Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Bakgrund: År 2010 infördes ISO 10668, en standard som skulle öka transparensen och kvaliteten i varumärkesvärderingar. Trots standarden så skiljer det idag miljardbelopp på kända varumärken mellan olika värderingsaktörer, något som talar för att det fortfarande finns en problematik kring värderingar. En nyhet som kom i och med standarden var den beteendemässiga aspekten där hänsyn ska tas till kunders uppfattningar, kännedom och Associationer gentemot ett varumärke. Standarden uttrycker dock inte specifikt hur värderare ska beakta denna aspekt vid en värdering.Syfte: Studien syftar till att analysera hur kunderna beaktas som en del av varumärkets värde vid en värdering. Dessutom kommer studien beskriva varumärkesvärderingens betydelse utifrån olika aktörers befattningar, samt analysera eventuella skillnader och svårigheter i deras tillvägagångssätt vid värderingar.Metod: För att uppnå syftet har vi använt oss av en abduktiv forskningsansats och tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare.

SammanfattningMässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet.Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ?riktiga? märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga.

Den här uppsatsen är en fallstudie inom ämnet inkongruent marknadsföring, där ett reklambyråperspektiv har antagits. Begreppet inkongruent marknadsföring är en term som brukar användas för att beskriva oväntade former av marknadsföring som även kan uppfattas som annorlunda, något som inte överensstämmer med konsumenters förväntningar. Syftet med studien var att undersöka hur inkongruent marknadsföring, med oväntade ?kändisar? i tv-reklam som fokus, kan stärka ett företags varumärke.Det som studien ämnar svara på är vad reklambyråer anser om inkongruent marknadsföring med oväntade kändisar i tv-reklamer, hur samarbetet mellan dess kunder går till gällande hur de ska utforma tv-reklamen, hur de förhåller sig till konsumenters förväntningar/Associationer om ett varumärke och passform mellan kändis och produkt, samt reklambyråers uppfattning om hur ett varumärke kan stärkas med hjälp av inkongruent tv-reklam. Baserat på våra forskningsfrågor och uppsatsens syfte har undersökningsmetoden för detta arbete varit av kvalitativ karaktär.

Min bakgrund innehåller en långvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lärarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder från Gotska Sandön. Fotografierna projicerades på en stor filmduk och lärarstudenterna ? sex kvinnor och sju män ? gjorde skriftliga beskrivningar utifrån sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag använt mig av en fenomenografisk ansats.Bearbetningen och analysen av lärarstudenternas utsagor ? sammanlagt 156 st ? har gjorts i fyra faser.

Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar värdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals värde. Detta jämförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget värde. Frågeställningarna som uppsatsen behandlar är: Vad av affärsmässigt värde kan idrotten erbjuda och vad är företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestämmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att påverka värdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jämförande flerfallstudie.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumärke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen är att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktäristiska drag som kan hänföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begränsningar dessa kan ha för ett varumärke. Vidare vill vi undersöka närheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis är vår ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I närhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrågan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumärke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktär. Metodvalet föll sig naturligt då ambitionen med uppsatsen varit att komma nära vårt problemområde och gå på djupet snarare än på bredden.

I denna studie har vi valt att ur ett marknadsföringsperspektiv studera varför företag använder sig av kända svenska idrottspersonligheter i sin marknadskommunikation. Vi har valt att se på detta fenomen genom både företagens och idrottspersonligheternas perspektiv, det vill säga undersöka vilka incitament dessa båda parter har för att samarbeta. Vi har i vår uppsats valt att använda oss av en analytisk ansats, då vi ämnar skapa en djupare förståelse för ett fenomen snarare än att skapa generella lagar. Som datagenereringsmetod har vi använt oss av semistandardiserade intervjuer med företag som under senare år har använt någon svensk idrottspersonlighet i sin marknadskommunikation. De teorier vi har använt är främst celebrity endorsement teorier, men vi har även valt att ta med branding teorier för att belysa hur en idrottspersonlighet kan skapa Associationer till ett varumärke.

Denna undersökning syftar till att analysera ett avsnitt ur Everything is Illuminated,en roman av Jonathan Safran Foer, som blivit känd för sitt mycket speciella språk.Bokens huvudperson har inte engelska som modersmål, vilket leder till att boken ärfull av språkliga och stilistiska misstag. Det kanske mest iögonfallande med demånga avvikelserna är att huvudpersonens strävan efter att tala en god engelska imånga fall resulterar i en löjligt, hög stilnivå. De stilistiska avvikelserna har ofta enkomisk effekt, men de kan ibland, precis som i fallen med de semantiska misstagen,ha motsatt effekt på grund av att ordens konnotationer och Associationer för tankarnatill bokens större teman. På detta sätt flätas komik och tragik samman och följs åtgenom hela romanen.Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur översättaren har handskatsmed de problem som uppstår i översättningen av det avvikande språkbruket.Avvikelsernas funktioner och effekter i källtexten (KT) och i måltexten (MT)kommer också att analyseras i syfte att undersöka hur dessa språkliga egenheteröverförs till svenska och om deras funktioner och effekter skiljer sig från originalets.Avvikelserna har delats in i fyra grupper: grammatiska fel, semantiska misstag,avvikelser som rör stilnivå samt felaktiga idiom och kollokationer.Först gjordes en kvantitativ delundersökning för att ta reda på hur avvikelsernafördelades mellan de olika grupperna i KT och MT. Av denna framgår markantaskillnader i fördelningen av de olika feltyperna i KT och MT.

Relationsmarknadsföring är egentligen inget nytt fenomen men ett relativt nytt begrepp då det användes första gången 1983 av Leonard Berry. Idag är begreppet välkänt och accepterat av forskare och teoretiker och har även fått fäste i litteraturens värld. I litteraturen (Bl.a. Blomqvist, Dahl & Heager, 2004, Gummesson 1999, Grönsroos, 2008) framhävs fördelarna med relationsmarknadsföring ur ett företagsperspektiv och det skrivs om varför det är viktigt att satsa på. Dock tas det sällan upp om kunderna faktiskt är lika intresserade.

Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 poängFörfattare: Danijela Vukovic, Marielle Vägermark, Shiman ZarifnejadHandledare: Cecilia ErixonTitel: En studie om varumärkesidentitet och varumärkesimage inom utbildningssektorn Bakgrund: I en tid där utbudet är större än efterfrågan och det råder en ständigt växande konkurrens bland företagen, ökar vikten i att ha ett starkt varumärke. Det är via varumärket som konsumenten kan erhålla information om produktens pris, kvalitet och funktion. Eftersom varumärket fungerar som informationskälla blir det viktigt för företag att veta om deras varumärkesidentitet, det vill säga hur företaget vill bli uppfattade, stämmer överens med konsumenternas uppfattning om företaget, som då blir företagets varumärkesimage. Eftersom utbildningssektorn efter införandet av decentraliserings-, friskole- och valfrihetsreformerna under 1990-talet, har blivit mer konkurrensutsatt blir det viktigt för skolor att veta hur väl deras varumärkesidentitet stämmer överens med deras varumärkesimage. En friskola som agerar inom utbildningssektorn och som valts som undersökningsexempel för uppsatsen är John Bauer.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva överensstämmelsen mellan en gymnasieskolas varumärkesidentitet och varumärkesimagen av gymnasieskolan.Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har tre olika undersökningar genomförts.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mängd reklambudskap. Här spelar företags varumärke en viktig roll. Varumärket fungerar som en identitetsbärare och ger företaget en möjlighet att sticka ut på marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. Varumärket är en samling tankar, känslor och åsikter som kanaliseras i en både medveten och omedveten förväntan på en produkt eller tjänst.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke.