SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell.

Endast hälften av Sveriges unga känner till något av landets fem nationella minoritetsspråk, vilket fastslås i en undersökning av Språkrådet 2010. Detta trots att språken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskämnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetsspråk samt elevers attityder till minoritetsspråk som en del av svenskämnet. Uppsatsmaterialet består av totalt 96 besvarade enkäter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar på de olika orterna samt beroende på om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Följande undersökning är genomförd genom en kvantitativ metod med enkäter som forskningsverktyg. Studien är gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hållbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jämförs och diskuteras sedan utifrån ett genusperspektiv. Resultaten påvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhållningssätt till hållbar utveckling mellan flickor och pojkar.

I mötet mellan sjuksköterska och patient kan attityder förstås som känslorna som sjuksköterskan har mot patienten, sjuksköterskans syn på patienten samt dennes sätt att bemöta patienten. Historiskt sett har personer med psykisk ohälsa mötts med negativa attityder, vilket delvis finns kvar i samhället även i dagsläget. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård samt hur attityder kan påverka omvårdnaden. I denna systematiska litteraturstudie ingick 16 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Artiklarna analyserades med en kvantitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

The purpose of this paper is to analyse how work by Swedish artist Ylva Ogland (born in 1974) function as an eye-opener for the social marginalisation of people identified with homosexuality, prostitution and drug addiction. Although highly present in reality, these phenomena were historically, and are still today, hidden from view in public discourse. I have focused on the installations Rapture and Silence and Things Seen, and the still-life painting called Xenia. I argue that these artworks carefully represent the above-mentioned marginalised groups, by way of references to comparable motives in the history of art, from neoclassicism in France, to realism and romanticism..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan å ena sidan lärares attityder till och kunskaper om grammatik och deras undervisningsformer samt å andra sidan elevers attityder till och kunskaper om grammatik. Fem olika elevgrupper och deras undervisande svensklärare fick därför svara på en enkät som handlade om grammatik och grammatikundervisning. Undersökningen visar att lärare och elever är överens om att grammatik är viktigt att lära sig, huvudsakligen därför att det förbättrar den studerandes skriftliga och muntliga språkförmåga. Merparten av lärarna tror att deras elever tycker att grammatik är både tråkigt och svårt på grund av den traditionella typen av grammatikundervisning, och väljer därför att undervisa på ett annorlunda vis. Men många av eleverna verkar inte vara medvetna om sin egen inlärningsprocess om grammatiken inte lärs ut på ett mera traditionellt sätt.

Kriminalvårdares attityd till intagna har betydelse för att den intagne ska kunna genomgå en positiv förändring under sin verkställighetstid i anstalt. Studiens syfte var därför att undersöka kriminalvårdares attityder gentemot intagna och om olika variabler som t.ex. kön och utbildning påverkade den. En självdeklarationsstudie med ATP-skalan gjordes på tre olika anstalter och ett häkte. Totalt svarade 28 kriminalvårdare på enkäten varav två tolkades som extremvärden och inte togs med i resultatet.

Svensk forskning om ungdomars attityder till polisen är mycket begränsad. Detta examensarbete syftar därför till att studera vilka attityder till polisen som förekommer hos pojkar i Stockholmsförorten Rinkeby, hur dessa kan förstås och förbättras om dessa är negativa. Studien är baserad på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med pojkar i åldrarna 15-16 år. Följande frågeställningar har besvarats:- Vilka attityder förekommer mot polisen bland pojkar i åldrarna 15-16 år i Rinkeby?- Hur kan dessa attityder förstås?- Hur skulle attityderna till polisen kunna förbättras om dessa är negativa?Grounded theory har använts som analysmetod och två teoretiska perspektiv har kunnat utskiljas ur empirin, vilka sedan använts för att tolka och förklara attityderna.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Konsumenters attityder till livsmedel och olika aspekter av livsmedelssäkerhet undersöktes i en intervjustudie i Upplands län, i vilken olika frågor kring attityder till livsmedel med fokus på livsmedelssäkerhet ingick. Resultatet visade att det absolut viktigaste för konsumenter när de väljer varor är att livsmedlet smakar gott, då samtliga respondenter uppgav att detta var viktigt. Att konsumenter oroar sig mer för toxiska restsubstanser såsom läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester än för livsmedelsburen smitta framkom, liksom att få uppfattar sitt eget hem som en plats där man kan bli matförgiftad, trots att tidigare studier visat att en stor andel av matförgiftningsfall smittas i sitt hem. Oroande stora andelar av konsumenterna kunde tänka sig att äta olika livsmedel med förhöjd risk att drabbas av matförgiftning såsom otillräckligt upphettad kyckling, och ett flertal enkla men viktiga hygienåtgärder för att undvika korskontaminering uppfattas inte av konsumenterna som viktiga att utföra, vilket kan leda till onödigt många matförgiftningsfall. Djurvälfärd och livsmedelssäkerhet är beroende av varandra och aktuellt arbete visar att svenska konsumenter anser att djurvälfärd är viktigt..

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Lärarens attityd till, och syn på matematik har den största betydelse också för hur eleverna kommer att introduceras i ämnets olika beståndsdelar, särskilt om man vill bygga upp en inre motivation hos eleverna för att studera matematik. Syftet med vår studie är att undersöka om lärares attityder till matematik kan påverka elevers inställning till det ämnet. Inför undersökningen har vi studerat litteratur som behandlar just lärarnas attityder till matematikämnet. Vi har sedan valt djupintervjuer som metod för att få veta hur ett antal lärare ser på ämnet matematik. Dessa har fått ta del av ett antal frågor som täcker den frågeställning vi valt.