DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker pÄ olika nivÄer, som involverar bÄde mjuk-, och hÄrdvaruparadigm. Denna rapport Àr utformad utifrÄn ett arkitekturellt perspektiv och Àmnar att Äterge en kortfattad studie av Àmnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer.SÀrskilt fokus har lagts pÄ sammansÀttningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa stÀlls sedan i jÀmförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag anvÀnds i den moderna datorn.MÄlet Àr att identifiera de mest lÀmpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnÄ kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lÀmplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvÀgning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och hÀndelsedrivna paradigm. Vidare jÀmförs befintliga arkitekturer dÀr modularitet mellan komponenter visar sig vara en Äterkommande egenskap inom samtliga designer.Det viktigaste resultatet vi kom fram till Àr att en tillstÄndsmaskin ofta har en betydande roll inom hÀndelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillstÄndsmaskin med svagt kopplade deltillstÄnd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstÄnd, nÄgot som gÄr i linje med icke-Von Neumann-alternativ..

Denna uppsats undersöker fyra samhÀllskunskapslÀrares attityder till och anvÀndning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en sÄ kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhÀmtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningslÀget med fokus pÄ svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns ocksÄ med.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgÄr frÄn forskningsomrÄdet strategisk politisk kommunikation. DÀrutöver anvÀnds Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvÄstegshypotes samt Habermas offentliga sfÀr. Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda frÄn Sundsvalls och TimrÄs kommunfullmÀktige. IntervjutillfÀllena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Idag mÄr vÄra stadstrÀd inte bra. Som uppsatsÀmne har jag dÀrför valt att skriva om trÀd i stadsmiljö och problematiken runt detta. Vad vi kan göra för att förlÀnga livslÀngden hos de trÀd som finns i stadsmiljö idag? Och vid nyplanteringar - finns det arter som klarar sig bÀttre Àn andra? Jag kommer att ta upp de olika problem som finns sÄvÀl över som under mark och försöker finna arter som lÀmpar sig bÀttre som stadstrÀd och varför. Jag har valt att göra en övergripande beskrivning av hur lÀget ser ut idag för stadstrÀd. DÀrefter har jag genomfört en studie av stadstrÀden i Uppsala.

Idag Ă€r datorn en sjĂ€lvklarhet i de flesta hem. Ökningen i anvĂ€ndandet av datorspel hos barn vĂ€cker intresset över hur bra sĂ„ kallade lĂ€rospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag Ă€r utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur vĂ€l fungerar de för barn som har nĂ„gon form av funktionshinder och dĂ„ framförallt med inlĂ€rningssvĂ„righeter? Autism Ă€r ett funktionshinder som bland annat innebĂ€r inlĂ€rningssvĂ„righeter och svĂ„righeter i kommunikation.

Sammanfattning I vÄr undersökning Àr ambitionen att fÄ en bild av ungdomars uppfattning om litteraturlÀsning i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och lÀsning? Inför mötet med vÄra framtida elever vill vi som blivande svensklÀrare öka vÄr medvetenhet om eleverna som lÀsare. Metoderna vi har valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 78 elever frÄn tvÄ olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med Ätta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika instÀllningar till att lÀsa.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av Ätta böcker skrivna av de mest populÀra svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgrÀnsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska Àven undersöka hur de utvalda barnböckerna frÄn respektive decennium Äterspeglar det rÄdande samhÀllet ur ett könsperspektiv. Materialet jag anvÀnder mig av Àr barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma Àmne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgÄngspunkt. Jag har tre teorier som jag anvÀnder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, anvÀnds mer och mer. Den Àr tillrÀckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jÀmfört med de traditionella uppslagsverken Àr dock att Àven de som inte Àr experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvÀndaren? kan pÄverka innehÄllet i, Àr en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.

Denna fenomenologiska studie har till syfte att undersöka förskollÀrare upplevdaprofessionalism i relation till den förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen. I studien harförskollÀrare deltagit i fokusgruppsintervjuer dÀr de har berÀttat om sina erfarenheter omden förberedande lÀs- och skrivinlÀrningen och professionalism. FörskollÀrarna harberÀttat om sina erfarenheter och sitt arbete i den pedagogiska verksamheten. Resultaten istudien visar hur förskollÀrarna arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen integrerat i sittvardagliga arbete. LÀrarna berÀttade att de utvecklar sprÄket genom att lÀsa för barnen ochatt aktivt försöka utveckla sprÄket.

Biometri Àr en relativt ny sÀkerhetsmetod för datorsystem. Biometri anvÀnds ofta för att ersÀtta eller kombineras med anvÀndarnamn och lösenord. Detta görs genom att mÀta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos anvÀndaren. Keystroke dynamics Àr en biometrisk metod vilken registrerar anvÀndarens sÀtt att skriva pÄ tangentbordet. En stor mÀngd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

I takt med att samhÀllet förÀndras gör Àven skolan det. Datorerna har fÄtt en stor och betydande plats i klassrummet och de verksamma inom skolan möter dÀrmed nya utmaningar. PÄ vilket sÀtt och till vad ska datorn anvÀndas Àr nÄgra av dem. NÀtbaserade verktyg i form av lÀrplattformar, YouTube, bloggar, chatt, UR-material och Facebook anvÀnds av flertalet verksamma lÀrare ute i skolorna idag. Vilka för-, och nackdelar/svÄrigheter och möjligheter finns det med att integrera verktyg av dessa slag, i klassrummet? Genom ett kvalitativt angreppssÀtt vill jag undersöka vad yrkesverksamma gymnasielÀrare har för uppfattningar om och förhÄllningssÀtt till att arbeta med nÀtbaserade verktyg i sin undervisning.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.