När ett evenemang årligen lockar tusentals av besökare under ett par dagar får det en positiv påverkan för de företagare som står för den lokala handeln på orten.Arvikafestivalen genomfördes sommaren 2007 för sextonde gången och festivalens 17 500 biljetter blev slutsålda. Besökarna har under festivalveckan genererat en ökad omsättning inom handeln både inne på festivalområdet samt i Arvika.Genom en enkätundersökning har konsumtionsmönstret kartlagts hos besökare på Arvikafestivalen 2007..

Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt.

Purpose/Aim: This essay seeks to describe in what way different newspapers framed Uppsala Reggaefestival, which is a music festival in Uppsala, Sweden. Not only the local press, but also the framing by national press will be analyzed. Furthermore, it seeks to discuss what causes different frames.Material/Method: The material consist of 96 articles from 4 different newspapers which are being analyzed through a quantitative content analysis method inspired by Melin and Lange, and their ideas of identifying the main message of a text. The media framing of Uppsala Reggaefestival are compared to another similar music festival in Sweden, Arvikafestivalen. By using theories about media framing and media logic the results can, if not explained, at least be discussed.Main results: The study shows that Uppsala Reggaefestival is framed in a way that is focused on the problems within the festival, for example drug abuse.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

I denna uppsats undersöks hur några festivalarrangörer har upplevt och upplever det svenska festivallandskapet under 2010 och föregående år, med fokus på musikfestivalen Siesta!. Genom Siesta får studien en ung och relativt nyetablerad festivals syn på festivallandskapet och tar därmed plats för första gången inom svensk festivalforskning. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur Siesta har uppstått och utvecklats ur ett arrangörsperspektiv och hur den skiljer sig från andra likartade musikfestivaler såsom Arvikafestivalen, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love, Way Out West, Popaganda och Emmabodafestivalen. Vidare analyseras det festivallandskap och det nätverk som dessa musikfestivaler befinner sig i. Utgångspunkten är att det sker och har skett en förändring med tanke på Hultsfredsfestivalens konkurs under sommaren 2010. Vad det är som har skett och hur det har påverkat festivalarrangörerna undersöks ur ett nutidsorienterat företags- och samhällsperspektiv. Materialet som använts är intervjuer med två personer ur Siestas ledning, skriftlig intervju med representant för Popaganda samt källor som belyser festivallandskapet ur ytterligare festivalarrangörers perspektiv.

I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på musikfestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i musikfestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre festivalarrangörer på de svenska musikfestivalerna Hultsfredsfredsfestivalen, Arvikafestivalen och Peace & Love-festivalen samt åtta stycken festival¬besökare har intervjuats gällande synen på festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.