Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa och skriva. Vi fick båda ett stort intresse för elevers läs- och skrivutveckling efter att ha gått kursen Barns skriftspråksutveckling 1 i termin 5 på Högskolan Väst. Under utbildningens gång har det betonats att vi måste ha kunskap och förståelse för dagens mångkultur. Vi kände att vi ville fördjupa oss i dessa två ämnen. Vi fann en mångkulturell skola där man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebär att man börjar med att skriva på datorn innan man börjar med handskrivning.

This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third.

Rapporten är ett kandidatarbete som utfördes under våren 2013 vid Institutionen för Data- och Informationsteknik, Chalmers Tekniska Högskola. I rapporten beskrivs utvecklingen av en applikation för att fotografera kvitton och med hjälp av optisk teckenigenkänning lagra informationen från dem på en smart mobiltelefon.Projektgruppen önskar tacka Sven-Arne Andreasson för den tid han lagt på att handleda projektet. Projektgruppen önskar även tacka Magnus Gustafsson och Anna-Lena Fredriksson på Avdelningen för Fackspråk och Kommunikation på Chalmers för den vägledning de gett under arbetet med rapporten..

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån. I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen.

I undersökningen förklaras några centrala begrepp inom performativitetsteori: på gränsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, självframställning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgår till största del från nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. Utifrån förklaringen av begreppen är sedan frågor ställda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden från 2009. Analysen har fokus på självframställning och den tar också hänsyn till den iscensättning av självet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

Syftet med detta arbete är att på djupet gå in i en sångcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter från Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning på 2000-talet? är en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgångspunkt växer fram: hur jag har lärt känna Garborgs och Griegs gemensamma karaktärer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag på ett trovärdigt sätt ska kunna framföra dem inför en publik 110 år efter att de skrevs. Det primära målet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats fråndebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease.

The object of investigation in this essay is the epic novel sequence Jernbanan written by Sara Lidman. More specifically the investigation takes on the idea of a ?sam-vett? as it is formulated in Jernbanan. The ?sam-vett? is an idea about the undivided unity of man, nature and animal, and with a kind of primitive trait.

The water tower in Uppsala city forest was built in the late 1950's in what is now a nature reserve. The unique place was supposed to be visited by people, which is currently not the situation. This bachelor thesis aimed to perform an analysis and make a design proposal for the environment surrounding the water tower. The analysis was performed using the methodology previously described by architect Arne Branzell. The methodology focuses on how a space is perceived by a person moving through it.

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick från frågorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder använder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier från bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland användes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkätunderökningar med cirka 40 elever från två grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlättar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutändan framgår det dock att erfarenhet är ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt.