SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Problem/Bakgrund: Fler och fler mÀnniskor vÀljer att skriva sÄ kallade bloggar pÄ nÀtet, vilket Àr ett slags offentliga dagböcker dÀr man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgÀngligt för hela vÀrlden. Hur kommer det sig och vad innebÀr det för vÄra förestÀllningar om vad som Àr privat och vad som Àr offentligt?Syftet med uppsatsen Àr för det första att undersöka vad den allmÀnne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gÀller innehÄll, sprÄk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tÀnkt lÀsare. UtifrÄn begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter pÄ nÀtet.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgÄngspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn pÄ deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka och fÄ en ökad förstÄelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera pÄ huruvida kÀnslan av sammanhang och egenmakt frÀmjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag anvÀnt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Sammanfattning: Denna studie handlar om vÀnskapen mellan en grupp kvinnor. Det finns en hel del forskning och litteratur i Àmnet men dock inte inom sociologin samt under 2000-talet vilket varit upptakten till denna studie samt ett starkt intresse i Àmnet. Uppsatsen besvarar frÄgestÀllningen: Vad Àr och innebÀr vÀnskap för de kvinnor som ingÄtt i denna studie? FörÀndras vÀnskap med tiden, i sÄ fall varför och vad pÄverkas förÀndringen utav? Vad speglar vÀnskapen idag under 2000-talet bland de kvinnor som deltagit i denna studie? Metoden bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr urvalet baserats pÄ en grupp kvinnor över 30 Är i syfte att just denna Äldersgrupp uppskattats ha hunnit med en hel del genom livet samt att de förvÀntades ha en stor erfarenhet i Àmnet. Denna studie visar att vÀnskapen Àr ett behov som hela tiden Àr i förÀndring beroende pÄ de behov som uppkommer hos en individ.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

KlÀder har gÄtt frÄn att vara funktionella och praktiska till att vara mode - ett sÀtt att uttrycka sig och sin identitet pÄ som individ. Mode Àr idag nÄgot socialt som tillför tillhörighet och status. Bakom modet finns det kreativitet, kunskap, mÀngder med undersökningar och analyserande av omvÀrlden för att kunna skapa ett mode. Det Àr nÄgot som vi som konsumenter inte ofta lÀgger en extra tanke pÄ. Vi ville dÀrför undersöka det som ligger bakom skapandet av mode ? trendspaning.

Vid arbete med systemutveckling Àr det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns frÄn organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det Àr inte alltid lÀtt att vÀlja en metod som Àr lÀmplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att vÀlja en lÀmplig metod Àr anvÀndning av ett ramverk ett bra hjÀlpmedel. Ramverket anvÀnds bland annat för att försÀkra och kontrollera att den metod som utvÀrderas uppfyller de krav som stÀlls pÄ systemet och att de olika komponenter som ingÄr i systemet behandlas med hjÀlp av metoden.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Varje dag insjuknar ungefÀr 30 000 mÀnniskor utav cancer vÀrlden över och det vill sÀga elva miljoner varje Är. I Sverige drabbas var Ättonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefÀr 80 000 kvinnor med bröstcancer. MÄnga kvinnor genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgÄngspunkt ifrÄn vÄrdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet dÀr begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingÄr och de pÄverkas nÀr ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet stÄr för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte lÀngre kÀnner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger anvÀnder i sin undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter samt vad det Àr som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. VÄrt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen Àr datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som Àr mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svÄrigheter Àr Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens sjÀlvbild. VÄra intervjuer har Àven visat att det Àr pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallÀrarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som anvÀnds i undervisningen..

Syftet med denna undersökning har varit att fĂ„ en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för vĂ„ldsamma mĂ€n i nĂ€ra relationer som anvĂ€nds i tvĂ„ mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser pĂ„ mĂ€nnens vĂ„ld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik Ă€r KBT och att trenden Ă€r liknande i Sverige. Detta utifrĂ„n omrĂ„det vĂ„ld i nĂ€ra relationer. VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har anvĂ€nt oss utav en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat myndigheter sĂ„som Polisen, SocialtjĂ€nst, Brottsofferjouren, FrivĂ„rden, Kvinnojour och LĂ€nsstyrelsen i Östersund och LuleĂ„ kommun.

Denna rapport beskriver ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid VÀxjö Universitet. Syftet Àr att konstruera ett styrsystem till en robotbil, ett program som hindrar bilen frÄn att krocka med omgivningen. Roboten ska Àven kunna styras frÄn en dator via ett grafiskt grÀnssnitt implementerat i Labview. NödvÀndig hÄrdvara för styrning och kommunikation har konstruerats.Det har behövts tre olika programmeringssprÄk för att nÄ de krav som har stÀllts pÄ uppgiften, C, Perl och Labview. Microprocessorn i robotbilen har programmerats i C och gör bilen helt autonom, endast beroende av signaler frÄn avstÄndssensorer.

Denna uppsats tar upp om hjÀlporganisationer skulle kunna anvÀnda sig utav viral video sommarknadsföringsmetod i sitt arbete att samla in pengar samt sprida sitt budskap. En fallstudiegjordes Àven pÄ videoklippet ?Kony 2012? frÄn organisationen Invisible Children som Àr ettaktuellt exempel pÄ en hjÀlporganisations anvÀndning av viral video. Klippet ?Kony 2012? hardessutom blivit det snabbast sprida klippet nÄgonsin (Wasserman 2012).

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande frÄn arbetsförmedlare Àr nÄgot som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. DÀrför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fÄtt anvÀnda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta Àmne finns alltsÄ inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen dÀr ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 dÄ ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade pÄbörjades. Syftet med denna studie Àr att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.