Malaria är en farlig tropiksjukdom orsakad av parasiten Plasmodium som vållar många dödsfall varje år. Sedan några år tillbaka rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) användandet av Artemisinin och dess derivat för behandlandet av malaria. Artemisinin syntetiseras normalt i växten Artemisia annua i lågt utbyte. På grund av det låga utbytet är läkemedlet väldigt dyrt. Då parasiten blivit resistent mot de flesta malarialäkemedel är Artemisinin ett viktigt preparat i kampen mot malaria.

Malaria drabbar över 200 miljoner människor årligen och är främst utbredd i Afrika. Många som drabbas är fattiga och har svårt att ha råd med botemedel. Malaria överförs genom bett från Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter från Plasmodium släktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 påvisades förekomst av Artemisinin i växten Artemisia annua.

Malaria drabbar över 200 miljoner människor årligen och är främst utbredd i Afrika. Många som drabbas är fattiga och har svårt att ha råd med botemedel. Malaria överförs genom bett från Anopheles myggor som blivit infekterade av parasiter från Plasmodium släktet. Den vanligaste parasiten heter Plasmodium falciparum och ger upphov till obehagliga febercykler. År 1972 påvisades förekomst av Artemisinin i växten Artemisia annua.

Bakgrund: Från växtriket och örten Artemisia annua har antimalarialäkemedlen Artemisinin och dess derivat kunnat framställas. Många rankar dessa läkemedel som de effektivaste vapnen som finns i kampen mot malaria idag. Malaria är en sjukdom som varje år skördar en miljon människors liv och orsakar stort lidande för oerhört många människor. Syftet med detta arbete är att besvara frågan hur effektiva Artemisinin och dess derivat är vid okomplicerad falciparum malaria samt att belysa problematiken som behandling med Artemisininer kan tänkas innebära vad gäller resistens och förekomst av falska läkemedelskopior.Metoder: Projektet utgjordes av en litteraturstudie där forskning som utvärderar effekt av olika antimalarialäkemedel studerades. Utvärderingen av effekten och studieupplägget skulle vara enligt WHO:s riktlinjer och effektmåttet ACPR (adequate clinical and parasitological response), vilket innebär andelen patienter som var botade både kliniskt och parasitologiskt efter en uppföljning på 28 dagar.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.