Sökresultat:
98 Uppsatser om Artificiella vćtmarker - Sida 4 av 7
?R KUSTN?RA ALK?RR I BOHUSL?N ETT ?BLUE CARBON? HABITAT?
In coastal wetlands carbon/organic matter can be stored for long periods of time thanks to, among other things, the presence of water which slows down the decomposition. Because of this, restauration and management of such habitats have the potential to decrease the emission of greenhouse gasses and help mitigate climate. Internationally these environments are called ?blue carbon? ecosystems. In Sweden, alder (Alnus glutinosa and Alnus incanata) covered wetlands along the coast is a nature type that potentially could function as a ?blue carbon? habitat.
Kontrollarkitekturers generaliseringsförmÄga vid yt-tÀckning
I dagens samhÀlle finns det en mÀngd olika maskiner för att underlÀtta ardagssysslorna, sÄsom batteridrivna dammsugare och grÀsklippare. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven grÀsklippare som har bÀst generaliseringsförmÄga. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds som testdomÀn dÀrför att det finns en oÀndlig mÀngd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra grÀsklipparen klipper pÄ ytor som den nyligen eller aldrig trÀnats pÄ. Experiment har utförs pÄ bÄda kontrollarkitekturerna i en simulator.
AvvÀnjningsmetodens pÄverkan pÄ fölet : en naturligare avvÀnjning för ökat vÀlmÄende
Den naturliga process dÀr stoet avvÀnjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hÀsten möjlighet att gradvis Àndra sitt val av föda och mogna till en sjÀlvstÀndig individ. Den tidigare och mer abrupta avvÀnjningen som ofta sker av domesticerade hÀstar Àr mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses Àr en ökad skaderisk, försÀmrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hÀstÀgare och uppfödare vill ha friska och sunda hÀstar Àr det viktigt att börja med en god vÀlfÀrd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hÀstens vÀlmÄende. Det finns i dagslÀget studier som redovisar avvÀnjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.
Pneumatiska artificiella muskler : med hjÀlp av en robotarm
According to the study [1] several firefighters are killed in action each year. This happens naturally in various ways. One of the major factors is that firefighters often do not know how the environment looks like, for example that a building in an industrial area contains hazardous gas cylinders. Without a solution, fire-fighters will continue to die in duty. It is therefore important to solve this problem so that we can minimize the risks and save lives.The goal of this project was a control system for pneumatic artificial muscles.
Evolution av modulÀra neuronnÀt för styrning av en mobil robot
I dagens utveckling av robotkontrollers sÄ finner vi olika synsÀtt pÄ hur vi ska angripa problemen som en robot stÀlls inför. Det hÀr arbetet koncentrerar sig pÄ artificiella neurala nÀt (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker pÄ en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsÀttning pÄ Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som anvÀnds bestÄr i att utveckla ett kontrollsystem för en skrÀpsamlande robot. Detta arbete baseras pÄ experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras pÄ Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna pÄverkas av interna och Äterkopplade noder.Resultaten visar pÄ att en spontan modularitet inte tycks pÄverkas positivt av Äterkopplade eller interna noder..
Evolution av beteende för boids
Denna rapport beskriver anvÀndandet av artificiella neurala nÀtverk, som styrsystem för att utföra evolution av beteende för boids. Boids handlar i grunden om att skapa en simulering av flockbeteende, genom att lÄta sjÀlvstÀndiga individer strÀva efter att uppnÄ samma mÄl. Uppbyggnaden av boids sker enligt tre ursprungliga regler, att undvika kollision, matcha hastighet och centrera flocken, dessa regler ligger Àven till grund för boidsen i detta projekt. DÄ beteendet för boids i grunden programmeras för hand, undersöker arbetet hur resultatet pÄverkas genom evolution av beteendet m h a neurala nÀtverk. Arbetet jÀmför Àven de tvÄ neurala nÀtverksarkitekturerna reaktiva- och rekurrenta nÀtverk.
Studie av glasfasader för kommersiella byggnader
Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.
JÀmförelse av vÀgpunkter och navigationsnÀt för vÀgfinning
DÄ artificiella intelligenta agenter försöker navigera i en virtuell vÀrld med statiska hinder sÄ behöver dess vÀg berÀknas. För denna berÀkning anvÀnds ett lager som beskriver hur och vart agenten kan röra sig i vÀrlden kallat för sökrymd. Detta kan göras pÄ flera olika sÀtt vilket ger skillnad i prestanda och minnesÄtgÄng samt indirekta fördelar genom sÀttet sökrymden Àr uppbyggd pÄ. Genom att jÀmföra dessa skillnader i olika miljöer sÄ kan resultatet pÄvisa vilka egenskaper sökrymdstyperna ger i de olika miljöerna.Rapporten visar att n-sidat polygonbaserat navigationsnÀt ger mycket bra egenskaper i de olika mÀtningarna och ger Àven flera fördelar pÄ grund av dess utformning som gör att det kan anpassa sig bra till olika miljöer..
Artificiell insemination i dikobesÀttningar
Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesÀttningar, dÀr kor och kvigor förvÀntas föda en kalv per Är. I sÄdana besÀttningar Àr fertilitet hos djuren en viktig faktor, dÄ förmÄgan att föda fram en kalv varje Är pÄverkar inkomsten. I Sverige anvÀnds naturlig betÀckning i störst utstrÀckning, men ett alternativ Àr artificiell insemination. Syftet med detta arbete Àr att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte anvÀnds i samma utstrÀckning inom dikobesÀttningar som hos mjölkkor, samt nÀr det kan vara aktuellt att anvÀnda sig av.
Den artificiella inseminationens pÄverkan pÄ drÀktighetsresultat varierar mycket i studierna, frÄn 37 till 74 %, men det antyds att 50 % Àr ett grÀnsvÀrde dÀr resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar sÄ som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvÄrigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinÀrtjÀnster och mediciner samt för arbete.
SAMEVOLUTION AV ARTIFICIELLTNEURALT NĂTVERK FĂR ATTEVALUERA SPELTILLSTĂ ND
Detta arbete undersöker tvÄ tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest pÄ i arbetet Àr ett artificiellt neuralt nÀtverk som evolveras med hjÀlp av samevolution. Tekniken Àr utformad för att inte behöva nÄgon tidigare mÀnsklig expertis. Den andra tekniken anvÀnder heuristiker och mÀnsklig expertis för att fÄ fram evalueringsfunktionen. Spelet som anvÀnds för att testa teknikerna Àr Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.
SAMEVOLUTION AV ARTIFICIELLT NEURALT NĂTVERK FĂR ATT EVALUERA SPELTILLSTĂ ND
Detta arbete undersöker tvÄ tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest pÄ i arbetet Àr ett artificiellt neuralt nÀtverk som evolveras med hjÀlp av samevolution. Tekniken Àr utformad för att inte behöva nÄgon tidigare mÀnsklig expertis. Den andra tekniken anvÀnder heuristiker och mÀnsklig expertis för att fÄ fram evalueringsfunktionen. Spelet som anvÀnds för att testa teknikerna Àr Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.
MÀnniskors förvÀntningar pÄ arbetsbelysningen i hemmiljö : En studie för IKEA of Sweden
Det artificiella ljuset Àr nÄgot som idag ses som en sjÀlvklarhet. Det Àr först nÀr ett strömavbrott uppstÄr som betydelsen av ljuset blir riktigt pÄtaglig och visar hur hjÀlplösa mÀnniskor blir utan det. En bra belysningsanordning, pÄ exempelvis arbetsplatsen, Àr en förutsÀttning för att korrekt information frÄn kontexten Äterges. Det hÀr examensarbetet har undersökt vilka förvÀntningar och krav mÀnniskor har pÄ sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur individer tÀnker kring arbetsbelysning i hemmiljö.Det erhÄllna resultatet vÀrderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan pÄverka arbetsprestationen.
Optimering av ANN : Genom reduktion av antalet vikter
Artificiella neurala nÀtverk (ANN) kan vara en bra teknik för att skapa intressanta datorstyrda motstÄndare i spel och dÄ spel Àr en vÀldigt prestandakritisk typ av applikation sÄ Àr det viktigt att optimera alla delar av ett spel. Detta arbete tittar nÀrmare pÄ huruvida det gÄr att ta bort nÀtverkskopplingar hos ett ANN i optimeringssyfte och fortfarande behÄlla ett ANN:s förmÄga att utföra sin uppgift.Under experimenten anvÀnds tvÄ olika metoder för att avgöra vilken vikt som ska tas bort. ANN:ets förmÄga graderas efter hur högt fitnessvÀrde det fÄr i den genetiska algoritm som frÄn början lÀrt upp den. Vidare analyseras sambandet mellan antalet borttagna vikter och ANN:ets fitnessvÀrde.Resultatet visar tyder pÄ att en viss reduktion av vikter kan öka ANN:ets förmÄga att utföra sin uppgift. Efter att antalet borttagna vikter ökar, minskar ANN:ets förmÄga att prestera.
Tids- och verklighetsuppfattning genom sceneri i virtuella miljöer
Arbetets syfte Àr att undersöka berÀttelseformer i datorspel baserade pÄ tillÀmpningen av sceneri, avgrÀnsat till spelarens uppfattning av tid och plats. UtifrÄn de svÄrigheter som förknippas med framstÀllningen av naturligt förfall och framstÀllningen av teknologiska möjligheter har tvÄ hypoteser formulerats; dÄ att spelaren frÀmst skapar sig en uppfattning om spelets tidsperiod utifrÄn upplevt artificiella objekt, samt att spelaren frÀmst skapar sig en uppfattning om spelets verklighetsförankring utifrÄn spelets miljö. För undersökningens syfte har en virtuell miljö framstÀllts i tre olika versioner, de tvÄ första avsedda att testa arbetets hypoteser avskilt, den senare avsedd att testa bÄda i samma miljö. Undersökningen har skett genom testspelning av dessa av totalt 30 testdeltagare. Undersökningens resultat styrker arbetets hypoteser, dÄ den första i högre grad Àn den andra, men pÄvisar Àven svÄrigheter förknippade med sammanförandet av de metoder som tillÀmpats..
Artificiell intelligens: filosofi och kommersiella transportsystem
Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lÄng tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera mÀnniskans kognitiva förmÄgor. AI Àr inte bara ett filosofiskt Àmne utan andra omrÄden har Àven ett intresse av AI. Med hjÀlp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nÀtverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillÀmpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.