Ett gemensamt drag i den tidigare forskningen om Stina Aronsons modernism har varit att betona Artur Lundkvists betydelse. Den här uppsatsen undersöker en roman som utkom före det att Aronson hade någon kontakt med Lundkvist, Två herrar blev nöjda från 1928, i syfte att nyansera nämnda historieskrivning. Romanen undersöks utifrån en modernistisk diskurs baserad på tre representativa översiktsverk för perioden. Dessutom anläggs Judith Butlers performativitetsteori i ett försök att åskådliggöra hur Aronson i romanen skenbart anpassar sig till en traditionellt kvinnlig författarroll.Resultatet visar att Två herrar blev nöjda tar avstånd från realismen och istället präglas av modernismens estetik och radikalt nya världsåskådning. I såväl form som innehåll märks ett tydligt intresse för det omedvetna, för det irrationella, för slumpen och för det splittrade jaget.

Feberboken, written by Stina Aronson and published in 1931, is a fragmentary meta literary autobiographical work told and written by the pseudonymous female author Mimmi Palm. The novel tells about a literary-erotic passion causing female subordination, fever and sick-ness. It balances between biography and fiction and consistently decontructs itself through its meta literary prespective. This essay finds that the structure of the novel and its thematical confusion of literature and erotique, fiction and reality, woman and man, derives from a struggle for definitions. Thus, the essay attempts to a close reading focusing on ambivalence and resistance and in order to determine the nature of the fever, it tries to analyze Feberboken in the light of early Swedish literary modernism.

Syskonbädd, or ?Sibling?s bed? in English, is a short story or drama, written by Swedish author Stina Aronson and originally published in 1931 under the pen name Sara Sand. While the story did not attract wide attention for many years, it has recently been republished and performed on stage, as well as aired on the radio. The plot is centered on Harriet, a woman who starts to see the world with different eyes, in a less strict and organized way. Her new view is welcomed neither by her husband nor society, and the book starts with Harriet?s escape from a ?rest home?, where she has been placed by her husband in order for her to return to her old self.

Who tells the true story of the world? The western civilisation is highly influenced by the written word. The writings of ancient philosophers, poets and religious authorities still have a strong cultural impact. Myths and religion as well as philosophical and political systems effects our self-concept. These models are all unified by there ambition to explain mankind and tell the story of reality.This essay examines two published diaries in order to discuss their relation to the common story of the world.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frågan om deras GMP-metoder är vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar används av profilerarna i sitt arbete. Den har även behandlat den användbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har även samarbetet mellan de två grupperna tagits upp i syfte att se hur väl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens främsta funktion är att vara ett stöd till utredningen och att se på en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gällde alltså inte främst att göra en GMP på en okänd gärningsman utan att ge en ny syn eller vinkling på ärendet som inte är färgad av lokala faktorer. Ordet bollplank är något som alla IP yttrade och detta är en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framåt.