Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna studie bygger på en längre intervju med en bildlärare inspirerat av ?livsberättelsen? som metod. När jag började arbeta på Björkängsskolan i Stockholms södra förorter, hade Britta varit bildlärare i 30 år. Jag har under arbetets gång alltmer insett hur mycket Britta påverkat mitt sätt att jobba, både vad gäller innehåll och i själva klassrumssituationen, kanske i lika hög grad som min bildlärarutbildning gjort. Hennes erfarenhet och auktoritet i klassrummet var en anledning till att jag ville göra denna intervju.

Sammanfattning Näthat och nätmobbning är ett utbrett problem på internet som fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Många gånger görs också kopplingar mellan anonymiteten på internet och förekomsten av näthat och nätmobbning. Denna studie avser att undersöka hur och i vilken utsträckning möjligheten att kommentera anonymt på internet påverkar svenskars språkbruk. I studien undersöks även ifall det finns skillnader mellan de olika ämnen som diskuteras samt skillnader mellan män och kvinnors språkbruk på internet. Studien bygger på hypoteser som är formulerade utefter tidigare forskning och lyder: Anonymitet bidrar till en hårdare ton och språkbruk när det skrivs kommentarer på internet. Ämnet som kommenteras har en stor påverkan på hur språkbruket uttrycker sig och att män tenderar att använda ett mer negativt och aggressivt språkbruk än kvinnor. För att mäta svenskars språkbruk på internet har innehållsanalys använts som metod. Olika variabler har valts ut och ett kod schema har strukturerats.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Varje år skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till järnvägen. Att få ungdomar att vilja läsa ett informationsmaterial om säkerhet är en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att använda sig av emotionella budskap och skapa ett material som känns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial åt Trafikverket. Materialet består i huvudsak av en skriftlig berättelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvägagångssätt för att nå ungdomar med säkerhetsinformation. Jag har frågat mig vad som krävs för att berättelsen ska tilltala målgruppen och hur materialet bör formges för att fånga deras uppmärksamhet..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra.Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap.

Det är ett faktum att en stor generation så smått har börjat lämna arbetsmarknaden för att gå i pension, nämligen 40-talisterna. In tågar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt så ställer arbetsplatser och organisationer i dagens samhälle allt högre krav på arbetstagarna, och det är av stor vikt att rekrytera, bibehålla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning på kapital eller provision, men även inom området arbetsersättning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frågan är därför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

Syftet med detta arbete är att utforma ett material där matematikundervisningens mål och arbetssätt tydliggörs för föräldrarna; detta för att föräldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och därmed påverka sina barn positivt. Vi har på två skolor i södra Sverige genomfört en enkätundersökning med 49 elever i skolår 4 och deras föräldrar. Undersökningen visar att föräldrar inte är insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mål och arbetssätt samt hur de kan hjälpa sina barns matematik-inlärning. Denna information vill de ha i form av brev och träffar. Vi har utformat ett material för hur informationsträff och ?brev kan läggas upp och vad de kan innehålla.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett.För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009).Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete..

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundär egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad egenskap.