Massiva onlinerollspel är idag mycket populära och försäljningen och spelandet utav dessa ökar markant. I och med detta väcks frågan om vad det är i dessa onlinespel som gör att människor spelar och fortsätter spela. Denna uppsats inriktas främst mot MMORPG:s, Massively Multiplayer Online Role-Playing Games, då författarna anser att det är i denna onlinespelsgenre den största möjligheten att finna och definiera de faktorer, som påverkarspelares vilja att spela, finns. För att ta reda på dessa faktorer skapades en enkät vars frågor utformades med en gameflowmodell i baktanken. Denna enkät lades sedan ut på sex olika onlinespelsanknutna forum, där totalt 105 spelare anonymt deltog.

Problemformulering, syfte och undersökningsfrågorDet är många som vill komma till tals när det gäller hur undervisning av elever i behov av stöd inom området att läsa och skriva bäst skall ges. Lärare är emellertid den yrkesgrupp som har till uppgift att identifiera läs- och skrivsvårigheter, och därtill se till att barn får den hjälp och det stöd som behövs. Vi såg att denna yrkesgrupps tankar och erfarenheter behövde lyftas fram och analyseras.Syftet med undersökningen var att utreda hur lärare såg på undervisningen av elever i behov av stöd inom områ-det att läsa och skriva. För att undersöka detta formulerades följande undersökningsfrågor:1 Hur identifieras problem inom området att läsa och skriva?2 Hur ser nuvarande stöd ut?3 Vilket stöd önskar lärarna för att ge eleverna bästa möjliga stöd?TeoriForskningen genomfördes inom den specialpedagogiska disciplinen.

Detta är ett examensarbete som är en del utav min utbildning, bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls ÅVT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning på mark/asfalt området. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vältar som används för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kändes spännande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vältar på markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som ägde rum i Enköping där alla entreprenörer i Sverige skulle delta.

I denna slutreflektion beskriver jag vad det var som fick mig att börja med applikationsutveckling till mobila enheter. Vilka mina tankar och planer var i början respektive slutet av projektet. Även hur jag gått tillväga för att skapa en mobilapplikation till Sveriges ledande annonssajt Blocket.se. Jag beskriver också hur jag gjorde min research i början av projektet och även vilken sorts mjukvara jag valde att arbeta med. Hur jag tog mina idéer och tankar från bilder i huvudet till skisser på ett papper, för att sedan förbättra det digitalt på datorn.

Den här uppsatsen undersöker hysteri genom verk skrivna utav tre svenska läkare vid namn Seved Ribbing, Olof Hallin och Viktor Wigert under perioden 1875-1930. Frågor som står till grund för undersökningen är hur dessa läkare beskriver hysteri, dess orsak, sjukdomens botemedel, hur kvinnosyn kommer fram genom sjukdomen samt hur läkarna skiljer sig gentemot varandra.En stor inspirationskälla för undersökningen har varit Karin Johannissons Den mörka kontinenten: kvinnan, medicinen och fin-de-siécle (1995) då den tar upp kvinnosynen under 1800-talet och fram till mitten utav 1900. Boken behandlar också kvinnans sociala ställning, de så kallade kvinnosjukdomarna (exempelvis hysteri, galenskap, anorexi) och de ideal som existerade under denna period. Den mörka kontinenten kommer också att fungera som forskningsläge, vilket jag har valt att utgå ifrån i undersökningen..

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet.

BAKGRUND:Man tillägnar sig språk när man omges av det, genom att lyssna på och läsa det. Egenproduktion av språk, att tala och skriva, kommer efteråt. Det är viktigt att arbeta medelevernas ordförråd och med de typer av övningar som är språkutvecklande för eleverna.Läromedel kan användas i olika utsträckning och på olika sätt och det är viktigt att man somlärare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt ämne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i år F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar påatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna använder sig av och i vilken utsträckningläromedel används.METOD:Vi har genom en enkät undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskämnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter är.

Denna reflekterande text innehåller teorier och arbetsmetoder jag använt mig av för att kunna skriva en ironisk sångtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mål samt förklarar begrepp och teorier som använts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (Hägg, 1998) (Hägg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstått under arbetets gång och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges även kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sångtext, att få en musikkompositör att förstå min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gått tillväga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion där jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gång och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen är att ironi skapas med hjälp av att författaren lämnar ledtrådar i texten, känslan av konflikt kan skapas med hjälp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation är en av nycklarna till att delge utomstående en vision..

Det här arbetet handlar om vad elever vill lära sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehåll i grundskolans tidigare år. Min studie är en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utsträckning är intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-åringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om många intressen mellan åldersgrupperna visade sig vara gemensamma så är eleverna i grundskolans tidigare år mer intresserade av rena faktakunskaper än av större samhälleliga frågor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik är för allmänna i betydelsen att de inte tar tillräcklig hänsyn till innehåll, ålder och riktar för lite uppmärksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som är ansvariga för styrdokument, läromedel, fortbildning och lärarutbildning.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Nyman Lise-Lotte. (2006). Läs - och skrivinlärningsmetoder för särsko-leintegrerade elever i grundskolan år 1-3.(Reading and writing methods for students with learning diabilities in the compulsory school year 1-3 ). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbild-ning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Mitt syfte är att undersöka vilka metoder lärare i år 1-3 använder sig av när det gäller läs- och skrivinlärningen för särskoleintegrerade elever. Jag vill även undersöka hur jag som specialpedagog på bästa sätt kan stödja och stötta både läraren och eleven i år 1-3 när det gäller läs- och skrivinlärningen.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding).

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

Undersökningen gick ut på att framhäva olika undervisningsmetoder för dyslektiker. Syftet var att analysera metoder som skulle kunna underlätta undervisningen för dyslektiska elever. Jag intervjuade åtta specialpedagoger för att därefter sammanställa svaren till ett övergripligt resultat. Detta innefattade bland annat pedagogiska åtgärder vid olika svårigheter hos lever med läs- och skrivsvårigheter. Exempel på vad en klasslärare kan göra för dyslektiker är att låta dem få läromedel inspelade på band, lära dem använda rättstavningsprogram på datorn, dela upp texten i mindre delar samt uppmuntra och ge eleven självförtroende.

Som motiv har åldrandet inte fått alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar på vilket sätt åldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..