Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag på Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstått som en motrörelse mot avbefolkning och nedläggning av företag på landsbygden. Människorna i den geografiska avgränsningen jag undersökt har tagit problemet i egna händer och startat lokala utvecklingsbolag där lokalbefolkningen köper aktier och är på så sätt med och bidrar till utveckling på landsbygden. Bolagens syfte är att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjälp av tre begrepp, samhällsentreprenörskap, organisation och nätverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar på ett unikt sätt med tre viktiga begränsningar inskrivna i bolagsordningen, begränsad rösträtt, begränsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieägarna får ut av att äga aktier är inte möjligheten till vinstutdelning på aktier, istället är det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

I denna studie undersöks hur personer i HR position upplever och arbetar med sin företagskultur, samt huruvida respondenterna anser att de kan styra med hjälp av denna. Tyngdpunkt ligger på respondenternas personliga uppfattning av ämnet vilket i sin tur diskuteras i förhållande till litteraturen. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv metodansats. Urvalet bestod av åtta respondenter från företag inom tjänste-, produktion-, tjänsteproduktion och serviceföretag. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att säkerställa att företagen hade en uttalad företagskultur samt att respondenterna kunde bidra med sin syn på området.

Den psykosociala arbetsmiljön som personliga assistenter har liknar inte den på någon annan arbetsplats. Eftersom personliga assistenter ofta arbetar i brukarens hem kan det uppstå situationer där det kan upplevas som att assistenten inkräktar på brukarens, och brukarens familjs, privatliv. Arbetet fordrar även att assistenten kan variera, hålla en balans mellan närhet och distans, samt att stödja och ställa krav efter vad situationen kräver. En av de huvudsakliga frågeställningarna i detta examensarbete är huruvida personliga assistenter har ett behov av att få prata med någon om sitt arbete, då många både arbetar ensamma hos brukaren och har tystnadsplikt. Den psykosociala arbetsmiljön är också av stor vikt för de personliga assistenternas behov av stöd utifrån.

Beskrivningen som en ö mitt i Malmö bekräftar bilden av Rosengård som en isolerad stadsdel i förhållande till övriga Malmö. Ett resultat av denna fysiska isolering är att stadsdelen besöks av få Malmöbor utöver de som bor där och att få Rosengårdsbor söker sig utanför stadsdelen. Det finns dock en strävan mot att öppna upp stadsdelen och genom olika åtgärder göra den mer tillgänglig och attraktiv. Med detta hoppas kommunen locka dit folk från övriga Malmö och göra Rosengård till en bättre plats för dess invånare.Idrottsområdet i söder, beläget på Rosengårdsfältet, ingår i dessa planer och är tänkt att förändras för att göras mer tillgängligt och attraktivt att vistas i. Det finns delar som motverkar detta i dag, bland annat upplevs området som slitet, otillgängligt och otryggt.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Syftet med den här studien är att visa på goda exempel av inkludering från en specifik skola och hur barn som inte uppfyller normen ges en inkluderad skolvistelse. Ordet inkludering har på senare tid fått ersätta ordet integrering. Detta har varit en internationell process som har sitt ursprung i Salamancadeklarationen (Unesco, 1994). Inkluderingsbegreppet flyttar fokus ifrån individen till helheten och omgivningen. Det blir skolans uppgift att se till att skapa en miljö och en organisation som gör att ingen blir hindrad att delta.

Syftet med denna studie är att knyta an till Högskolan i Gävles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering på en arbetsplats samt kartlägga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjälp av datorprogrammet Complador. Någon tidigare forskning har inte funnits inom detta område, vilket gjorde att ett intresse väcktes hos författarna. Studien bygger på litteraturstudier samt intervjuer. För att få svar på visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartläggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar på att visualisering har en stor betydelse både för pedagogerna själva samt deras dagliga arbete, både som kollega och klasslärare.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats.

Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets värderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundläggande värderingar benämns kärnvärden och är något som genomsyrar hela verksamheten. På grund av att företaget lägger stor vikt vid sina kärnvärden var vi intresserade av att ta reda på hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget använder sig av olika kärnvärden internt och externt och ville därför undersöka om detta skapade några problem för personalen.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch copingstrategier.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav ställs på individen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden krävs det att man besitter vissa faktorer för att bli anställd.Man talar om att en person är anställningsbar på arbetsmarknaden och om personen har en anställningsbarhet som lämpar sig för det utvalda området. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att få folk anställningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av ämnet var hur manarbetar kring personers anställningsbarhet och med dem som varit ifrån arbetsmarknadenunder en längre period. Syftet är att undersöka hur förmedlare på Arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1.