Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus.Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i Attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Den vanligast förekommande smittspridningen sker via händer. Trots stor kunskap om vikten av handhygien bland sjukvårdspersonal har olika studier visat att följsamheten inte motsvarar det förväntade. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa läkares och sjuksköterskors kunskap om, attityder och följsamhet till handhygien samt att belysa eventuella skillnader. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från Europa och Nordamerika samt litteratur för att besvara uppsatsens frågeställning. Resultatet i den här uppsatsen visar att både läkare och sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om handhygien men där läkare och sjuksköterskor jämförs har sjuksköterskor bättre kunskaper. De vanligaste orsakerna till negativa attityder är tidsbrist samt torr och irriterad hud p g a handtvättningsmaterial.

BakgrundBeroendesjukdomar är inom den somatiska vården ett främmande område, trots att beroende är en stor folkhälsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom kräver en komplex behandling och omvårdnad och kunskap är grundläggande för att kunna erbjuda adekvat vård. Kunskap om sjukdomen är också viktig för att kunna ge ett gott bemötande präglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus på alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vården, samt identifiera faktorer som påverkar attityderna.MetodMetoden som användes var en litteraturöversikt där totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes i ett resultat.ResultatVårdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom är i många fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter är ofta korta och uppgiftsorienterade där personcentrerad vård och kommunikation uteblir.

Denna studie är en arbetsmiljöanalys av LKABs förädlingsverk i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Syftet med studien har varit att med hjälp av deltagande observationer och analyser av avvikelserapporter analysera arbetsmiljön och säkerhetsarbetet ur ett medarbetar- och operativt perspektiv. De frågeställningar som legat till grund för studien har handlat om att identifiera brister i arbetsmiljön genom att fokusera på kommunikation, Attityder och beteenden när det gäller säkerhetstänkande bland personalen.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avvikelserapporter från tre olika arbetsplatser på förädlingsverken inom LKAB studerats och analyserats. Dessa avvikelserapporter består av inrapporterade olyckor, risker och tillbud som inträffat under en tio års period. Utöver detta har även deltagande observationer gjorts på de tre olika orterna där totalt sex arbetsdagar med observationer utförts.

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen.

Attitydens omedvetna effekt är omöjlig att styra, då till exempel känslor såsom ilska, omedvetet kan påverka hur vi reagerar med vår omgivning. Med detta i åtanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns någon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mäns, ur allmänheten, attityder till att hålla förhör med personer misstänkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, läste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frågeformulär om attityder till kriminella respektive attityder till att hålla förhör med brottsmisstänkta personer. En två-vägs variansanalys med män och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstänkta för misshandelsbrottet ansågs kunna förhöras med en signifikant lägre grad av humanitet, jämfört med personer misstänkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelåg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

Studiens syfte är att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn på våld i fall där de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld. Syftet är även att undersöka hur vanligt det är med våld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till våld, exempelvis: ?var går gränsen för en våldsam handling? och ? finns det tillfällen då en person förtjänar att bli slagen??I studien har följande frågeställningar stått centrala:? Hur vanligt är det med våld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till våld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn på våld i de fall då de bevittnat och/eller blivit utsatta för våld?Studien är utförd bland 131 ungdomar i årskurs tre på en gymnasieskola i väst Sverige där respondenterna kom att bestå av 95 manliga elever.Av resultatet framgår att en stor del av de ungdomar som själva blivit utsatta för våld också själva utövat våld vid flertalet tillfällen. Tydligt framgår även att få av de ungdomar som inte vare sig bevittnat våld eller utsatts för våld inte heller utövat våld. Gällande ungdomarnas attityder till våld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte är ok för en förälder att slå sina barn, vilket tyder på att dagens ungdomar är mindre toleranta mot aga än vad ungdomar förr i tiden var.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder till läsning av skönlitteratur. Vi vill med våra frågeställningar ta reda på vilka faktorer som påverkar deras läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att undersöka vad pojkarna läser samt vad de anser att de får ut av sin läsning. Vi har använt oss av enkätundersökningar och kvalitativa intervjusamtal för att uppnå studiens syfte. Resultatet visar sammanfattningsvis att pojkarna i urvalet sällan uppger har läsning som ett prioriterat intresse.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Tillståndsmaskiner var en av de första teknikerna som användes för att skapa AI (Artificiell Intelligens) i dataspel och är fortfarande än av de vanligaste teknikerna. Men under senare år har flera nya tekniker, såsom ANN (Artificiella Neurala Nätverk), börjat användas för att skapa mer avancerad AI i dataspel. Många anser att tillståndsmaskiner inte kan skapa tillräckligt smarta agenter och att agenterna ofta blir förutsägbara. Generellt är tillståndsmaskiner inte lämpade att använda när man vill ha många agenter med olika beteende eftersom det ofta kräver speciell kod för varje unik agent. Detta arbete undersöker möjligheterna att skapa beteendevarierande agenter, utan att behöva skriva unik kod för varje beteende genom att endast använda stokastiska tillståndsmaskiner och mallar för att styra beteenden.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Ett av de största hindren för att främja och uppnå psykisk hälsa är stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av människor som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hälsofrämjande och har därför en central roll i att tidigt uppmärksamma, fånga upp och informera patienter med symptom på psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityd och inställning till patienter, psykisk ohälsa, arbetet och sig själv som vårdare är av stor vikt för en god kvalitet av omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohälsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns någon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex på ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.