Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns fysiska hälsoskillnader mellan barn som bor i innerstaden jämfört med barn som bor i förorten. Frågeställningarna lyder:Vilka skillnader finns i fysisk aktivitetsgrad mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förorten, och vilka medicinska hälsoskillnader finns mellan barn som bor i innerstaden och barn som bor i förort. Vår hypotes är att barn som bor i förorten utsätts för färre hälsorisker och får mer hälsomässigt positiv stimulans än barn som bor i innerstaden och därmed får förortsbarnen en bättre fysisk hälsa. MetodStudiens är utförd som en jämförande analytisk studie. Vi jämförde två grupper av barn som lever i olika miljöer i Stockholm, förort eller innerstad. Vi genomförde en enkätundersökning för att kunna samla in en stor mängd data under en begränsad tidsperiod.

Syftet med denna studie är att analysera och kartlägga utköp och följsamhet av läkemedel för Astma (ATC-kod R03) under en femårsperiod mellan 2000-2004 hos personer som är i åldern 30-39 år. Avidentifierade individdata för 259 personer hämtades från Jämtlandsstudien som sedan många år är en databas över olika läkemedelsutköp i Jämtland. Databasen innehåller information som löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn och styrka, mängd läkemedel/förpackning, samt läkarkod. Från dessa data skapades patientprofiler genom att den totala behandlingstiden räknades ut för varje utköp, förutsatt att patienterna använde 1 DDD läkemedel/dygn. Från patientprofilerna kunde även följsamhet i procent räknas ut.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av Astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet.

Idag besväras ungefär 8 procent av Sveriges befolkning utav någon form av obstruktiv lungsjukdom som Astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol. Genom en effektiv medicinering kan symtomen från sjukdomen minimeras och patienten få en nästintill symptomfri tillvaro. Tidigare studier visar dock att följsamhet, compliance, till behandling med inflammationsdämpande mediciner för dessa patienter inte är god. Syftet med denna studie har därför varit att i detalj kartlägga hur följsamheten är för patienter i åldersgruppen 40-49 år som köpt läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar i Jämtland. Kartläggningen har gjorts genom sammanställning av patientprofiler utifrån registrerade läkemedelsuttag, definierade dygnsdoser, beräknad följsamhet och fördelning av läkemedelsuttag.

Bakgrund: Forskning visar att Astma ökar bland barn i Sverige i dag. Luftvägsinflammation är den centrala patologin, vilken obehandlad kan leda till epitelskador. Mätning av kvävemonoxid (NO) i utandningsluft är en etablerad metod för att mäta inflammation i luftvägarna, men för förskolebarn finns idag ingen lättanvänd metod.Syfte: Att ta reda på om barn kunde utföra godkända NO-mätningar med hjälp av bättre anpassad flödeskontroll och kortare utandningstid samt hur de upplevde mätproceduren.Metod: NO-mätningar gjordes på 62 barn i åldrarna tre till tio år. Metoden var anpassad för barn och utandningstiden var förkortad i åldrarna tre till åtta år.Resultat: Redan från fyra års ålder klarade 83 % att blåsa två godkända mätningar. Den uppmätta tiden till NO-platå låg för alla studerade åldrar och längder under fem sekunder och längd visade sig ha en något starkare korrelation än ålder, angående tid till platå.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och Astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.

Syfte med denna litteraturstudie är att undersöka vad som i vetenskaplig litteratur finns gällande patientundervisning till Astmapatienter. Frågeställningarna: Vilken effekt har patientundervisning på Astmapatienter samt vilka är patientens behov av patientundervisning? Metoden är en litteraturstudie, baserade på nio kvantitativa och tre kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på 12 vetenskapliga artiklar som besvarade frågeformulären och där artiklar uppfyllde kraven på vetenskaplighet. I resultatet framkom att patientundervisning har en effektiv roll bland annat avseende förbättringen av kunskap och behandling bland Astmapatienter..

Bakgrund: På ett större industriföretag har man tidigare hanterat divanadinpentoxid i mindre omfattning. Produkten som innehåller vanadin kommer färdigförpackad till företaget i metallcylindrar. Ibland behöver man göra materialanalys och såga itu cylindrarna. Förutom detta planerar företaget användning av järn- och kopparzeoliter och bearbeta dessa på liknande sätt. Företaget har en del frågor kring hanteringen av dessa ämnen ur arbetsmiljösynpunkt.

Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som Astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Asthma is the most common chronic illness in children. Re-admissions to hospital are common and asthma has a significant impact on children and their families. The purpose of this study was to describe the outcome of the nurses? information and education handed to the family. The result of this literature study was based on 14 scientific articles which evaluated the families? knowledge and the illness? impact on daily life after different ways of asthma information and education.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för Astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.

Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, Astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning.

Feline asthma is a condition very similar to the respiratory disease affecting humans. It is causing, among other things, a constriction of the bronchial airways, an increase of mucus production and damage to, or erosion of, the epithelial membrane. The symptoms occur intermittently and do, in most cases, evolve during a long period of time. The aim of this essay was to investigate whether there are any nursing routines for feline patients with asthma in animal clinics and animal hospitals in Sweden, and if so, to compare similarities and differences. A literary study of research material also led to a suggestion of how to form a nursing routine for this type of patient.