Sök:

Sökresultat:

129 Uppsatser om Att odla sin trädgćrd - Sida 4 av 9

Odling av söta körsbÀr, Prunus avium L, i tunnel

Söta körsbÀr, Prunus avium L, hör till familjen Rosaceae. Söta körsbÀr vÀxer vilt i stora delar av Europa och odlas i stora delar av vÀrlden som förÀdlade sorter. Odling av söta körsbÀr i tunnel Àr ett odlingssystem dÀr svagvÀxande grundstammar spelar en betydande roll för att fÄ hanterbara trÀd i lÀmplig storlek, samt att fÄ plats med fler trÀd pÄ en begrÀnsad yta. Detta arbete Àr en litteraturstudie som handlar om hur man ÄtgÀrdar problem som kan uppstÄ i en odling av söta körsbÀr, och tanken Àr att detta material ska kunna fungera som underlag för rÄdgivning. Det finns flera problem med att odla söta körsbÀr, ett av de mest omfattande Àr att frukten spricker i vid kontakt med vatten, sÄ att skydda frukten frÄn regn Àr vÀldigt viktigt.

Urban odling - exemplet Varvsstaden i Malmö

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar Àmnet urban odling med avsikten att identifiera vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns med odling i staden. MÄlet med examensarbetet Àr att uppnÄ en större förstÄelse och kunskap inom detta Àmne. Varvsstaden i Malmö har valts som ett exempel för att illustrera hur odlingar skulle kunna implementeras i en central stadsdel som Àr under utveckling.Litteraturstudier har legat till grund för en kunskapsöversikt av olika aspekter av urban odling. En kvalitativ miniundersökning har utförts för att ta reda pÄ hur nyckelpersoner i Malmö frÄn de tre kategorierna; politiker, tjÀnstemÀn samt brukare ser pÄ urban odling och dess möjligheter och begrÀnsningar. Kunskapsöversikten om urban odling i allmÀnhet och beskrivningarna om Varvsstaden i Malmö har fungerat som underlag till idéskisser för hur odling i Varvsstaden skulle kunna se ut.Resultatet av examensarbetet visar pÄ att det finns mÄnga möjligheter med urban odling och att det finns mycket att vinna genom att odla i staden.

1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

Filamentösa Zygomyceters tillvÀxt i sulfitlut och ostvassla Growth of filamentous Zygomycetes in spent sulphite liquor and cheese whey

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls frÄn pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som Àr en biprodukt frÄn osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades pÄ den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa frÄn olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bÀsta förhÄllandena upprepades i en bioreaktor i bÀnkskala. BÀsta odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C pÄvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet frÄn dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer anvÀndning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats frÄn en indonesisk matrÀtt, tempe.

"Det gĂ€ller att följa sin egen stjĂ€rna, lita pĂ„ sig sjĂ€lv, att odla det inre Ă€ventyret" : En studie i skapandetemat i Bruno K. Öijers poesi

Bruno K. Öijer is one of Sweden's well known poets. He belongs to a poetic avant-garde and made his debut in 1973. Many literature researchers and reviewers have focused on Öijer as person and poet. I will discuss Öijer's authorship in relation to literary traditions, such as orphic tradition, avant-garde and modernsim, surrealism and the outsider definition.

Att odla det lokala : ett producentperspektiv pÄ betydelsen av lokalproducerad mat för landsbygdsutveckling

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv pÄ det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. UtifrÄn detta förs Àven en diskussion om de förvÀntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen Àr kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. AvgrÀnsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i VÀstmanlands lÀn. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsÀttningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Effekt av LED-ljus pÄ tillvÀxt och pigmentproduktion hos mikroalgen Haematococcus pluvialis

I detta arbete visas att det finns en möjlighet till inducerad produktion av karotenoider med hjÀlp av ljus med specifik vÄglÀngd. Genom att anvÀnda LED-belysning för att belysa med en specifik vÄglÀngd sparar man bÄde pengar och energi. Grönalgen Haematococcus pluvialis har förmÄgan att producera ett kommersiellt intressant pigment (karotenoid), frÀmst i avseende som kosttillskott. Karotenoiden benÀmns astaxanthin och har en kraftig antioxiderande verkan dÄ den har en förmÄga att eliminera fria radikaler som annars kan skada cellerna och orsaka oxidativ stress. I detta arbete odlades Haematococcus pluvialis i filtrerad nÀringslösning frÄn en tomatodling för att testa algens förmÄga att etablera sig i osteril nÀringslösning. I ett parallellt försök stressades algen genom att belysas med ljus av olika vÄglÀngd för att se om det pÄverkade produktionen av astaxanthin. Resultaten visar att H.

Att odla stÀrkelsevete Ät SBI-Trading

DÄ giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det Àr den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgÄtt en serie av anpassningar för att kunna överleva pÄ denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gÄng utvecklat en otrolig lÀngd som gör att den nÄr lÄngt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlÄng form och behÄring pÄ lÀpparna som ska skydda den frÄn trÀdens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lÄng, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lÀttuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fÄtt ett anpassat utseende och utbredning pÄ dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fÄtt anpassa sig till stora höjdskillnader, dÄ giraffen kan strÀcka sig upp till ett trÀd och bli mer Àn fyra meter lÄng, men i nÀsta stund böja sig ner för att dricka vatten pÄ marknivÄ. Som följd av dess lÀngd har drÀktiga och lakterande honor, samt vÀxande ungdjur, en vÀldigt hög kalcium- och fosfatomsÀttning i kroppen och kan dÀrför lida brist pÄ dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens lÀngdutveckling har lÀnge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns Àven en annan teori som baserar sig pÄ att den drivits av sexuell evolution..

NÀr stenöknen blommar : en studie av vÀxter pÄ torra vÀxtplatser och deras gestaltande egenskaper

Idén till arbetet kommer ifrÄn Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt fÄ förslag pÄ uppsatsÀmnen inriktat pÄ vÀxter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vÄrterminen 2009.Syftet med studien Àr att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal vÀxter pÄ torra vÀxtplatser runt om i vÀrlden och utifrÄn det gestalta ett förslag medtorktÄligt hortikulturellt vÀxtmaterial till ett nytt vÀxtsortiment pÄ Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frÄgestÀllningen:Hur kan man anlÀgga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrÄn ettsvensk klimat?MÄlet med studien Àr att fördjupa vÀxtkÀnnedom och att öva vÀxtgestaltning.Studien har genomförts med hjÀlp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig pÄ attge en översiktlig bild av vilka torra vÀxtplatser som finns pÄ jordens yta. De ska Àven exemplifieranÄgra typiska karaktÀrer för vÀxterna inom det specifika omrÄdet för att ge en ökad förstÄelse förden komplexitet som ligger bakom vÀxternas olika uttryck.I studien ingÄr intervjuer med tre personer varav tvÄ tillhör de frÀmsta experterna pÄ alpintvÀxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlÀgga klipptrÀdgÄrdar, blandannat i Göteborgs botaniska trÀdgÄrd.

Metoder för pÄvisande av MRSA hos hÀst

Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Àr ett vÀxande problem inom hÀstmedicinen och orsakar svÄrbehandlade infektioner vÀrlden över. Resistensen utvecklas genom att stafylokocker erhÄller en gen, mecA, som Àndrar ?-laktamantibiotikas mÄlstruktur. Idag Àr MRSA-utbrott vanligt i mÄnga lÀnder, men hittills har vi i Sverige inte konstaterat mer Àn 20 fall pÄ hÀst. Risken för att fler fall kommer att upptÀckas i framtiden Àr dock stor pÄ grund av import av hÀstar och smittspridning via mÀnniskor. Ett oerhört viktigt moment vid misstanke om MRSA-infektion Àr var man ska provta och hur man bör odla, typa och namnge de olika isolaten.

Urban odling

Detta Àr en kandidatexamensavhandling som avlades pÄ KTH, VT 2012 som omfattar urbanodling. Projektet inriktas pÄ en produkt för hydroponisk odling, dÀr vÀxterna drivs upp i enbartnÀringslösning istÀllet för konventionell odling i jord. Fördelarna Àr bland annat att det Àr mertidseffektivt, det Àr renare, lÀmpar sig vÀl inomhus, kan vara mycket enkelt och ger effektivaretillvÀxt och större skördar.Men det Àr inte bara dÀrför Àmnet intresserar oss, utan Àven pÄ grund av att mÀnniskor spenderarallt mer tid inomhus, att urbaniseringen stegrar, att grönomrÄdena minskar och stressrelateradesjukdomar ökar. Efter lÄnga resor och vÀxter som vissnar föddes en idé att utveckla en produktsom Àr sjÀlvgÄende under ett par veckors semester och bidrar till en hÀlsosammare hemmiljö somskulle kunna minska de stressrelaterade problemen. Genom att odla vÀxter som effektiviseras avtekniska tillÀmpningar, med ett hydroponiskt system, dÀr hela modulen integreras i hemmiljö pÄett yteffektivt sÀtt.Med hjÀlp av designutvecklingsprocessen, modifierad efter behov och förutsÀttningar, kanprodukten följas frÄn idé tills produkten Àr fÀrdig för tillverkning.

Odla staden! : hÄllbart bruk av stadens naturresurser ? exemplet RustmÀstaren

Jag har valt att arbeta med ett befintligt stadsutvecklingsprojekt i Bagarmossen och SkarpnÀck i Södra Stockholm, dÀr jag försökt integrera vad jag kallar för stadsbruk i denna uppsats. Stadsodling och stadsjordbruk Àr pÄ modet och till detta finns mÄnga orsaker. Men det har Ànnu inte utretts vilka potential stadsodlingen har i planeringsskedet av ett bostadsomrÄde. Ett landskap Àr alltid en helhet och mÄnga landskap Àr, liksom det i SkarpnÀck och Bagarmossen ett komplext brukslandskap. DÀrför vore det synd att inte ta vara pÄ bÄde gamla och nya kunskaper och resurser som finns i dem, bara för att de inte alla ryms under titeln stadsodling eller stadsjordbruk. Efter litteraturstudier i permakultur och insett att vi behöver planera multifunktionellt uppfann jag termen stadsbruk.

Äng : Nyanlagd Ă€ng - vad hĂ€nde sen?

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

GrönkÄl - kan det odlas mer Àn bara till jul?

GrönkÄl Àr en gröda med mÄnga fördelar bÄde för den som odlar men framförallt för den som konsumerar grödan. Den har ett rikt innehÄll av hÀlsobefrÀmjande Àmnen sÄ som fibrer, mineraler, vitaminer och glykosinolater m.m. DÄ den för med sig ett oerhört stort hÀlsomervÀrde borde fÀrsk svensk grönkÄl finnas tillgÀnglig i handeln mer Àn bara till jul, vilket idag Àr den huvudsakliga tidpunkten dÄ det odlas och sÀljs fÀrsk grönkÄl. Genom att titta nÀrmare pÄ hur grönkÄlen fungerar, vad den innehÄller och hur dessa Àmnen förÀndras med olika planteringstidpunkter och skördetillfÀllen skulle detta kunna ge bra indikation pÄ huruvida vi faktiskt kan odla grönkÄl under en mer utdragen period dÀr man kan tidigarelÀgga bÄde plantering och skörd. I denna studie har det gjorts ingÄende analyser pÄ glykosinolater, karotenoider och vitamin C. Resultat frÄn analysen av glykosinolater visar att mÀngden ökar ju Àldre plantan blir.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->