Sökresultat:
35303 Uppsatser om Att vara lärare - Sida 46 av 2354
Pedagogers syn pÄ konsumtionen av socker och barns pÄverkan av pedagogers medhavda mat i förskolan
Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.
Fysiskt aktiva skolungdomar : En studie som belyser skolungdomar och deras motivationsfaktorer till att börja vara fysiskt aktiva
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar vÀljer att vara fysiskt aktiva Àven pÄ fritiden.FrÄgestÀllningar: ? Hur ser trÀningsvanorna ut för skolungdomar pÄ högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva pÄ sin fritid?? Finns det nÄgra samband mellan hur skolungdomar trÀnar pÄ sin fritid och vem/vad som gjorde att de började trÀna?MetodUndersökningen Àr av kvantitativ art i form av enkÀtundersökning. 130 elever frÄn tvÄ olika skolor i StockholmsomrÄdet har deltagit i undersökningen. Alla elever Àr frÄn Ärskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frÄgor anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas trÀningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar pÄ att eleverna pÄ de tvÄ skolorna har ganska goda trÀningsvanor, innebÀrande att den totala siffra fysiskt aktiva elever pÄ fritiden var större Àn den inaktiva.
Poppis i plugget : en kvalitativ studie om elevers syn pÄ popularitet
Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med uppsatsen Ă€r att belysa elevers tankar och erfarenheter, i Ă„r fem, kring popularitet i skolan. FrĂ„gestĂ€llningar: -Vad Ă€r utmĂ€rkande för en populĂ€r elev i Ă„r fem? -Vilka skillnader och likheter finns det mellan populĂ€ra pojkar respektive populĂ€ra flickor? -Ăr det viktigt att vara medveten om de sociala koderna som rĂ„der i skolan för att bli populĂ€r? -Kan popularitet vara nĂ„got negativt? Metod Kvalitativa intervjuer har anvĂ€nts som metod i denna studie. Tio elever frĂ„n samma fritidsgĂ„rd och som alla gĂ„r i Ă„r fem har deltagit i studien med mĂ„lsmans medgivande. Urvalet gjordes i samarbete med förestĂ„ndarna pĂ„ den aktuella fritidsgĂ„rden utan specifika urvalskrav förutom Ă„lder och intresse att delta.
Bredband - VÀsentlig betydelse enligt anlÀggningslagen?
Den tekniska utvecklingen gÄr fort framÄt och tillgÄng till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de nÀrmaste Ären kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att fÄ tillgÄng till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillrÀckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna pÄ marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa omrÄden Àr det upp till fastighetsÀgarna sjÀlva att gÄ samman och att pÄ egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. FastighetsÀgarna kan i dessa fall vÀlja att organisera sig i en gemensamhetsanlÀggning.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om bredband via fiber kan vara av vÀsentlig betydelse för en fastighet.
Upplevelsen av hopp vid olika tillstÄnd av ohÀlsa : En litteraturöversikt
Om eller nÀr en person drabbas av ohÀlsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshÀndelse kan kÀnslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svÄra eller krÀvande. Hopp beskrivs som ett mÄngdimensionellt begrepp och kan vara en nödvÀndig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förÀndring hos mÀnniskor som av olika anledningar drabbas av ohÀlsa, dÀr hoppet Àr en vÀsentlig del. Hopp kan upplevas pÄ olika sÀtt, dÀrför finns det ett vÀrde om vÄrdpersonal kan ge personcentrerad omvÄrdnad, en individuellt utformad vÄrd. Litteraturöversiktens syfte Àr att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstÄnd av ohÀlsa.
Att vara elev i Är 6 och i Är 7 : vad skiljer?
Detta atbete bestÄr av en litteraturstudie som försöker finna nÄgra av de faktorer som pÄverkar högstadiets utformning. Begrepp som lÀrarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förÀndring Àr ocksÄ nÄgot som behandlas. En empirisk undersökning med enkÀt och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna sjÀlva uppfattar skillnaden i Är 6 och i Är 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort pÄ en positiv bild av högstadiet.
Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede
Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebÀr att kroppen förÀndras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmÄga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. NÀr livets slut nÀrmar sig isolerar sig patienten frÄn omvÀrlden och endast de nÀrmaste personerna finns kvar nÀra patienten. Patienten Àr ensam i sin död dÀr en lÀtt beröring kan vara viktigare Àn nÄgonsin.
Att vara eller icke vara - det Àr frÄgan. : En studie om vikarier inom offentlig sektor.
Studiens syfte Àr att belysa det sociala samspelet mellan vikarier och ordinarie personal inom vÄrd och omsorg i kommunen. Hur upplever vikarien sin roll och hur upplever de att de blir mottagna pÄ arbetsplatsen? Vi speglar Àven den ordinarie personalens tankar och kÀnslor kring att ofta arbeta med vikarier. Hur pÄverkas de av att en ny medlem kommer in i gruppen? Hur ser de pÄ vikarien och hur förÀndras deras arbetssituation?.
I snÄlblÄsten : Om att vara fackligt förtroendevald pÄ sin arbetsplats
Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda pÄ olika arbetsplatser i Sverige med mÄl att förbÀttra arbetssituationen för företagets anstÀllda. Detta genom att representera anstÀllda pÄ arbetsplatsen och dÀrmed vara en förbindelselÀnk mellan arbetsgivaren och fackets medlemmar. SÄledes stÀlls den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stÀmmer överens med medlemmarnas önskemÄl. Det leder inte sÀllan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstÄnd, som gör uppdraget krÀvande. Detta stÀller krav pÄ att som förtroendevald kommunicera sÄvÀl med arbetsgivare som medlemmar för att kunna förstÄ samt samarbeta med varandra.
Sociala normer och skatteundandragande
En anmÀrkningsvÀrd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten Àr att de förra i avsevÀrd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats stÀlls frÄgan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nÄ ett resultat som i högre grad överensstÀmmer med den verkliga nivÄn. Det kan sÀgas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan Àr svÄr att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begrÀnsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell dÀr stigmatisering intrÀder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det Àr dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bÀttre förklaringskapacitet.
KarriÀrstegen i himmelriket : En studie i prÀsterskapets social bakgrund i HÀrnösands stift under 1700-talet
Visade sig vara relativt liten rörlighet mella kyrkoherdrar och komministrar. Den lĂ„ga rörligheten mellan de olika grupperna kan antyda att det var olika typer av mĂ€nninskor som blev olika typer av prĂ€ster, Ă€ven Ă„lder hade betydelse. Slutsats; den faktor som hade tydligast pĂ„verkan pĂ„ huruvida en prĂ€st blev kyrkoherde eller komminister var deras utbildningsnivĂ„. Ăven Ă„lder spelar ocksĂ„ in, men dessa kan möjligen vara relaterade..
Att arbeta för att bli attraktiva arbetsgivare : En komparativ studie mellan privata och offentliga organisationer
Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet Àr att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att fÄ en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för Àmnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.
Ăr APU-handledaren den förvĂ€ntade pedagogen
PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.
?De vill att vi ska vara med och pÄverka?? En studie om hur elva förÀldrar upplever sig kunna pÄverka i förskolan
BAKGRUND: I dag talas det mycket om att förÀldrar ska vara delaktiga och kunnapÄverka förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan ska ta hÀnsyntill förÀldrars synpunkter och önskemÄl om innehÄllet i den dagligaverksamheten. VÄr undran Àr hur förÀldrar upplever att de kan pÄverkaoch vad förÀldrar vill pÄverka.SYFTE: VÄrt syfte med undersökningen Àr att undersöka hur förÀldrar uppleversig kunna pÄverka i förskolan samt vad förÀldrar vill pÄverka i denvardagliga verksamheten.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÄ vi var ute efterförÀldrarnas upplevelser av hur de kan pÄverka i förskolan. Dettagjorde vi med hjÀlp av redskapet self report.RESULTAT: Studiens resultat visar att de flesta förÀldrar kunnat pÄverka iförskolan pÄ ett eller annat sÀtt. NÄgra beskriver situationer dÄ depÄverkat det egna barnets situation.
TvÄsprÄkiga barns situation i svenska skolan
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur man kan förbÀttra tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lÀrare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmÄlsundervisningen och undervisningen i svenska som andrasprÄk Àr för tvÄsprÄkiga elever samt huruvida det skulle vara bÀttre att undervisa dessa elever pÄ deras modersmÄl i till exempel samhÀllsorienterande Àmnen. Resultatet visar att det Àr mycket viktigt att behÄlla modersmÄlet och utveckla det. DÀrför borde modersmÄls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde Àven strÀva efter att förbÀttra modersmÄlslÀrarnas status.