SyfteSyftet med studien var att bedöma rörelseutförandet under testet enbensknäböj hos en grupp elit/subelit långdistanslöpare och om, och i så fall hur rörelseutförandet påverkas av uttröttning. Syftet var också att undersöka om det förelåg ett samband mellan subjektiv bedömning vid enbensknäböj och ledvinklar kalkylerade vid tredimensionell (3D) rörelseanalys.MetodTio löpare från löparklubb utförde enbensknäböj. Vid testet poängsattes rörelseutförandet enligt en bedömningsskala samtidigt som 3D kinematisk data inhämtades via datorbaserad 3D rörelseanalys. Tjugosex markörer placerades bilateralt på anatomiska landmärken på bäcken, lår, underben och fot. Därefter sprang försökspersonerna 15 minuter på ett löpband enligt ett utmattningsprotokoll.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

Föreliggande arbete avsåg att göra en riskbedömning av ergonomin vid arbete med diagnostiskt ultraljud av hjärtat så kallat EKO, före och efter införandet av robotassisterad undersökningsteknik. Den undersökta gruppen, 3 kvinnor och 1 man var biomedicinska analytiker specialiserade på EKO följdes med klinisk undersökning och uppföljning före och efter en intervention som för två av de fyra innebar omplacering och för de två andra utprovning under ca 4 mån av robotassisterad undersökningsteknik. Behov av vetenskapligt stöd för tesen att här sannolikt förelåg en relativt hög risk för belastningsskador samt den undersökta gruppens låga numerär motiverade omsorgsfull litteratursökning med en sammanfattande redovisning av sökresultaten. Tidigare arbete (1), har visat på användbarheten i Arbetsmiljöverkets författningssamling om ergonomisk riskbedömning (2) varför detta enkla och tydliga instrument kom att ingå i metoden. Tillgängliga data talar starkt för att EKO-arbete med den gamla manuella metoden utgör en belastning på rygg, arm axel och nacke av en sådan storlek och karaktär att flertalet arbetstagare riskerar drabbas av belastningsskador på kort eller lång sikt.

Att bli förälder är en viktig händelse för alla kvinnor liksom deras män. Men några kan känna sig oförberedda, känslomässigt labil, oroliga och osäkra under den första tiden efter förlossningen. Nya åtaganden och ansvar som medföljer föräldraskapet kan påverka det psykiska välbefinnandet och kan utvecklas till en postpartum depression (PPD). PPD drabbar cirka 13 procent av alla kvinnor som har fött barn. Det som kännetecknar PPD är nedstämdhet, irritabilitet, känsla av hopplöshet, orkeslöshet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, ångest attacker, osäkerhet, likgiltighet och suicidtankar.

Bristande medvetenhet är vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, därför är en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgångar och utmaningar i processen.

The purpose of this study was to evaluate meals and eating in one day for at least ten truck or lorry drivers. Another aim was to investigate the attitudes by the drivers to food and meals and their expectations on the meals. This is a qualitative study conducted in ten interviews, seven of which were over the phone. The interviews were semi-structured and took about twenty minutes for each driver. Data relating to the food choices for one day were collected and questions asked about their attitudes to food and meals were collected simultaneously.

Att drabbas av kritisk sjukdom och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) medför inte sällan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av återbesök på IVA av personer som vårdats där. I studien deltog åtta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vårdats på IVA och efter utskrivning deltagit i ett återbesök på IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utifrån detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sätta intensivvårdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att återvända till IVA när krisen är över, Att komma tillbaka tillsammans, Att få träffa de som deltagit i omvårdnaden, Att skapa en bild av vårdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

SAMMANFATTNINGBakgrund: I det sjukgymnastiska yrket ingår det viktiga arbetet med att formulera relevanta mål för rehabilitering. Målsättningen ger en riktning för sjukgymnast och patient att sträva efter och kan enligt forskning leda till bättre rehabiliteringsresultat. Tillvägagångssättet för att ta fram mål och målsättningar varierar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till i målsättningsprocessen. Sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola (MDH) utformar mål utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv där målen operationaliseras.Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur sjukgymnaster på en universitetsansluten klinik i Bangkok tillämpar och resonerar kring mål och målsättning i patientarbetet.Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Meningskoncentrering och meningstolkning användes för att analysera intervjuerna.Resultat och slutsats: Sjukgymnasterna arbetar med mål och målsättningar på den universitetsanslutna kliniken i Bangkok.

Anledningen till att djur behöver sjukgymnastik är densamma som för människor. Sjukgymnastik används som rehabilitering efter skada, för att hantera t.ex. muskuloskeletala problem samt för att minska risken för skador. Studier från Irland och Storbritannien visar att det finns ett växande intresse för djursjukgymnastik. I Sverige återfinns de flesta djursjukgymnaster inom privat djurhälsovårdsverksamhet där veterinärer och djursjukgymnaster samarbetar.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med långvarig smärta. Kvalitativ metod användes och intervjuer med nio personer utfördes, sex kvinnor och tre män. Inklusionskriterier var att personerna hade haft smärta i minst sex månader, hade fått arbetsterapeutisk behandling för långvarig smärta samt befann sig i arbetsför ålder. Intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade frågor. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys.

Några ändamål med styrketräning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka,sportspecifik förbättring eller rehabilitering. Vid träning för hypertrofi kan den metaboliskastressen vara en viktig faktor och på samma vis är intensiteten en av de viktigaste variablernadå individen tränar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet är centralastyrketräningsvariabler i ett träningsprogram och det är viktigt att träningsprogrammetvarieras. C-uppsatsen är utformad som en litteraturstudie och är baserad på vetenskapligaartiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar är hämtade från databasen Pubmed och tidsskriftenJournal of Strength and Conditioning Research.

Vissa människor väljer att begå brott, deras val leder ibland till påföljd som i sin tur verkställs av Kriminalvården. Kriminalitet är ibland svårt att förstå, vad man kanske inte alltid inser är att alla inte väljer att vara kriminella, vissa har bakgrunder som format deras personligheter och värderingar som lett dem in på fel spår. En del är också slavar under drogmissbruket vilket tvingat dem in i kriminalitet för att finansiera drogerna. Vi kände att vi ville få reda på hur dessa personer tas om hand inom Kriminalvården och hur man jobbar för att eventuellt förbättra deras framtida möjligheter till ett bättre liv efter avtjänat straff. Vi kommer att behandla olika påföljder men rikta in oss mot fängelse.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.