Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning.

The building sector accounted for around a fourth of the total energy usage in Sweden in year 2010 (Energimyndigheten, 2012). Therefore it has become very interesting to achieve a lower energy usage in residential buildings. One way to achieve that is to build so called passive houses. By being very well insulated and have low leakage through the walls, they can reduce the energy usage for heating with a substantial amount. The first passive house was built during the 90?s in Germany; and in Sweden the first passive house was built in Gothenburg 2001.

SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.

SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.

Fjärrvärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en täckningsgrad uppemot 90 %. Länge har fjärrvärme varit det billigaste uppvärmningsalternativet för fastigheter i tätorter, men har på senare tid fått konkurrens av bland annat billiga och effektiva värmepumpar. För att behålla sina fjärrvärmekunder ställs det krav på leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders värmeanvändning samt värmebehov. Ett sätt att göra detta är att få fram kundens specifika värmeanvändning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att få fram den specifika värmeanvändningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjärrvärmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgår ifrån Metrias fastighetsregister för sammanställning av ytorna för Öresundskrafts fjärrvärmekunder.

Titel: Energiprestandans prispåverkande effekt på småhusNivå: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Daniel Lorentzon & Patrik SalménHandledare: Peter LindbergDatum: 2011 ? JanuariFör att främja en hållbar utveckling och en god miljö är energieffektivisering av befintligbebyggelse viktigt för att uppnå de energipolitiska målen.Syfte: För att uppnå energipolitiska mål om en hållbar utveckling och en god miljö ärenergieffektivisering inom bl a bostads- och servicesektorn nödvändig. Denna studieshuvudsyfte är att beskriva hur bostadsmarknadens energiprestandamedvetenhet ser uti dagsläget. För att kunna mäta den så har vi i studien likställtenergiprestandamedvetenhet med värdet av energiprestandan i fastighetensköpeskilling. Frågeställningen blir således: Hur påverkar ett småhus energiprestandadess köpeskilling? Finns det några skillnader geografiskt?Metod: Införandet av energideklarationer har möjliggjort vår kvantitativa studie, därvi sammanfogat data från Lantmäteriets Fastighetsregister och BoverketsDeklarationsregister.

Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv Hästskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsättningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvändning, dagsljuskomfort, solvärmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med målsättning på nivå GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret Hästskon 9 och 12 idag kan man åstadkomma mycket låg energianvändning med en säsongsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för värme- och kylaförsörjning på 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsägaren Vasakronan omkring 3,65 MSEK per år jämfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen används. Det ger en återbetalningstid om cirka 4,5 år på investeringen som måste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter är troligtvis möjlig utan andra åtgärder än akviferlagersystemet, men då med BRONS eller möjligtvis SILVER nivå.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag får fastighetsägaren cirka 13 000 m² ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.

Som en följd av Stockholms stads satsning mot att bli en fossilbränslefri stad senast år 2050 har Norra Djurgårdsstaden utvecklats som ett miljöprofilområde. Detta innebär att området ska bli en världsledande stadsdel inom miljöutveckling. En del i denna utveckling omfattar att fastigheterna i Norra Djurgårdsstaden ska minimera sin energianvändning och till viss del även bli självförsörjande av elektricitet. Fastigheternas tak ska optimeras för solceller gällande orientering, lutning och storlek. Denna rapport omfattar en fallstudie där de fem fastigheter som är belägna i kvarter Hornslandet i Norra Djurgårdsstadens byggetapp Norra 2 undersöks och utvärderas.Syftet med rapporten är att undersöka möjligheterna för en implementering av solceller på fastigheterna i kvarter Hornslandet samt utvärdera hur lönsamt det skulle vara för fastigheternas byggherre, Stockholmshem, att fastigheterna är delvis självförsörjande.