Sök:

Sökresultat:

5201 Uppsatser om Aspekter av fallrädsla - Sida 36 av 347

"BÄTTRE BALANS I BOENDESAMMANSÄTTNINGEN" - FÖR VEM? : En studie om boendes upplevelser av social mixing i tre bostadsomrĂ„den i Köpenhamn

Social mixing gÄr ut pÄ att ?mixa? befolkning av olika klasser i ett bostadsomrÄde med syfte att förÀndra omrÄdets sociala sammansÀttning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrÄn boendes egna upplevelser av sina bostadsomrÄden. I Danmark definieras 29 bostadsomrÄden som ?ghetton? utifrÄn kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ?icke-vÀstliga? hÀrkomst samt kriminalitet.

AndrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisning : En kvantitativ undersökning utifrÄn tvÄ aspekter: kursplan och lÀrarattityd

Uppsatsens syfte Àr att belysa kursplaners och lÀrarattityders pÄverkan pÄ andrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i utifrÄn syftets tvÄ aspekter och Àr formulerade pÄ följande sÀtt: Hur pÄverkar kursplaner lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur pÄverkar lÀrarattityder lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen bestÄr av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkÀt. Totalt besvarades enkÀten av 58 svenska som andrasprÄkslÀrare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gÀllande kursplaners influens visar att det inte finns nÄgon pÄvisbar skillnad mellan lÀrargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lÀrarna gÀllande deras medvetna pÄverkan pÄ elevers dialektanvÀndning och undervisning om dialekter i klassrummet.

Inkluderad i en gemensam olikhet :  lÀrarens syn pÄ inkludering 

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.

Dramapedagogik : en mÄngsidig utmaning

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Att leva med epilepsi : en litteratutöversikt

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi Àr en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjÀrnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal frÄn person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna Àr stroke, hjÀrntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att fÄ epilepsi innebÀr en stor pÄfrestning för de flesta drabbade individer och kan pÄverka det psykosociala livet pÄ flera olika sÀtt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det Àr att leva med epilepsi utifrÄn ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

En kÀnsla av trygghet : Webbtexter för stödsökande tjejer

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i Äldern 12-20 Är och att utforma dessa sÄ att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgÄ ifrÄn den otrygghet tjejer kan kÀnna nÀr de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra sÄ att tjejer vÄgar söka stöd. Arbetet fokuserar pÄ sprÄklig och innehÄllsliga aspekter som Àr viktiga för att mottagaren ska kÀnna sig trygg med texterna..

Sjuksköterskan strÀvar efter att överbrygga sprÄkklyftan; tolken Àr bÄde hinder och möjlighet i vÄrdmötet

OmvÄrdnadsrelationen och omvÄrdnadsmötet Àr omvÄrdnadens livsrum. Ett vÄrdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sÄdana möten.Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvÀndning ombads att besvara en enkÀt innehÄllande kvantitativa och kvalitativa frÄgor. Utöver detta gjordes tvÄ semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehÄllsanalys.Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter.

American daydream, European nightmare : - en studie i skillnader mellan amerikansk och europeisk skrÀckfilm under stumfilmseran

JÀmförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (frÀmst tyska) stumma skrÀckfilmer, med tyngdpunkt pÄ perioden 1913 ? 1932 och med hÀnsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. JÀmförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skrÀckfilmsproduktionen..

Specialundervisning som hjÀlp för att uppnÄ mÄlen? : Upplevelser hos elever och lÀrares syn pÄ specialundervisning i grundskolans slutskede

Björn AlmSpecialundervisning som hjÀlp för att uppnÄ mÄlenRemedial teaching as a help reaching the goalsAbstractSyftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser och syn pÄ specialundervisning och den hjÀlp de fÄr för att uppnÄ kunskapsmÄl och vÀrdegrundsmÄl; dels att sÀtta elevernas upplevelser i förhÄllande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn pÄ undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i Ätanke som eventuella pÄverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhÄllningssÀtt i förhÄllande till vetenskapsteoretiska utgÄngspunkter. FörhÄllningssÀtten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhÄllanden i skolan som nÀtverk men Àven dÄ det gÀller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lÀrarintervjuer har gjorts.

Visualisering av konton, hot och risker - En undersökning om hur ett visualiseringsverktyg kan öka hemanvÀndares medvetenhet om Internetrelaterade hot och risker

PÄ senare Är har allt fler hemanvÀndare blivit sÄrbara nÀr det kommer tillInternetrelaterade hot och risker. NÀr företag och organisationer förstÀrker sin sÀkerhetblir hemanvÀndare allt mer intressanta som mÄl för bedrÀgerier, spam och phishing.Flera artiklar som undersökt mÀnniskors kunnande och medvetenhet omInternetrelaterade hot och risker har kommit till slutsatsen att denna kunskap ochmedvetenhet Àr allt för lÄg, de rekommenderar dÀrför att man forskar vidare kring dettaför att hitta sÀtt som kan höja mÀnniskors medvetenhet.I syfte att utforska hur visualisering kan anvÀndas för att öka mÀnniskors kunskap ochmedvetenhet om Internetrelaterade hot och risker genomför vi i denna uppsats först enkunskapsinventering kring hemanvÀndares medvetenhet. Vidare undersöker vi hur ettvisualiseringsverktyg kan anvÀndas för att höja dessa anvÀndares kunskap ochmedvetenhet. Slutligen undersöks vilka aspekter inom interaktionsdesign som Àr viktigaatt ta i bejakande nÀr ett visualiseringsverktyg utvecklas. Undersökningen skedde i tvÄsteg, först en kvalitativ förundersökning i form av semistrukturerade intervjuer, ochsedan genom en kvalitativ enkÀtundersökning dÀr 38 personer deltog.Studien bekrÀftar tidigare forskningsresultat som konstaterar att hemanvÀndareskunskap och medvetenhet om Internetrelaterade hot och risker Àr lÄg och diskuterarolika orsaker till detta.

Rekommendationer som stöd vid genomförande av en förstudie - Med fokus pÄ utveckling av mobila tjÀnster

Inför ett utvecklingsprojekt tenderar företag ha brÄttom att sÀtta igÄng med projektet och spenderar dÀrmed lite, eller ingen tid alls pÄ en förstudie. Problem som möjligen skulle ha upptÀckts i en förstudie kan bidra till konsekvenser i projektets senare faser och förorsaka större problem Àn om de hade upptÀckts i tid. Uppsatsen pÄvisar förstudier som ett preliminÀrt moment som alltid borde vara en inrÀknad del innan ett utvecklingsprojekt pÄbörjas. En förstudie kan besvara om projektet Àr genomförbart med hÀnsyn till företagets förutsÀttningar, resurser och kundernas behov av krav. Denna uppsats Àmnar belysa viktiga aspekter att ta hÀnsyn till i genomförandet av en förstudie och dÀrigenom förmedla rekommendationer för förstudier med fokus pÄ företag som befinner sig inför utveckling av mobila tjÀnster.

MÀnniskan Àr av naturen lat - Àven de som arbetar med projekt

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Madeleine McCann - hela vÀrldens dotter : En studie om svenska medier rapportering kring en brittisk flickas försvinnande

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den första mÄnadens rapportering kring försvinnandet av Madeleine McCann och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilka faktorer som skapade ett sÄ stort publikt och medialt intresse för just detta fall. För att kunna svara pÄ detta stÀlls tre övergripande frÄgor ? vilka aspekter lyfter medierna fram i rapporteringen, hur bidrar dramaturgisk bearbetning till att forma rapporteringen samt vilken betydelse fÄr huvudaktörer i rapporteringen.Undersökningen görs genom en kvalitativ analys av Äterkommande teman i rapporteringen. Denna kompletteras med en kvantitativ innehÄllsanalys för att fÄ fram statistik pÄ hur mycket utrymme visa aspekter fÄr samt vilka benÀmningar som görs vid portrÀtteringen av Madeleine McCann.Det undersökta materialet bestÄr av artiklar frÄn tidsperioden 5 maj 2007 till och med den 7 juni 2007 i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter.De teoretiska ramverk uppsatsen utgÄr ifrÄn Àr teorier om socialkonstruktivism, nyhetsvÀrde, medielogik och narrativ berÀttande.Resultatet visade att den frÀmsta faktorn till att fallet uppmÀrksammades Àr genom den personifiering som gjordes av Madeleine McCann och hennes förÀldrar. Personifieringen leder till att rapporteringen kan konstrueras till en nyhetsberÀttelse.

Neuropsykiatriska utredningar : En kvalitativ studie utifrÄn ett klientperspektiv

Syftet med denna uppsats har varit att belysa neuropsykiatriska utredningar utifrÄn ett klientperspektiv. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex informanter som har genomgÄtt en neuropsykiatrisk utredning. Avsikten med studien var att fÄ en djupare och tydligare kunskap om klienternas upplevelse av att genomgÄ en neuropsykiatrisk utredning. VÄra frÄgestÀllningar har belysts utifrÄn tre teman förvÀntningar, upplevelse och bemötande. Resultatet visade att det finns flera aspekter i utredningen som har upplevts som problematiska utifrÄn ett klientperspektiv, men ocksÄ aspekter utanför utredningen som upplevts som bekymmersamma utifrÄn klienternas utsagor.

SödertÀlje som regional stadskÀrna : Del-regional utveckling i en kommunal verklighet

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->