I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats.

?Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska Attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.

Måste det nödvändigtvis vara invecklat och svårt med interkulturella relationer? Innebär kärleksrelationer över gränserna mer komplikationer än andra förhållanden där man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen många människor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterära romaner skildras en bild av att det är mer eller mindre omöjligt att få ett sådant förhållande att fungera. Jag vill dock gärna fortsätta att tro att kärleken beror mer på en sorts personkemi och Attraktion människor emellan, något som man inte direkt kan sätta fingret på men som ändå finns där. I min uppsats skildrar och analyserar jag två populära och spridda romaner för att ta reda på vilken bild som framställs när det gäller kärleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och åsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de påverkar människor som tar del av dem genom bok eller film.

Syfte:Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. Forskningsfråga:Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anställdas individuella syn på balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att åstadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell använts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar där jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang är komponenter. I teoriavsnittet nämns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlägga en idealbild av synen på balans är en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen är gjord på är Länsförsäkringar Uppsala.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Detta arbete syftar till att finna mönster för vad vuxna konsumenter anser vara viktiga attribut hos förebilder för att dessa ska påverka våra konsumtionsval. Detta för att underlätta och förbättra arbetet med att finna goda förebilder som kan representera det man som marknadsförare eller PR-ansvarig önskar kommunicera, förmedla eller sälja. Detta även för att lösningarna på arbetet med förebilder ska bli mer effektivt, både kostnads- och tidsmässigt. Detta är en kvalitativ studie vars resultat bygger på intervjuer med 10 st konsumenter i olika åldrar, samtliga dock över 18 år.Teorier som använts i analysen är bland andra självkoncept, self/image congruence models, det utökade jaget, referensgrupper och celebrity endorsement.Resultatet av detta arbete tyder på att tydliga mönster för vad som anses vara viktiga attribut är självsäkerhet, öppenhet och trovärdiga informationskällor. Genom att som PR-ansvarig skapa en konsekvent bild av den människa som man vill generera publicitet kring ökas trovärdigheten och därmed även påverkan på konsumtionsval.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Denna uppsats handlar om svenska företags framtida möjlighet att konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten på den svenska marknaden.Globaliseringen har bidragit till en ökad konkurrens och i denna miljö kan företag inte längre bara ha en erövring av nya kunder som mål. Det blir allt viktigare att behålla de kunder som företaget redan har. Problemet i denna uppsats kretsar kring vad som är viktigt för att ett företag ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingskontrakten när nya spelregler styr processen för den offentliga upphandlingen.Syftet med studien är att undersöka och analysera små och medelstora företag i en offentlig upphandlingsprocess. För att undersöka detta område intervjuades personer, som är involverade i offentlig upphandling, från tre företag inom möbelbranschen. Teorier och perspektiv som används i undersökningen rör områden som, nätverk, marknadsföringsperspektiv, mervärde, styrformer, involvering, och marknadsföringsjämvikt.Undersökningen har visat att det är svårt för små och medelstora företag att vinna upphandlingskontrakt.

Vårt syfte är att förklara de olika orsakerna till det förtroende som FM erhåller, eller saknar från vår undersökningsgrupp. Om förtroende föreligger vill vi veta hur det har byggts upp. Vi är även intresserade av de bakomliggande faktorerna för dem som saknar förtroende för FM. Vårt syfte är inte att skapa någon säker kunskap där endast ett rätt svar finns, utan vi vill skapa en förståelse för respondenternas situation och därefter förklara hur förtroendet har eller skall kunna byggas upp. Respondenterna består av studenter i vår närhet som vi anser bildar en intressant undersökningsgrupp.

Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.