Energi- och miljöfrÄgor Àr idag viktigare Àn nÄgonsin dÄ bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hÄllbarare samhÀlle mÄste utvecklingen gÄ framÄt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rÀtt riktning. DÀrefter utvecklades de gröna hyresavtalen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering pÄ den svenska marknaden Àr idag relativt fÀrsk i jÀmförelse med vissa andra lÀnder, exempelvis Australien.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprÀttas och hur parterna i hyresförhÄllandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden och Àven vad det Àr som gör att företag vÀljer att anvÀnda gröna hyresavtal.

SamhÀllet och förskolan utvecklas stÀndigt ? idag gÄr allt fler flersprÄkiga barn pÄ förskolan och det blir dÀrför av betydelse att uppmÀrksamma flersprÄkiga barns sprÄklÀrande. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som kÀnnetecknar de sprÄkliga handlingarna hos de flersprÄkiga barnen i samspel med andra barn och förskollÀrare i leken. FrÄgestÀllningarna Àr:- Vilka sprÄkliga handlingar tar de flersprÄkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan hÀrledas till sprÄklÀrande?VÄr studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Motivation Ă€r nĂ„got som finns hos alla mĂ€nniskor, den kan bestĂ„ av bĂ„de inre och yttre motivation. Inre motivation Ă€r nĂ„got en mĂ€nniska fĂ„r nĂ€r hen gör nĂ„got intressant och meningsfullt. En yttre motivation nĂ„s nĂ€r nĂ„got ges tillbaka efter den handling som utförts. Dagens sjuksköterskor möts av mĂ„nga hinder i form av hög arbetsbelastning, lĂ„ga löner och stressiga miljöer vilket leder till att sjuksköterskor vĂ€ljer att lĂ€mna vĂ„rden. Å andra sidan vĂ€ljer Ă€ndĂ„ en stor del sjuksköterskor att jobba kvar eftersom de fortfarande kĂ€nner motivation.

Uppsatsens syfte har fokus pÄ lÀrares undervisningsplanering, vilket innebÀr en organiserad lÀrandesituation, dÀr centrala aspekter belyses utifrÄn lÀrares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, dÀr nio verksamma lÀrare i skolans lÀgre Äldrar har blivit intervjuade. Samtliga lÀrare har gett sitt samtycke och Àven blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. LÀrarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat dÀr fem kategorier har vuxit fram pÄverkansfaktorer, planeringens karaktÀr, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid Àr de övergripande faktorerna som pÄverkar planeringen.

Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strÀvar efter att hitta nya arbetssÀtt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie Àr att undersöka hur en förskola genomförde en förÀndringsprocess kring sin innemiljö, det vill sÀga rum, möblering och material.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrÄn en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande Älder ökade risken för POUR, speciellt för mÀn.

Syftet med denna studie Àr att identifiera skillnader och likheter i olika pianolÀrares undervisningsupplÀgg, samt undersöka om deras synsÀtt och metoder gÄr att knyta till de respektive genrer som de undervisar i. Inom forskning och litteratur har motsÀttningar som kan kopplas till afro och klassiskt undersökts och framstÀllts i kontraster sÄsom gehör kontra noter eller improvisatoriskt kontra Ätergivande. SÄdana motsÀttningar ligger till grund för föreliggande studies intresseomrÄde.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande ses som en social aktivitet, dÀr kunskap finns i kommunikation och de redskap som har vÀxt fram i samhÀllet. Datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra mer eller mindre aktiva musiker/pianopedagoger (tvÄ afrolÀrare och tvÄ klassiska lÀrare) med olika arbetssituationer.Resultatet visar att individanpassning och musikalisk mening samt glÀdjefullhet vÀrderas högt i samtliga informanters pianoundervisning. MÄlet tycks vara att eleverna fÄr uppleva glÀdje av att kunna musicera, snarare Àn att de ska bli ?stora? och kÀnda pianister.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Att arbeta som intensivvÄrdssjuksköterska innebÀr en arbetsmiljö med högteknologisk utrustning, snabba beslut och en utveckling av nya behandlingar, samtidigt som de ska kunna möta den svÄrt sjuke patienten och dennes nÀrstÄende pÄ ett professionellt sÀtt. Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvÄrdssjusköterskors erfarenheter av att delta vid inducerad hypotermibehandling av patienter som överlevt hjÀrtstopp. Tio intensivvÄrdssjuksköterskor med erfarenhet av behandlingen deltog i studien. Data analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i en huvudkategori: Att strÀva efter kontroll med fem underkategorier: Att förbereda sig för att ha kontroll under behandlingen, att erfaren personal, samarbete och bra rutiner skapar trygghet, att kÀnna stress och oro men ÀndÄ glÀdje nÀr det gÄr bra, att ha funderingar om det Àr det etiskt rÀtta att ge behandling, att vilja möta de nÀrstÄende med information och delaktighet. Resultatet visade att nedkylningsprocessen var den del dÄ deltagarna kÀnde mest stress och rÀdsla för komplikationer men med egen och andras erfarenhet och teamarbete skapades trygghet.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Kommunikation Àr ett viktigt redskap som vi mÀnniskor anvÀnder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi vÄra tankar, kÀnslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begrÀnsad förmÄga att kommunicera med omgivningen. Demens Àr en sjukdom som karaktÀriseras av intellektuella och kÀnslomÀssiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas bÄde verbala och ickeverbala svÄrigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

SyfteSyftet med studien Àr att med grund i en livsvÀrldsansats beskriva hur tre förskolelÀrare i ett arbetslag upplever specialpedagogisk handledning. Den kvalitativa ansatsen avser att besvara vilka arbetssÀtt och situationer pedagogerna förÀndrar i anslutning till handledningen och hur arbetssituationen för arbetslaget utvecklas.MetodI studien genomfördes observationer vid tre handledningstillfÀllen ledda av en specialpedagog. TvÄ gruppintervjuer skedde av arbetslaget i anslutning till det första och tredje handledningstillfÀllet. Efter andra handledningstillfÀllet intervjuades förskollÀrarna enskilt. Studien var regionaliserad till förskollÀrarnas livsvÀrld i förskolan och dÀrmed begrÀnsas undersökningen till att studera de tre förskollÀrarna.

Den senaste tidens forskning visar pÄ att barnet redan frÄn födelsen börjar lÀgga den grund som det sedan ska bÀra med sig genom livet. Grunden för barnets förmÄga att relatera, att kÀnna och vara med andra.NÀr relationen och samspelet mellan barnet och dess förÀldrar domineras av lustbetonade möten, bygger förÀldern och barnet utan att veta om det, barnets sociala hjÀrna och utvecklar dess förmÄga till sjÀlvreglering och komplexa sociala relationer. Forskningen visar att barnet har en stark drivkraft, söker aktivt och Àr kompetent i att bidra till kommunikation med sin omgivning.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om ögonkontaktens betydelse för spÀdbarnets utveckling och hur samspelet mellan barn och förÀldrar utvecklas. Fokus ligger pÄ de första mÄnaderna i barnets liv. Det finns familjer dÀr detta sampel av olika anledningar inte kommer i gÄng utan barn och förÀldrar hamnar i ett avvisande beteende som skapar svÄrigheter för det fortsatta samspelet.Denna studie söker förstÄelse för orsaken till att vissa barn vÀnder sig bort frÄn förÀldern och inte söker ögonkontakt.

Bakgrund: Revisionshistorien har prÀglats utav mÄnga skandaler dÀr företag gÄtt i konkurs, vilket lett till förstÄelsen att det Àr svÄrt att kunna förutse konkurser. Efter varje ovÀntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret pÄ detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som rÄder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.