This essay is about the asylum and immigration politics within the EU. Due to the heavy criticism the EU has been exposed to from among others different kind of human rights organizations I have become interested to find out what kind of asylum and migration politics right now is being formed by the member states of the union. Thus the purpose is also to see if the EU is creating a policy within this area that intends to live up to the human rights obligations.My overall research question is:Which ideas characterize the asylum and immigration politics within the EU?The theoretical perspectives of universalism and particularism are used as two analytical tools in order to understand the phenomenon I am investigating and to identify its characterizing ideas. In my essay universalism and particularism are used as opposite ideal types.

Syftet med denna studie var att undersöka och ta del av hur asylsökande ungdomar upplever sin väntetid på asyl. Få ta del av deras vardag under tiden de väntar på beslutet från migrationsverket, och få en djupare förståelse för hur de upplever sin situation. Vi har även tagit del av hur de klarar av de påfrestningar som uppstår i samband med asyltiden och väntan på ett beslut. Och sist men inte minst har vi också tagit del av deras framtidsplaner och vad de vill med sina liv. Materialet till uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med fem asylsökande ungdomar i åldrarna 16-24 år, från olika länder.

IT exist and are needed in larger organisations today, this creates possibilities for new applications. It has become more frequent with IT within HRM which has developed new concepts like e-HRM and HRIS which links IT and HRM together. We have through qualitative content analysis of interviews investigated how IT-tools affect HR-workmanship. The purpose is to create a basis for describing how employees experience their work with HR within a PA-system. The basis of the PA-system will then answer if it contributes or limits the employees and their activities.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Utlänningslagstiftningens (UtlL) syfte var ursprungligen enbart politirättslig. Sedermera har lagstiftningen fått ännu ett ändamål, nämligen att möjliggöra en kontroll över invandringen. UtlL är tillämplig på envar, som inte är svensk medborgare och således även på statslösa. Den svenska UtlL vill dock så långt som möjligt tillförsäkra utlänningar en rätt att komma in i landet och vistas här. Lagen anger bl.a.

The common asylum and migration policy of the European Union is a struggle between a strong belief in the protection of human rights and the need of strong and secured borders. This paper highlights the dilemma that occurs in the common asylum and migration policy of the European Union. What happens when the union have to choose between liberal standards with high priorities to human rights and a realistic focus on security? The aim is to study the asylum policy presented in the Stockholm Program, and thereafter evaluate what kind of character the union has itself. By an ideal type analysis of the Stockholm program from 2009, the common asylum policy is divided into either liberal or realistic ideas.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Sedan flera hundra år tillbaka har människor immigrerat till Sverige. Efterhand har denna invandring mer och mer reglerats genom olika lagar och samarbeten. I Sverige har det så uppstått en grupp av personer som inte är asylsökande och som av olika skäl lever i landet utan uppehållstillstånd. En del av dessa har tidigare sökt asyl men fått avslag, medan andra aldrig sökt asyl. Dessa personer kan inte åtnjuta hälso- och sjukvård på samma villkor som den svenska befolkningen eller ens på de villkor som staten beslutat att asylsökande ska ha rätt till.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions..

Poland has since 2021 dealt with the migration crisis at its border with Belarus and when the new government took power in 2023, many had high hopes for its management of the crisis. But the government has opposed the EU's migration policy and continues the strict migration policies of the last government, which earlier studies have theorized, if it?s sign of a securitization of EU?s own migration policies. This essay examines the experiences of activists who work at the border, by performing interviews and a thematic analysis regarding the Polish state?s handling of the migration crisis with the change of government in 2023 and how they see that it has affected Poland and EU?s relationship.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestämmelser, att få sin asylansökan prövad här. Syftet är också att undersöka huruvida Sverige, när vi följer Dublinförordningens bestämmelser i hanteringen av asylärenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de åtaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. Frågeställningarna är: Hur ser möjligheterna, baserat på uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 år, som omfattas av Dublinförordningen, att få stanna i Sverige? Vilka faktorer påverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av ämnet i media någon betydelse för möjligheten att påverka asyllagstiftningen? Följer vi våra åtaganden gentemot Barnkonventionen om vi återsänder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras på fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylärenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för ämnet aktuella, tidningsartiklar, samt för ämnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrån ett rättsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vår undersökning visar att det finns mycket begränsat utrymme att göra undantag från Dublinförordningens bestämmelser och följaktligen små möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestämmelser att få sin asylansökan prövad i Sverige.

The aim of this thesis is to study how Denmark and the Danish people has been represented in the Swedish press and which images of them that appears. For this purpose I make use of discourse analysis and discourse theory. By analysing three cases were the debate about the Danish migration policy has been scrutinized in Swedish newspapers I seek to discover different ways of looking at the world. The study concentrates on the descriptions made by journalists and others who contribute to the debate in the media. The results show an image of the Danes as a people reluctant to foreigners and restrictive in their politics.

Genom att Sverige reformerat migrationsprocessen samt förnyat utlänningslagen 2006 skall denna studie genom en beskrivande begreppsanalys se på hur man förhåller sig till de gemensamma mål EU satt upp utifrån Haagprogrammet. Studien behandlar regeringens proposition samt utvärderingen vilka belyses från det hierarkiska styrningsperspektivet. Materialet är avgränsat till begreppen ?Tvåpartsprocessen?, ?Effektivt förfarande? samt ?Gemensamt asylområde?, utifrån Haagprogrammets tredje av de tio viktigaste vägledande direktiven för en harmoniserad migrationspolitik. Resultaten påvisar att propositionens förhållningssätt till programmet är god medan utvärderingen fått i tilläggsdirektiv att skjuta behandlingen av relationen till överordnade EG-instrument på framtiden, vilket gör att det har en väldigt begränsad hantering.