Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige och Försäkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på våra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar på kontoret, tidsbrist och separation från naturen kan ge skadliga effekter på både vår allmänna och personliga hälsa och lycka. Litteraturstudien i det här examensarbetet ämnar sammanställa evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement på arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva påverkan på den anställde. Studien avgränsade sig till arbetsplatser där de anställdas arbetsuppgifter huvudsakligen är lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter på den anställde som till exempel ökat välbefinnande, arbetstillfredsställelse, trivsel och välmående. Resultaten pekade också på en komplexitet i frågan om naturelements effekter och det var svårt att dra några slutsatser angående effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den sexuella läggningens betydelse för upplevelsen av arbetsplatsen. Undersökningen baseras på fyra intervjuer med homosexuella poliser som är medlemmar i Föreningen för gaypoliser i Sverige. Studien undersöker hur öppna de är med sin sexuella läggning på arbetsplatsen, kollegornas bemötande angående deras sexuella läggning och hur medlemskapet i föreningen har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien använder tre teoretiska utgångspunkter: begreppen socialkonstruktivism och heteronormativitet och även Raewyn Connells teori om maskuliniteter. Resultatet av studien redovisas i fem delar.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg upplevelser av stress på arbetsplatsen bland de idrottslärare på högstadiet som utgör vår undersökningsgrupp. Vi ville också identifiera bidragande faktorer och lämpliga åtgärder för denna stress. De frågeställningar vi använt oss av är: Upplever idrottslärare på högstadiet stress på sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka åtgärder tillämpas mot stress? Vilka förebyggande åtgärder kan tillämpas mot stress? Vi har utgått ifrån den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vårt metodologiska val. Vi har även utgått ifrån Passer och Smiths teori (2007) som är en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förståelse i ett individ ? miljö perspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssätt påverkar individen och arbetssituationen på en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhället förändrats från industrisamhället till postindustriellt samhälle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förändringarpåverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpåverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.

?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med studien är att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer få insikt i elbaslärares förhållningssätt till vad som är viktigt för nybörjarelever att lära sig. Utifrån detta syfte är avsikten att försöka förstå vilka lektionsmoment elbaslärare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera på just dessa och deras syn på eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslärare från olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgångspunkt i historiska perspektiv på musikkulturskolornas framväxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet på lärande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna är att eleven får komma igång och spela så snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever är lust, glädje och upplevelser ? vilket går helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare år. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn på vad de tycker är viktigt för nybörjarelever att lära sig i relation till de traditioner, idéer och värderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

Försvarsmakten är en viktig aktör i samhället och är en av Sveriges största myndighet med omkring 51 517 anställda, där 6 866 är kvinnor och 44 651 är män. I Sverige vill försvarsmaktsledningen (FML) ändra dessa siffror och har sammanställt tre aspekter för att expandera andelen kvinnor inom försvarsmakten. Det handlar i huvudsak om ett rättighetsperspektiv, alla ska ha lika chanser att påverka och medverka i samhället och ha tillgång till makt och inflytande. Den andra orsaken är att försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare som ska nå hela befolkningen, slutligen vill försvarsmakten få en ökad operativ effekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur Norrbottens flygflottilj (F21) i Luleå arbetar för att rekrytera fler kvinnor till försvarsmakten, samt hur kvinnliga anställda upplever sin arbetsvardag på en mansdominerad arbetsplats.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.