Titel: Det sociala intranätet ? ett forum för information, interaktion och identifikationFörfattare: Jessika Hällerö, Emmy Nordin och Anna SalomonssonUppdragsgivare: Semcon ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, massmedier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Malin SvenningssonSidantal: 52Antal ord: 15 020Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Semcons konsulter reflekterar över sin organisationstillhörighet och hur de identifierar sig med sin arbetsgivare, samt att öka kunskapen om konsulternas inställning till och användandet av Semcons intranät.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Resultatet baseras på intervjuer med tio av Semcons konsulter.Huvudresultat: Genomgående för studien är att det tenderar att finnas en positiv och en negativ strömning i förhållande till frågorna. Vad gäller organisationsidentifikation finns det konsulter som identifierar sig med Semcon, konsulter som identifierar sig med arbetsplatsen samt de som är osäkra över sin organisationstillhörighet. Det råder även delade meningar kring hur ett socialt intranät kan medverka till att identifikationen med Semcon stärks. Vissa menar att ett socialt intranät kan bidra till identifieringen som Semconit, medan andra menar att det finns för lite information på avdelningsnivå för att uppnå detta.

Anställningsbarhet anses vara av värde för flera intressenter, däribland samhället, företagen och individen. Vårt examensarbete behandlar anställningsbarhet för studie- och yrkesvägledare. Vi har uppmärksammat att konkurrensen om vägledningstjänster är hård i Skåne. Vi ämnade därför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvägledare, eller annan aspirant till vägledningstjänster, anställningsbar. Vi begränsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvägledare att bli kallad till just anställningsintervju, för vägledningstjänster.

Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska). Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor.

Denna uppsats behandlar hur arbetsgivare och fackföreningar agerar vid uppsägningar av tjänstemän inom den privata sektorn. Syfte är att visa på vilka sätt man som arbetsgivare kan göra avsteg ifrån turordningsregeln, ?sist in först ut?, samt att klargöra hur arbetsmarknadens parter ställer sig till den tillämpning av turordningsreglerna som finns idag.I avsnittet om teoretisk utgångspunkt redogörs för de lagar och avtal som den svenska arbetsmarknadens parter har att förhålla sig till, vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Främst gäller det Lagen om anställningsskydd och dess 22§, där reglerna kring turordningen finns. I avsnittet teori redogörs för arbetsmarknadens parter och deras förutsättningar, samt hur det är möjligt att kategorisera arbetsmarknadens spelregler utifrån begreppet industriella relationer.Uppsatsen är en kvalitativ undersökning och insamlandet av data har skett dels genom intervjuer med parter på arbetsmarknaden och dels genom analyser av domar från arbetsdomstolen.I resultatredovisningen och analysen framkommer att det finns fem sätt att göra undantag från turordningsregeln sist in först ut.

Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

Demografiska förändringar i form av en åldrande befolkning kommer att medföra att andelen arbetande minskar samtidigt som andelen icke arbetande ökar vilket leder till en arbetskraftsbrist i Sverige. Ett sätt att lösa bristen är att öka arbetskraftsinvandringen. Arbetsgivare har redan nu svårt att hitta den kompetens de letar efter inom landets gränser, men till deras hjälp finns nätverket Eures vars uppdrag är att underlätta för matchningen av arbetskraft inom EU/EES och Schweiz. Då konkurrensen om arbetskraft är hög krävs att organisationerna anpassar sin kompetensförsörjning för att kunna attrahera arbetskraft. Studien syftar till att undersöka hur organisationer anpassar sin kompetensförsörjning genom att utlandsrekrytera samt utreda vilken roll Eures spelar för organisationerna.Syftet undersöktes genom kvalitativ metod där sex intervjuer genomfördes med personer som utlandsrekryterat.

Samarbetssvårigheter på en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anställningsavtal kan komma att sägas upp av arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd (LAS) uppställer dock krav på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund är dock inte definierat i lagtexten, utan är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka när en uppsägning på grund av samarbetsproblem är sakligt grundad. Vidare var syftet även att undersöka de regler som är tillämpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta när denne har som ändamål att säga upp en arbetstagare på grund av samarbetsproblem.

I Sverige har det under de senaste årtiondena skett en samhällsutveckling som delvis har bidragit till att många människor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i särskilt stor utsträckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anställda som istället sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anställda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur anställda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka åsikter arbetsgivaren har kring detta område samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen på desamma kan komma att påverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skånska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att få två olika perspektiv på det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanställt och analyserat med hjälp av mitt teorikapitel, som bland annat innehåller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslångt lärande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det råder brist på främst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anställdas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anställda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har råd att anställa mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Bakgrunden visar på att Stockholms destinationsmarknadsförare befinner sig i en stark konkurrenssituation då konkurrensen sker globalt. Vidare har kundernas beteende förändrats vilket ställer högre krav på Stockholms destinationsmarknadsförare. Utmaningen består i att Stockholm måste skapa en attraktiv identitet för att uppnå en lyckad image hos nya segment. Därmed är det betydelsefullt för Stockholm att attrahera ryska besökare.Uppsatsskribenterna har kommit fram till att Stockholm inte har en lyckad image i dagsläget..

En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning.