Ända sen början av 1900-talet har intresset för att producera animerade filmer varit stort. FrĂ„n början var det kortfilmer som skapades men frĂ„n 30-talet ökade intresset för animerade lĂ„ngfilmer. VisionĂ€ren Walt Disney ville skapa den första engelsk talande animerade lĂ„ngfilm och 1937 hade Snövit och de sju dvĂ€rgarna premiĂ€r. Metoden som anvĂ€ndes nĂ€r Snövit producerades var cellmetoden. Idag anvĂ€nder man ofta datorn nĂ€r man vill producera den animationsfilm.

Jag har i detta arbete fokuserat pĂ„ hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat pĂ„ morgonsamlingarna nĂ€r barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som Ă€r aktuellt. Det jag har tittat pĂ„ Ă€r det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fĂ„tt. De frĂ„gor jag stĂ€llt Ă€r: Finns det nĂ„gra skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende pĂ„ den pedagog de har? Vilken uppfattning har nĂ„gra pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frĂ„gor har jag sökt svar pĂ„ genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de tvĂ„ ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen gĂ„r i en Ă„ldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? Ă„rskurs 2) och Ă€r alltsĂ„ mellan sex och Ă„tta Ă„r..

Ett syfte med denna uppsats Àr att belysa hur det Àr att vara same och troende i dagens samhÀlle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus pÄ deras natursyn samt deras synsÀtt pÄ miljöfrÄgor och den globala uppvÀrmningen. För att kunna göra detta har jag Àven fördjupat mig i deras traditionella religion och förhÄllandet till naturen. Jag ska försöka besvara frÄgestÀllningarna nedan.Hur sÄg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken pÄverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna pÄ de aktuella miljöfrÄgorna och den globala uppvÀrmningen?Hur framstÀlls samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

SammandragSyftet med denna studie Àr att undersöka kopplingen mellan skriftsprÄk och sjÀlvbild. En undersökning av 6 elever i 12-ÄrsÄldern genomfördes. Undersökningsmaterialet bestÄr av en skriftlig berÀttelse och enkÀtsvar utifrÄn bÄde slutna och öppna frÄgor. Jag deltog som observatör och stöd under elevernas arbete med att skriva sina berÀttelser och svara pÄ enkÀtfrÄgorna.Med tanke pÄ undersökningens omfattning gÄr det inte att sÀga att det finns en tydlig koppling mellan skriftsprÄksförmÄga och sjÀlvbild. Man kan dock se nÄgra tendenser som Àr intressanta.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssÀtt som anvÀnds i matematikundervisningen i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. Vidare ville vi Àven fÄ reda pÄ vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda tvÄ olika metoder i vÄr undersökning; klassrumsobservationer och ritmoment. VÄrt resultat visade att de undersökta eleverna i skolÄr 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer Àn eleverna i skolÄr 4. Pedagogerna i skolÄr 4 verkade utgÄ mycket frÄn lÀroboken men undersökningen visade Àven att det fanns en viss variation i arbetssÀttet i form av stenciler och arbete pÄ datorn.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett lÀromedel som behandlar barns nÀrmiljö utifrÄn ett demokratiskt perspektiv. Med utgÄngspunkt i detta har jag skrivit UpptÀck staden, en faktabok för barn samt en lÀrarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig pÄ boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förstÄelse för hur de kan vara med och pÄverka det samhÀlle de lever i. 21 elever i en Ärskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lÀrare med hjÀlp av min lÀrarhandledning. EfterÄt fick eleverna genom en enkÀtundersökning besvara en rad frÄgor som berör hur de upplever att de lÀr sig bÀst, hur de uppfattar lÀrarens roll för lÀrande samt hur de upplevde stadsvandringen.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group ? immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it?s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrĂ„n en kartlĂ€ggning och sammanstĂ€llning av mina skrivna lĂ„tar inom folk- och vĂ€rldsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhĂ„lla mig till nĂ€r jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. FrĂ„gestĂ€llningar som jag utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Finns det nĂ„got generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det nĂ„got generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrĂ„n förutbestĂ€mda ramar som skiljer sig frĂ„n hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behĂ„lla det lustfyllda och det fria förhĂ„llningssĂ€ttet jag har till att skriva musik? Till detta följer ocksĂ„ tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar sĂ„ som tonart, taktart, modus och genre..

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta Àmne Àr med bakgrund av att i september Är 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien Àr att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhÀllet arbetar med insatser som kan leda till sysselsÀttning och om de fÄr hjÀlp med att bibehÄlla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod Àr i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna stÀlls mot olika teoretiska utgÄngspunkter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Man hör stÀndigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det Àr allmÀnt kÀnt att lönerna Àr högre Àn i Sverige men nÀr det handlar om övriga ekonomiska aspekter Àr okunskapen stor. VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur dessa aspekter skiljer sig Ät mellan de bÄda lÀnderna. Vi valde att skriva i utredningsform dÄ det handlar om att sammanstÀlla redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska kÀllor.

FrÄn och med 1 januari 2005 mÄste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU stÀllt krav pÄ hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika lÀnderna, dÀr bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som dÄ sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gÀller. I NederlÀnderna dÀremot har det tidigare saknats en sÄdan motsvarighet och frÄgan nu Àr om detta har lett till att det finns skillnader i hur de tvÄ olika lÀndernas företag ger information i sina Ärsredovisningar?En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken Àr att företagen inte lÀngre fÄr skriva av goodwill, utan mÄste istÀllet göra en nedskrivningsprövning varje Är för att se om vÀrdet Àndrats.

Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgÄende med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvÀrdigt team, ha en kunskap om den andres profession, kÀnna tillit och att fÄ vara en del i besluten kring patientvÄrden var underlÀttande faktorer för att fÄ en fungerande kommunikation. NÀr sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, nÀr man inte hade kunskap om den andres profession, olika hÀrkomst och bakgrund och nÀr man enbart kommunicerade via datorn försvÄrades kommunikationen. Resultatet visar pÄ att bÄda parter i relationen bör fÄ lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket vÀrda för att en bra kommunikation ska uppstÄ.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Sammanfattning Mitt syfte med uppsatsen Àr att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjÀlpmedel i den praktiska dansundervisningen. Studiens syfte Àr Àven att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill sÀga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk danstrÀning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmÄga i rörelse och sjÀlvstÀndigt tÀnkande i den praktiska danstrÀningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmÄga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i danstrÀningen, och fÄr en djupare kunskap i förmÄgan att tolka interpretationen..