Allt fler funktioner automatiseras idag och det gÀller Àven brandskyddet i vÄra fastigheter; fungerar de pÄ ett tillförlitligt sÀtt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen Àr relaterade till interaktionen mellan mÀnniska och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försÀkringsbolagen har vissa krav pÄ brandskydd nÀr fastigheten ska försÀkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanlÀggning Àr centralapparat, detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal frÄn detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Titel: FastighetsunderhÄll ? det strategiska arbetet med underhÄllsplaner i fastighetsföretag. Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att utreda och analysera det strategiska arbetet med underhÄllsplaner hos stora privata och kommunala fastighetsföretag. Metod: Litteratur inom ÀmnesomrÄdet har studerats för att sedan kunna analysera den insamlade empiriska datan utifrÄn olika teoretiska utgÄngspunkter. En representant frÄn ett företag som tar fram underhÄllsplaner för fastighetsÀgare intervjuades, detta för att öka förstÄelsen i Àmnet fastighetsunderhÄll och underhÄllsplaner. För att samla in empirisk data har en kvalitativ metod anvÀnts. Intervjuer har gjorts med tre representanter frÄn kommunala fastighetsföretag samt med tre representanter frÄn privata fastighetsföretag. Slutsats: Arbetet med underhÄllsplaner skiljer sig en hel del mellan olika företag.

BogsÄr sÀnker vÀlfÀrden för de grisar som drabbas av det. BogsÄr har blivit ett uppmÀrksammat djurvÀlfÀrdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. BogsÄr kan liknas vid trycksÄr hos mÀnniska och drabbar frÀmst suggor under laktationstiden dÄ de ligger ner mycket. Det rÄder oenighet i hur bogsÄr utvecklas. Vissa studier visar pÄ en utveckling dÀr sÄret startar med att epidermis skadas.

SAMMANFATTNINGBuksmÀrtor Àr en av de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor söker sjukvÄrd. Historiskt sett har smÀrtlindring till patienter med buksmÀrta varit restriktiv. OtillrÀcklig smÀrtlindring kan bero pÄ rÀdsla för att smÀrtlindrande lÀkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svÄrigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smÀrtlindrar patienter med buksmÀrta, i vilken utstrÀckning patienter smÀrtskattas samt om det föreligger nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller administrering av smÀrtlindrande lÀkemedel och omfattning av smÀrtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jÀmförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade mÀn.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smÀrtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och mÀn smÀrtlindrades i olika omfattning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur förskollÀrare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsÀttningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade lÀroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskollÀrare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas pÄ sex intervjuer med förskollÀrare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus pÄ att lyfta fram deras syn pÄ de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översÀttning varandesyn och projektsyn) och frÄgor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. VÀxelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete pÄverkat av den dagliga dialogen och förskollÀrares uppdrag, 3.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger Àr att vi anser att barnlitteratur Àr ett intressant hjÀlpmedel i vÄr yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört dÀr det framkom att lÀsning inte Àr sÄ prioriterad i verksamheten som pedagogerna sjÀlva trodde, vÀcktes vÄr nyfikenhet över att försöka ta reda pÄ vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt har lÀsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att fÄ ett sÄ brett underlag som möjligt valde vi dÀrefter att göra en kvantitativ enkÀt undersökning pÄ nÄgra förskolor i VÀxjö.Genom litteraturstudier har vi fÄtt kunskap om att nÀr barn tidigt fÄr möjlighet att umgÄs med böcker tillsammans med vuxna, lÀsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att bÄde barnets sprÄk, ordförrÄd, begrepp och sociala trÀning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andrasprÄk och sprÄksvaga barn har stor glÀdje och nytta av.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr ett kroniskt tillstÄnd med ökad slembildning och svullnad i slemhinnorna vilket innebÀr att luft fÄr svÄrt att passera genom luftrören. KOL beskrivs som en lÄngsamt progredierande lungsjukdom. Symtom som Àr karaktÀristiska vid KOL Àr hosta, sputum-produktion och dyspné vid anstrÀngning. Rökning Àr en mycket viktig bakomliggande orsak till KOL. Allt eftersom sjukdomen utvecklas fÄr personerna svÄrare och svÄrare att genomföra aktiviteter som krÀver liten fysisk kapacitet som till exempel att klÀ pÄ sig, Àta mat och sköta sin morgon- och kvÀllstoalett.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla förstÄelse av villkor som Àr specifika för den kontext samhÀllsentreprenörer verkar i och som pÄverkar dem att utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Den frÄgestÀllning jag sökte svar pÄ var vad verksamma samhÀllsentreprenörer upplever som vÀsentliga kontextuella villkor för sitt agerande, sina tankar och sina attityder för att kunna utveckla en samhÀllsentreprenöriell anda. Uppsatsen har en etnografisk ansats, dÄ intresset har varit att skapa förstÄelse och en beskrivning av samhÀllsentreprenörskap ur samhÀllsentreprenörernas synvinkel. Det empiriska materialet utgörs av 10 intervjuer, samt observationsmaterial av informanternas agerande pÄ internet. Materialet har tolkats med hjÀlp av en tolkningsram.

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

Hur ser förskollÀrarna pÄ lekens betydelse?Min undersökning bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare. Jag har fÄtt reda pÄ resultatet genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrarna. Intervjuerna har skett enskilt i deras egna trygga miljö pÄ förskolan.Genom intervjuerna fick jag, sett ur förskollÀrarnas perspektiv, reda pÄ hur viktig leken Àr för barns utveckling bÄde socialt och intellektuellt. FörskollÀrarna var överens om att barnen lÀr sig att ta hÀnsyn, turtagande och att visa empati i sina lekar.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.