Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta anvÀnda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsÀgbara, vilket Àr vÀldigt tydligt för sportspel. Det hÀr arbetet har utvÀrderat ifall inlÀrningstekniken Q-learning Àr bÀttre pÄ att spela fotboll Àn en regelbaserade tekniken tillstÄndsmaskin. För att utvÀrdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. DÀr de bÄda lagen har anvÀnts sig av varsin teknik.

Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.

Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.

Forskning angÄende styrsystem inom evolutionÀr robotik fokuserar ofta pÄ vad som gÄr att utrÀtta med sjÀlvlÀrda styrsystem, men inte vad beteendebaserade styrsystem klarar av. I detta projekt utförs systematiska tester för att jÀmföra beteendebaserade och sjÀlvlÀrda styrsystem inom evolutionÀr robotik. BenÀmningen beteendebaserade styrsystem anvÀnds för styrsystem som bestÄr av flera underliggande moduler, dÀr robotens övergrippande beteende Àr uppdelat i flera moduler och dÀr respektive modul har ansvar för ett specifikt beteende eller funktion. SjÀlvlÀrt styrsystem referar i detta sammanhang till styrsystem som inte explicit bestÄr av moduler som har Ästakommits eller bestÀmts i förvÀg.FrÄn resultaten framgÄr det att bÄde sjÀlvlÀrda och beteendebaserade styrsystem klarar av att lösa problemen de stÀlls inför. För beteendebaserade styrsystem krÀvs dock större ansvar frÄn experimentatorn, vars inflytande ökar pÄ grund av att det Àr flera moduler som skall skapas och koordineras.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

Detta arbete ligger i grÀnssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig frÀmst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrÄnkonstnÀren Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse Àr nÄgot som kÀnns som en upplevelse av natur men som Àrgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Syftet med arbetet Àr att simulera tÀvlingar pÄ medeldistans mellan löpare med en strategi att vinna och undvika muskeltrötthet. Löparna ses som agenter vars strategi realiseras med ett artificiellt neuronnÀt (ANN) som med sensorer, avstÄnd till mÄl och agentens trötthet berÀknar bidragande kraft och styrriktning. Agentens ANN trÀnas med en belöningsbaserad inlÀrning baserad pÄ genetiska algoritmer och trötthetsalgoritmen Àr en uppskattning av hur mjölksyra pÄverkar muskeltrötthet.Resultaten visar att av alla agenter som utvecklats för tÀvling mot klockan i s.k. time trial har alla haft samma strategi och hittat samma ideala kraft för att minimera tiden. Utvecklingen av agenter för simulation av flera agenter samtidigt har varit mer komplicerad eftersom agenterna pÄverkar varandra och agenternas strategi har varit olika.

This case study has been conducted within the Swedish fitness chain World Class to explore the opportunities for knowledge development and transfers within franchise networks. We have interviewed the product manager at the World Class headquarter, the owner of a franchise club and a local product manager from the same facility. Our finding indicates that various forms of knowledge transfer occur within the World Class network, particularly in product development and sales. The transfer occurs within the framework set by World Class with regularly scheduled meetings. In addition informal networks provide other means of knowledge exchange between some units.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler mÀnniskor har ett allt stressigare liv och inte lÀngre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjÀlpande hand med hushÄllsarbete har blivit allt större. TÀnk sjÀlv att komma hem frÄn jobbet eller skolan och sÄ har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra nÄgonting! Det finns idag flera olika robotar pÄ marknaden för detta ÀndamÄl. En av dessa Àr den autonoma dammsugaren, som Àr det vi inriktat vÄr uppsats pÄ.

Samtidigt som datorernas hÄrdvara utvecklas i en hög takt blir datorspelen allt mer grafiskt tilltalande. Möjligheten att lÀgga vissa av dessa resurser pÄ nytÀnkande speldesigner har till stor del försummats, och detta arbete handlar om att skapa ett automatiskt genererat ekosystem som stÀndigt Àr under utveckling. Arbetet har tvÄ egentliga mÄl, dÀr det första gÄr ut pÄ att utveckla en arkitektur och sedan utvÀrdera den genom en mÀngd designade scenarion. Problemet ligger frÀmst i att identifiera vilka faktorer som pÄverkar ett ekosystem pÄ ett sÀtt som skulle ha varit intressant att anvÀnda i en speldesign, och sedan skapa vÀxter som kan leva samt fortplanta sig inom olika naturomrÄden. För att testa arkitekturen pÄ ett konkret sÀtt utvecklas en applikation dÀr ett ekosystem kan simuleras.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler mÀnniskor har ett allt stressigare liv och inte lÀngre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjÀlpande hand med hushÄllsarbete har blivit allt större. TÀnk sjÀlv att komma hem frÄn jobbet eller skolan och sÄ har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra nÄgonting! Det finns idag flera olika robotar pÄ marknaden för detta ÀndamÄl. En av dessa Àr den autonoma dammsugaren, som Àr det vi inriktat vÄr uppsats pÄ.

Företagen börjar mer och mer anvÀnda sig av företagsportaler. Men företagsportalerna Àr dock inte optimerad idag, informationstillgÀngligheten skulle kunna gÄ att förbÀttra. Med informationstillgÀnglighet menar vi, i denna uppsats, att anvÀndaren ska fÄ den information som Àr relevant för honom/henne i rÀtt tid, kunna göra sökningar nÀr han/hon behöver fÄ tag i information och fÄ resultatet presenterat för honom/henne pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Han/hon ska Àven kunna fÄ tag i information genom samarbete med andra anvÀndare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skapa förstÄelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsportaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tÀnkas anvÀndas, detta för att öka informationstillgÀngligheten i företagsportaler.