The main aim of this study is to investigate which structural ideas that lies behind the European Union?s marine operation Atalanta that has been put into motion to counteract piracy and robbery outside the coast of Somalia. In order to do this, we have with the use of the theory of weak states, intervention as well as sovereignty, investigated EU?s document in the question with the use of the idea centered analytical method. The questions that has guided this study, lies both on an empirical and theoretical level.

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken.

Operation Atalanta är en EU gemensam marin operation utanför Somalias kust som syftar till att skydda Word Food Program sjötransporter från piratattacker i området. Försvarsmaktens styrkebidrag till operationen består i huvudsak av Internationella Korvettstyrkan (IKS) som innehåller korvetterna HMS Stockholm, HMS Malmö och stödfartyget HMS Trossö. Förbandet transporterades till insatsområdet med strategisk sjötransport. Att transportera svenska örlogs-fartyg på detta sätt är tämligen nytt inom marinen. Strategiska sjötransporter kräver framförhållning då sjötransportresurserna i vissa fall kan vara svårt att få tillgängliga på den tid som önskas.

Under senare år har svenska marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen är att analysera marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ?Fourth Generation Warfare? i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet.

This thesis paper is based on Ian Manners Normative Power Europe-theory with a focus on EU?s military operation in Somalia. By examining documents from EU institutions in the form of reports concerning EU NAVFOR ? Operation Atalanta ? EUTM Somalia ? EUCAP NESTOR. This study shows that the Normative Power Europe-theory can get expressed and that the EU continues its normative statements in Somalia. This result is an interesting contribution to the theory of Normative Power Europe witch have gotten a lot of critic about how a military operation should effect and diminish the theory..

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer..

During 2009-2010 Sweden participated in an international military operation whose intention, according to the Swedish news media, was to fight Somali pirates. The purpose of this thesis is to study various decisions and documents behind the Swedish efforts, both military and foreign aid, regarding the matter of Somali pirates during the years 2009-2010 and analyze the results using an interpretation of the security-development-nexus-theory. The method used is text analysis based on the hermeneutic idea of understanding and interpretation.The thesis studies the international resolutions and national decisions that lead to the military operations in the Gulf of Aden and also the international strategies and national approaches regarding Sweden's assistance in the development of Somalia. The theoretical section contains an interpretation of the vast security-development-nexus-theory. The concepts of security and development are first presented separately and then collectively in terms of military security, societal security, economic security, regime security and human security.