Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna är ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is becoming a more common diagnosis of younger children. In recent years the perception that some ingredients in our food may have a negative effect regarding the symptoms in children with ADHD has grown stronger. Children with ADHD often suffer from irritated bowel syndromes which affect their ability to digest food. This may result in malnutrition as well as a release of substances that are harmful.The purpose of this report is to compile and illustrate the knowledge of how special food, particular milk protein and gluten, may affect the symptoms of children with ADHD. Also, the report aims to evaluate if there should be changes made in Kindergarten to increase the well-being of these children.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.This research paper addresses the issues surrounding the student?s day-to-day life with a focus on the classroom.

Studien ämnar undersöka om människor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) än normalbefolkningen. Metoden som har använts för att mäta detta är en internetbaserad självskattningsenkät; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som är ett test som mäter olika kateogier av relationella mönster baserade på anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke på begränsningar I validiteten främst på grund av endast användningen av enbart ett test för mätning och på grund av att ASQ mäter relationella aspekter i en individ så undersöker studien först och främst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..

Abstract: The purpose with this study was to explore different peoples preconceived opinions of three psychiatric diagnoses; Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD), schizophrenia and Borderline Personality Disorder (BPD). These designations are accompanied by a definite social stigma, which could have profound effects on a person diagnosed with either disorder. These designations carry the risk of excluding and labelling individuals and could provoke a feeling of abnormality and potentially segregate them from the Community. This study is a qualitative study of six individuals, (sample size equals six). The rationale behind the selection was to get a broad representation of different individuals? opinions.

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelsen och betydelsen av att få en ADHD-diagnos hos unga kvinnor. Studien har haft en kvalitativ ansats och består av intervjuer med tre kvinnor i åldrarna 24 till 30 år som alla har fått sin diagnos efter tjugo års ålder. Utskrifterna från dessa intervjuer har meningskoncentrerats och har analyserats utifrån känsla av sammanhang, diagnossociologiska tankeströmningar och medikaliseringsbegreppet. De två forskningsfrågor som studien har ämnat besvara har varit dels hur de intervjuade kvinnorna har upplevt att få en ADHD-diagnos och dels vilken betydelse ADHD-diagnosen har haft för de intervjuade kvinnorna. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplevde det som mestadels positivt att få en ADHD-diagnos och att diagnosen har ökat deras känsla av sammanhang avseende framför allt begriplighet och hanterbarhet men även avseende meningsfullhet.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med negativ inverkan på multipla livsområden. Huvuddelen av patientgruppen erbjuds farmakologisk behandling som inte alltid är tillräckligt effektiv. Det finns begränsat med forskning på psykologiska behandlingar för vuxna med ADHD. KBT och även DBT har båda visat goda resultat. För att öka tillgängligheten för denna patientgrupp skulle internetbehandling kunna vara ett alternativ.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD).The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student?s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed.The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching.

Varje år anmäls ca 10 000 sexualbrott i Sverige. Forskning har visat att sexualbrottslingar är en heterogen grupp i fråga om personlighet. Studier visar dock på att de ofta har hög aggressivitet och mycket ångest, något som de får utlopp för genom sin sexualitet. Forskare har även påvisat en hög förekomst av Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) i barndomen hos sexualbrottslingar. Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka förekomst av ADHD i barndomen, personlighet och samband mellan ADHD och personlighet hos dömda sexualbrottslingar (N = 30).

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD.