Suicid och suicidförsök  sätter närstående i en svår situation.  Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter  behovet  av  att sammanställa  publicerad  forskningen  inom området  för  att  identifiera  på  vilket  sätt  sjuksköterskan  kan underlätta  närståendes  situation.  Syftet  var  att  identifiera behovsområden  där  sjuksköterskan  kan  vara  till  stöd  för närstående  efter  suicid  och  suicidförsök.  Studien  var  en litteraturstudie  där  resultatet  baserades  på  elva  vetenskapliga Artiklar  som  genomgick  noggrann  granskning  och  bearbetning. Resultatet  visade  att  suicid  och  suicidförsök  är  fysiskt  och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att  tala  om  det  inträffade.  Social  stigmatisering  av  begreppen råder,  vilket  leder  till  att  närstående  är  selektiva  med  vilka  de väljer  att  prata  med  och  i  vilken  utsträckning  de  väljer  att  göra det.  För  närstående  till  suicidförsök  fanns även  ett  uttalat  behov av  avlastning,  då  flertalet  Artiklar  indikerade  en  risk  för utbrändhet  och  emotionell  avtrubbning  till  följd  av  en  konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver  mer  utbildning  inom  suicidområdet för  att  optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes  behov  av  stöd  är  fortfarande  relativt  outforskat  och mer forskning inom området behövs..

AbstraktPatienter läggs in på intensivvårdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det är för närstående en chockerande och skrämmande upplevelse kantad av oro och rädsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistå och stödja närstående. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos närstående till patient som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga Artiklar publicerade år 2000-2010.

Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla avtrötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till låg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga Artiklar.Resultat: Resultat baserar på 15Artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vidlåg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression ochlåg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär..

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga Artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 Artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare.

Vilken betydelse har Celebrity Endorsement för företagens marknadsföringsstrategi?Problemformuleringen leder fram till syftet med uppsatsen. Vi kommer nedan att dela upp syftet i tre punkter och dessa är följande, analysera hur användningen av Celebrity Endorsement fungerar i verkligheten, jämföra denna med den tidigare teori som finns inom ämnet, dra slutsatser om teorin skiljer sig från hur användandet går till i praktiken..Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in primärdata om hur företag använder sig av kändisar i marknadsföringen. Sekundärdata är hämtad främst ifrån Artiklar samt litteratur. Vi har sedan jämfört empirin med den teoretiska referensram vi satt upp och efter detta dragit slutsatser.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta Artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga Artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden.

AbstractVi har undersökt självkänslans bakomliggande diskurs i Artiklar från dags- och populärpress i Sverige. Vi har gjort en diskursanalys av begreppet självkänsla gentemot andra samhälleliga fenomen. Fokus i uppsatsen har varit att lyfta fram hur begreppet självkänsla skildras i media och hur det kan påverka vår identitet, och vårt beteende i dagens individuella samhälle. Vi har också ställt oss frågan om medias fokusering på begreppet självkänsla enbart är positiv eller om den kan få negativa följder i form av stress hos mottagarna av budskapet. Efter att vi har granskat Artiklar om självkänsla, upptäckte vi att många skildrade självkänsla som en lösning på många av dagens sociala problem så som stress, utbränning och problematiska förhållanden människor emellan.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta Artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga Artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Cancer som är en livshotande sjukdom orsakar inte bara fysiska symptom utan även psykiska. Sjukdomen medför ovisshet som rör många olika aspekter, så som sjukdomsutveckling, behandling och framtid. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av ovisshet hos personer med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på vetenskapliga Artiklar. Sammanlagt användes nio Artiklar till resultatet som alla handlade om ovisshet vid cancer. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Huvudkategorin Vad är orsaken till sjukdomen? andlar om sjukdomens uppkomst och varför just individen har drabbats. Hur är det att leva med cancer? handlar om personers bristande kunskap om sjukdomen och ovisshet angående behandlingen samt tilliten till vården.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur 11 september-attackerna gestaltades i svensk och brittisk morgonpress en vecka efter händelserna. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på jämförelsen mellan tidningarnas gestaltningar av händelserna.Frågeställningar: Hur gestaltas nyheten veckan efter katastrofen? Vilka likheter och skillnader finns mellan tidningarnas gestaltningar? Hur ser förhållandet mellan text respektive bilder/nyhetsgrafik ut i de båda tidningarna?Teori: Studiens teoretiska ramverk är gestaltningsteorin och främst Robert Entmans modeller. Gestaltningsteorin handlar om mediernas inflytande över hur människor upplever och uppfattar den verklighet vi lever i. Då studien är en jämförelse mellan svensk och brittisk dagspress kontextualiseras studien genom en skildring av situationen för dagspressen i respektive land.Metod: Uppsatsen har undersökt gestaltningar i medieinnehåll genom att använda kvantitativ innehållsanalys som metod för insamling av empiriskt material.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 Artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 Artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Introduktion: Många människor dör på sjukhus omgivna av sjuksköterskor. De flesta sjuksköterskor kommer att vara med om att patienter de vårdat dör och att de kan reagera på det är känt. Patienter kan dö oväntat och mer väntat, utan att ha vårdats palliativt. Vården kan trots väntat dödsfall vara av kurativt syfte. En god patientrelation är viktig då sjuksköterskor vårdar patienter i livets slut.

Medicinska procedurer hos barn är ofta förknippade med smärta, oro och rädsla. Det är en viktig utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att reducera smärta, oro och rädsla, eftersom barn annars utsätts för onödigt lidande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa erfarenheter om hur smärta, oro och rädsla kan lindras i samband med en medicinsk undersökning eller behandling av barn. För att svara mot syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats integrerades. Resultatet baserades på en analys av 18 vetenskapliga Artiklar och bestod av tre ämnesområden: sjuksköterskors roll och betydelse, föräldrars roll och betydelse samt faktorer som kan påverka.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 Artiklar och av dessa inkluderas 17 Artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .