Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketArtilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av Artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om Artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras Artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem.

Artilleri används dagligen av USA i Afghanistan som en del i stöd till manöverförband genom forceprotection och show of force. Sverige har infört det nya Artillerisystemet Archer som ännu inte testats internationellt vilket skapar ett behov av att samla in och analysera erfarenheter från internationella insatser med Artilleriförband. Syftet med denna uppsats är att jämföra det svenska pjässystemet med system som används av andra länder i Afghanistan för att kunna dra slutsatser avgörande vårt systems funktionalitet i en internationell kontext. De huvudsakliga slutsatserna säger att Archer som system är väl lämpad för en insats i Afghanistan. Archer har möjlighet att lösa många av de uppgifter som amerikanska Artilleriförband har löst i Afghanistan.

Den svenska något begränsade Artilleri-förmågan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivåer och detta skapar behov av erfarenhetsinhämtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvärdera en konflikt av nationell karaktär liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna ställas inför.Undersökningen behandlade två områden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? på grund av dess olika karaktär och på så sätt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgångsfrämjande för Artilleriets användande.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmågan år 2010 påverkar möjligheten att agera i enlighet med de militärateorierna. Den undersöker också om de militärteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förändrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmåga.Uppsatsen bygger på en deskriptiv metod där svensk försvarspolitisk inriktning, militära teorier,NSFS och svensk NSFS-förmåga 2010 behandlas. Huvudsakliga källor har varit litteratur, offentligttryck, doktriner och intervjuer rörande ovanstående områden. Begreppet NSFS har avgränsatstill att enbart beröra markmålsbekämpning med robot och Artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmågan ger en begränsad förmåga att agera i enlighet med de militära teorierna.Anledningen till detta är att Visbykorvetternas Artillerisystem är de enda tillgängligaNSFS systemen år 2010.

Denna rapport behandlar en radarsensors förmåga att upptäcka 107 mm raketerberoende på hur sensorn positioneras i förhållande till skyddsobjektet.Fältförsök, underrättelser och stridserfarenheter har visat att dessa raketer ärvanligt förekommande samt svåra att detektera med radarsensorer.En modell för hur räckviddsökning beror på olika sensorpositioner har skapats genom att använda dokument från USA och forna Sovjetunionen beskrivande ballistik tillsammans med teorier för hur räckvidd påverkas av radarmålarea (RCS) samten beskrivning av RCS tillhandahållen av FOI. Resultat från körningar iMATLAB visar att sensorpositioner inom 300 meter från skyddsobjektet ärfördelaktiga vid en skottvidd av 3000 meter.Som tumregel för att uppnå maximal sensorprestanda bör strävan vara att placera sensorn på ett avståndfrån skyddsobjektet understigande 10% av förväntad skottvidd..

Bakgrunden till uppsatsen är att det svenska Artilleriet under hösten 2011 ska börja utbildas på Archersystemet och bemanna insatsorganisation 2014 (IO14).Syftet med denna uppsats är att undersöka om manöverkrigföringens krav på flexibelt uppträdande och förmåga till leveranssäkerhet kring Artilleriammunition i subarktisk miljö stärks i IO14 för Artilleriet. För att kunna dra slutsatser kring detta har en jämförelse mellan IO14 och IO09 genomförts, där leveranssäkerheten av Artilleriammunition har studerats utifrån grundläggande förmågan rörlighet.Uppsatsen påvisar att IO14 har en kvalitativ insatsorganisation där tillförseln av ny modern materiel medför att resurserna nyttjas effektivt, vilket skapat stärkt leveranssäkerhet med en ökad flexibilitet och rörlighet. En svaghet som identifierats i undersökningen är att behovet för eskort och skydd måste tillföras för att kunna agera i flera riktningar..

Det svenska Artilleriet är på väg att införa ett nytt haubitssystem till Artilleribataljonerna. Det är inte bara ett nytt haubitssystem som är under införande utan också ett nytt reglemente. Det reglemente som finns idag är Förhandsutgåva Artillerireglemente Artilleribataljon 2012 och som titeln avslöjar är det en förhandsutgåva. Syftet med detta arbete är att analysera hur de grundläggande förmågorna tydliggörs i reglementet idag i jämförelse med reglementets föregångare Artillerireglemente Artilleribataljon 1985. Hur skildras de grundläggande förmågorna i reglementena och skiljer sig taktiken kopplat mot förmågorna idag mot den vi hade på 80-talet? Genom en kvalitativ textanalys av reglementena med grund ur 1985-års upplaga kommer utvalda delar att jämföras och analyseras.

I modern tid har flertalet konflikter utspelat sig i ökenterräng och den nya svenska försvarspolitiken utesluter inte ett svenskt deltagande i en framtida ökenkonflikt. Samtidigt så inför den svenska försvarsmakten det moderna Artillerisystemet Archer. Det här arbetet undersöker hur Archer kan hantera de taktiska krav och den terränginverkan som öken skapar. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida Archersystemet är lämpligt för insats i öken mot en konventionell motståndare.En jämförande metod har använts i arbetet där Archers förmåga har ställts mot bandhaubitsen M109A2 i tre fallstudier från Kuwaitkriget. Baileys teori om Artilleri i öknen har använts för att fastställa terränginverkan.

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra Artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna.

Sveriges ökade engagemang i internationella konflikter har förändrat under vilkaformer och i vilka miljöer som dagens militära operationer genomförs. Framföralltinnebär det att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka inom allakonfliktnivåer och i de flesta miljöer, även i urban terräng. Som en följd av dettauppkommer nya behov och krav på den indirekta bekämpningsförmågan i form avprecisionsbekämpning.Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga om, och till vilken grad, ettkurskorrigerande tändrör bidrar till att öka den taktiska effektiviteten förstådd somverkanseffektivitet, kostnadseffektivitet, logistisk effektivitet samt minskad oönskadsidoverkan. Kartläggningen sker genom en komparativ litteraturstudie medkompletterande expertintervjuer.Med hjälp av kurskorrigerande tändrör som medger nära precisionsbekämpning kanen rad vinster erhållas. Exempel på sådana vinster är minskad spridning samt ökaddimensionering av verkan, minskad risk för oönskad sidoverkan, en lägre totalkostnad för ammunition samt minskat behov av transporter genom ökad effekt av detenskilda skottet..

Försvarsmakten har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedläggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet är en av de vapenslag som har gått från flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som är Artilleriets insatsförband har kännetecknas som ett förband med lång räckvidd och kraftig verkan. Med pjäser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden.

Försvarsmakten deltar i allt större utsträckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte Artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. Syftet med min forskning är att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. På detta vis hoppas jag kunna bidra till att begränsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa påverkat användandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser? Jag har genomfört en fallstudie på det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhämtning av information har jag använt mig av tekniken enkätundersökning samt intervju.Några av de viktigaste resultat jag erhållit är att personalen inom funktionen indirekt eld måste ha djup förståelse och en bred kunskapsbank inom Artilleritjänsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjänst.

 AbstractThis Master?s thesis analyses the dynamics of the medieval counterweight lever engine, ortrebuchet, a type of mechanical artillery. The purpose is to study the differences between different types of these machines, and see if computer simulations can be used to validate preserved advice on construction. Simulations include machines with a fixed counterweight, a hinged counterweight and a combination of both counterweights.Due to the almost complete lack of archaeological finds and insufficient historical source material there are still, after more than a century of research, many unanswered questions concerning the design and performance of these machines.The present study is based on an analysis by Jahsman (2004). A more detailed mathematical model employing Coulomb-friction is used.