Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som Asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under Asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Earlier this year the Swedish migration board gave a part of their responsibility for the separated children to those municipalities that have signed an agreement with them, so that the children can get the best handling of their matters and also to lift the heavy pressure of the Swedish migration board. Our aim in this paper is to see how this division is made and which areas of responsibility they have. We want to see how this process is being handled in relation to these children?s rights, the Convention on the Rights of the Child and the Swedish law. To get the best information possible we used a qualitative method.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

Efter mångåriga diskussioner med krav på en mer rättssäker Asylprocess med större öppenhet och skyndsammare handläggning infördes en ny instans och processordning i utlänningsärenden samt en ny utlänningslag i Sverige den 31 mars 2006. I den nya reformen gjordes Asylprocessen i överklagandeledet om till en tvåpartsprocess med muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Den nya reformen har dock fått kritik i medierna där det påtalats att personer med likartade skäl fått olika bedömningar i migrationsdomstolarna. En granskning har därför i denna uppsats gjorts av ett urval på fyra domar från migrationsdomstolen i Stockholm den 18 september 2009 som gällde irakier vilka i hemlandet blivit utsatta på grund av deras kristna religion och samröre med ockupationsmakten. Granskningen av domarna visade att det finns brister i rättsäkerheten vad gäller tolkningen av den asylsökandes trovärdighet och att det finns ett behov av att aktuell landinformation från den asylsökandes hemland presenteras av sakkunniga vilka är opartiska i målet.

Ineffektiv humanitet eller inhuman effektivitet? handlar om idéströmningarna i den offentliga diskussionen om organisering av Asylprocessen. Som teoretisk utgångspunkt har använts vad författarna kallat ett asyletos. Detta har rekonstruerats utifrån lagtext och övrigt material som Migrationsverket och Utlänningsnämnden använder i sitt beslutsfattande. Med hjälp av en för uppgiften anpassad version av Göran Bergström och Kristina Boréus metod för idé- och diskursanalys utföres den empiriska analysen ? en kartläggning över vilken avvägning de respektive aktörerna på arenan gör mellan de tre dimensionerna rättssäkerhet, effektivitet och humanitet.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka, kartlägga och analysera sociala interaktionsmönster kring beslutsprocessen på Migrationsverkets asylprövning utifrån asylbeslutsfattares perspektiv. Genom att luta sig mot teori om beslut inom ramen för administrativt beteende samt teori om ansvarfördelning analyseras empirisk data insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare från olika asylprövningsenheter.Studiens resultat visar att det finns invecklade sociala interaktionsmönster i asylbeslutsfattandet samt att tre kommunikationstyper kunde identifieras; informella, formella och semiformella. Beslutsfattare växlar mellan dessa typer i beslutsprocessens olika steg. Med hjälp av utvecklade sociala kommunikationsmönster, omsätts en tidspressad beslutsplan i handling. Sammantaget påvisar studien den administrativa människans begränsade rationalitet.

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Allt fler människor i världen är på flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 år rätt till samma vård som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleåldern innebär detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen påtalar att det är av yttersta vikt att BVC uppmärksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

BakgrundVarje år kommer det barn under 18 år, utan sina föräldrar, från andra länder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom så många som 2250 ensamma barn.Enligt många rapporter underlät kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltänkta boendenas lämplighet. Den 1 juli 2006 trädde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting beträffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet är att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta på boendena under deras Asylprocess. Särskilt fokus har vi lagt på att undersöka om man på boendena tar hänsyn till att de ensamkommande barnen kommer från en annan social miljö, med en helt annan kultur.Frågeställningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrån kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger på djupintervjuer med en flyktingsamordnare, två chefer för olika boenden och två asylsökande barn som bor på ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bättre på ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anställt mer personal med kulturkompetens.

Bakgrund: För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga.

Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, där FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl.