attraktiv och förtroendegivande utseende, enligt uppdragsgivarens önskemål. Projektet skulle resultera i en CAD-modell och modell i skala 1:10 som styrdes av ett antal krav från uppdragsgivaren i form av en kravspecifikation.  Projektet fortlöpte i huvudsak under vinter 2010 och är ett examensarbete för Högskoleingenjör inom Produktutveckling på Mälardalens Högskola. Uppdragsgivarna på Robotdalen, som höll på att utveckla en mobil robotplattform, Opiflex, ville ha hjälp med redesign av detta. Vår uppgift handlade om att förbättra robotplattformen Opiflex så att den blir mer användarvänlig. Det fanns ett behov att ge robotplattformen mer attraktivt utseende och vidareutveckla vissa detaljlösningarna. Projektavgränsningar berodde mest på tidsbrist. Begränsad tid tillät oss inte utveckla detaljlösningar för djupt. Ett antal koncept togs fram av helhetsstilen för robotplattformen och därefter valdes ut de bästa koncepten. De två bästa koncepten utvecklades och kombinerades till slut ihop till den enda slutgiltiga konceptet. Resultatet blev en CAD-modell som fick positiv reaktion av uppdragsgivare. Vi anser att vi har lyckats med design av en produkt som utstrålar kvalitet och funktionalitet.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hållbara staden som har vuxit sig allt starkare, där förtätning är en strategi för att uppnå hållbarhet. Men vid förtätning uppstår det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, då det finns motsättningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behållas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsättning ?tätt? kontra ?grönt? är en fråga som har karaktäriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt går mot en förtätning måste grönskans värden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan måste få ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i täta stadsmiljöer är att anlägga fickparker, små parker med fokus på kvalitet istället för kvantitet.

När ett IT-företag ska utveckla ett system behöver de en systemutvecklingsmetod. Denna metod används för att de personer som arbetar i ett projekt ska ha en mall för hur de ska utföra sitt arbete. Vad som enligt litteratur verkar vara ett problem idag är att företagen har en metod men använder den inte på ett bra sätt eller inte alls. Detta leder till ostrukturerade projekt utan sammanhang. Om någon slutar i projektet är det svårt för någon ny att sätta sig in i det arbete som gjorts.

Nya krav på tillgängligheter, prioriteringar, synsätt, kompetens och konkurrens om arbetskraft påverkar dagens hälso- och sjukvård i stor utsträckning, detta i och med den ständiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vården innebär för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men även en bra tillgänglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt känns och ett gott behandlingens resultat påverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska överväganden blir allt vanligare. Från slutet av 1990-talet så har inom Norrbottens läns landsting införskaffats ett antal direktiv om så väl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. På Piteå vårdcentral har man sedan våren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska områderna inom vården och med detta på sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har två skilda kvantitativa enkätanalyser gjorts en för patienter och en för anställda.

Syfte:  Syftet med studien är att belysa och analysera hur revisorn arbetar för att eliminera risken för att göra väsentliga fel i årsredovisningen. Studien ska även beskriva och skapa förståelse för Revisorsnämndens och små revisionsbyråers arbete och ställningstagande till kvalitetssäkring.Metod: Utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ metod utfördes personliga intervjuer med tre små revisionsbyråer och Revisorsnämnden. Vid val av informanter tillämpades ett strategiskt urval. I studien har en abduktiv ansats använts. Slutsatser: Åtaganden för att god kvalitet ska uppnås i revisionen är revisionsprocessen, rotation på revisionsuppdrag vart sjunde år, tillämpning av analysmodell och etiska normer, FAR SRS:s kvalitetskontroller, internt kontrollsystem och kvalitetssäkring från RN..

En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta är överens om krävs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men också om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna närmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet är viktiga ingredienser i områden där människor bor och arbetar.

Denna studie ämnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och åstadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfråga lyder:Vilka slags kriterier är avgörande för att kunna bestämma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillämpas?Som svar på studiens huvudfråga kan följande slutsatser härledas:? Att det råder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaföreställningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullständiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kärnfull föreställning men också en förståelse kring varför denna gruppering är viktig.? Att ett informationssystems kvalitet påverkar och påverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebär att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillräcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess där grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock är begränsad med hänvisning till tidsbrist..