This essay ? Discourse and Dissonance ? deals with Mary Shelley?s gothic novel Frankenstein; or, the Modern Prometheus (1818). The focal point is the construction of ?Them and Us?, as defined by scholars such as Stuart Hall, viewed in terms of the following categories: race, gender and family, class, and sexuality. Rather than applying an outside perspective, e.g.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.

Studiens syfte var att undersöka möjligheten till att ta kontroll över min nervositet och atteffektivisera min instudering av Intrada av Arthur Honegger.Bakgrunden är att jag alltid har varit intresserad av att lära mig nya saker och vad jag har velat meddetta arbete är att utveckla min kompetens som trumpetare och det har jag gjort genom mentalträning. Samtidigt som jag har utnyttjat mental träning för att bli mer mottaglig för inlärning så harjag tränat mig i att hantera nervositet. Allt detta har jag gjort för att bli en bättre trumpetare.Min metod har varit att jag läst litteratur om minnesträning, mental förberedelse och ens egeninställning till att utvecklas inom ett område. Jag har sedan använt mig av övningar som jag hittat iböckerna, antingen som de är eller så har jag ändrat på dem för att passa mig och mitt syfte bättre.Arbetets konstnärliga del presenterades i form av en inspelning där jag spelar Intrada utanackompanjemang och jag valde att göra inspelningen utan ackompanjatör för att visa på hur minvardagliga övningssituation såg ut. Det ger dessutom en väldigt naken bild av hur jag spelat och detär lätt för åhöraren att höra vad som har fungerat bra och vad som jag inte har lyckats med.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O?Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Var och varannan vecka avslöjas en ny företagsskandal i dagspressen och varje gång blir vi lika överraskade. Dessa skandaler har sporrat oss till att undersöka vilka metoder som företag använder för att manipulera sitt resultat samt vad det är som driver dem att utföra dessa handlingar. Den utlösande effekten till en mer kritisk granskning och till ett hårdare regelverk för redovisningen har varit Enron-skandalen. Under år 2002 ansökte energijätten om konkurs samtidigt som de högsta cheferna hade plockat ut bonusar för omkring 750 miljoner dollar. Totalt förlorade Enrons investerare mer än 60 miljarder dollar innan företaget kollapsade.