Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa Attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares Attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas Attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.

Bakgrund: Självskadebeteende har tidigare uppfattats som ett tecken på allvarlig psykisk sjukdom och det ansågs enbart vara mycket förvirrade människor som skadade sig själva. Studier visar att självskadebeteende oftast är något människor begår i ensamhet och majoriteten väljer heller inte att uppsöka sjukvård. Kunskap om självskadebeteende och Attityder till patienter som skadar sig kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor för fenomenet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors Attityder till patienter med självskadebeteende.Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie där nio artiklar analyserats med vägledning av Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med 16 tillhörande subteman. De fyra huvudtemana är; sjuksköterskors föreställningar, sjuksköterskors känslor, sjuksköterskors värderingar samt sjuksköterskors handlingar. Resultatet visar att sjuksköterskors Attityder till patienter med självskadebeteende är mångskiftande.Diskussion: Författarna skapade sex teman utifrån det i resultatet som kunde vara av intresse att lyfta fram.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa Attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka Attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i Attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med examensarbetet var att belysa Attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer Attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna.

Intresset fo?r a?mnet till denna uppsats va?cktes vid undervisning fo?r vuxenstuderande da?r flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik a?n vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda pa? om denna uppta?ckt gick att styrka med en underso?kning. Genom en enka?tunderso?kning bland 71 elever i a?rskurs nio underso?ktes deras nuvarande Attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras Attityder till matematik skulle fo?ra?ndras i framtiden.

Bakgrund Individer med psykiska sjukdomar är ett vanligt förekommande patientklientel på somatiska vårdavdelningar. Att vårda dessa individer kräver ofta mycket arbete och fokus från allmänsjuksköterskan. Syftet var att belysa vad som kan ligga till grund för sjuksköterskors Attityder till vårdandet av patienter med psykiska sjukdomar i somatiska vårdmiljöer. Metod Studien genomfördes som en litteraturstudie, på ett systematiskt vis, baserad på data från tolv vetenskapliga studier. Vetenskaplig litteratur inom området söktes upp, granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat Sjuksköterskans Attityder visade sig främst vara kopplade till dennes vård- och arbetsmiljö, sjuksköterskeutbildningen och den tillgång till stöd som sjuksköterskan upplevde samt hennes tidigare erfarenheter.  Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Vårdmiljöns betydelse för sjuksköterskans Attityder, Utbildningens och kunskapens betydelse för sjuksköterskans Attityder samt Erfarenhetens betydelse för sjuksköterskans Attityder. Diskussion De mest centrala fynden diskuteras utifrån resultatets tre kategorier. Om sjuksköterskeutbildningar utökade kursutbudet inom psykiatrisk omvårdnad och om möjlighet till bättre stöd och kontinuerlig utbildning, blev tillgänglig för personal på somatiska vårdavdelningar, skulle detta förmodligen förändra den negativa inställning som många sjuksköterskor har till vårdandet av psykiskt sjuka patienter. Det skulle också skapas bättre förutsättningar för sjuksköterskor att kunna bistå med en bättre vård.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita Attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita Attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur Attityder mot dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om Attityder till dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas Attityder till dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande Attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors Attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors Attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters Attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt.

Förnamn kan skapa starka känslor, och Attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks Attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka Attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i Attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående Attityder till olika namn..

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, Attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa Attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

BakgrundBeroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vårdgivares Attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar Attityderna.MetodMetoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat.ResultatVårdgivares Attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, Attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om Attityder till kriminella respektive Attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.