Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

The purpose of this paper has been to examine various ethnic stereotypes in two Swedish film adaptations of Astrid Lindgren?s character Pippi Longstocking. I have used a semiotic content analysis and postcolonial theory to investigate: 1) how the ethnic groups are represented in the different materials, 2) if there is a hegemonic relationship between the foreign group and one?s own group, 3) whether there has been a "decolonization" during the twenty years that separate the two films. This study has shown that, in the 1949 adaptation, primarily Africans were produced in a negative light and as biologically inferior in relation to the whites.

Bakgrunden till detta arbete a?r att det saknas riktlinjer fra?n den tekniska avdelningen na?r va?rdavdelningar pa? Astrid Lindgrens barnsjukhus skall ko?pa in infusionspumpar.Syftet med arbetet a?r att rekommendera ett antal pumpar vilka mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?lls pa? dessa. Krav och o?nskema?l kommer framfo?rallt ifra?n sjuksko?terskorna men a?ven ifra?n rapportskrivarna.I resultatet presenteras sammanfattningar fra?n de intervjuer som ha?llits med sjuksko?terskor.I diskussionen kommenterar vi sjuksko?terskornas o?nskema?l och lyfter fram va?ra egna. Vi spekulerar a?ven om infusionspumpens framtid.I slutsatsen anges vilka pumpmodeller som ba?st mo?ter de krav och o?nskema?l som sta?llts pa? pumparna och varfo?r vi rekommenderar Brauns pumpar fo?re CareFusions. .

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv..

The aim of this thesis is to show gender equality in school for teacher's choice of words with gender-sensitive language related to children's literature "Do you know Pippi Longstocking?". Work has focused on preschool and grade 1. The theme of the thesis is that the teaching profession should look human. The study provides a literature review of the teacher's choice of words in the gender order as the words hen, man, gender, sex, etc., and a review of Pippi Longstocking by Astrid Lindgren on the basis of the related concepts.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen.Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

The purpose of this essay is to examine the construction of the norm-breaking characters Saga from the young adult novel Tusen gånger starkare written by Christina Herrström and Pippi Longstocking from the books written by Astrid Lindgren. In order to do this I have applied queer theory as well as theories of narrative in my analysis.To be able to study the breaking of norms, it has been essential to first examine the way the norm itself is manifested in the books. Because of this I have chosen to begin my analysis with an examination of two other characters who by their normative behavior contrasts against Pippi and Saga, namely Signe and Annika. The understanding of the normative discourse that Signe and Annika represent is crucial in understanding the way Saga and Pippi later turn against it.After that I examine in which ways Saga and Pippi breaks prevalent norms and how they as characters are constructed as being different. Subsequently I study the effects of Saga?s and Pippi?s norm-breaking, taking focus on how it influences Signe and Annika.Finally I discuss the view of Saga and Pippi as subversive characters, and however the books can be said to have a subversive effect.

Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.

I uppsatsen jämförs verbalsyntaxen i småbarnsbilderböcker med målgruppensspråk, med syfte att avgöra hur barnspråksnära författarna skriver. Urvalet av böcker utgår från en lista utgiven av Regionbibliotek Västra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 år. Följande författare är representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram är den generativa grammatiken och metoden är kvalitativ. Generativ analys används för att undersöka korrelationen mellan barnboksspråkets och barnspråkets syntaktiska komplexitet, dvs. närvaro/frånvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.