Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft. Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

Den ökade betydelsen av att som företag ha ett starkt varumärke för att synas på marknaden har inneburit att det läggs ner allt mer tid och resurser på varumärkeshöjande aktiviteter inom företagen. Den växande virtuella världen och den ökade handeln på Internet har i kombination med vikten av ett starkt varumärke skapat en komplicerad situation. Vagabond är ett svenskt varumärkesproducerande skoföretag som har ställts inför de möjligheter och svårigheter som den ökade Internetanvändningen har inneburit. Expansionen genom försäljning via återförsäljare på Internet har inneburit att svårigheterna med att kontrollera hur varumärket framställs på olika sidor på Internet har ökat. Den totala skokonsumtionen har ökat de senaste åren och konkurrensen på skomarknaden har blivit stor, vilket bidrar till att vikten av att sticka ut blir allt större.Syftet med vår studie är att förklara hur det varumärkesproducerande företaget, i vårt fall Vagabond, arbetar med att framställa och bevara sitt varumärke och vidare hur de Internetbaserade återförsäljarna resonerar kring sina produkters varumärken.