Sök:

Sökresultat:

137 Uppsatser om Arne Fagerström - Sida 2 av 10

Dialogen som möjlighet till en ny miljöfilosofi : En analys av Djupekologins sjÀlv-realiseringsprincip

This is my thesis on the D-level at the university in Karlstad at the department for environmental science. It is an analysis of the idea of self-realisation in the deepecology movement.The Norwegian philosopher Arne Naess is one of the profiles in the foreground of deepecology in the world. His teories is important for the development of how to look at ecophilosophical matters in the nordic countries.i will therefor investigate his theories and see how Naess constructs the relation man-nature in his ecosophy T. The principle of self-realisation and identification is there the most important foundation for the antropocentric perspective.In my analysis I use Martin Bubers philosophy of dialogue and his thoughts about relational concept of the self as tools for my investigation.Ecophilosophy is an academic subject that touches a variety of fields of studies but has the collaboration between the subject of culture and nature as its base. Bubers concept of the self that highlights the third.

En kvittoskannare Implementering av optisk teckenigenkÀnning för Android-enheter

Rapporten Àr ett kandidatarbete som utfördes under vÄren 2013 vid Institutionen för Data- och Informationsteknik, Chalmers Tekniska Högskola. I rapporten beskrivs utvecklingen av en applikation för att fotografera kvitton och med hjÀlp av optisk teckenigenkÀnning lagra informationen frÄn dem pÄ en smart mobiltelefon.Projektgruppen önskar tacka Sven-Arne Andreasson för den tid han lagt pÄ att handleda projektet. Projektgruppen önskar Àven tacka Magnus Gustafsson och Anna-Lena Fredriksson pÄ Avdelningen för FacksprÄk och Kommunikation pÄ Chalmers för den vÀgledning de gett under arbetet med rapporten..

Det sköna landskapet : med antroposofin som inspiration

Det finns inget som specifikt kan benÀmnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkÀrlek att tydligare visualisera samband. Man menar att mÀnniskan mÄste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvÀrld och tÀnka i kretslopp istÀllet för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en stÀndig medvetenhet om de estetiska aspekterna pÄ sÄvÀl detaljnivÄ som i det övergripande landskapet. LÀran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Att skriva sig till lÀsning med datorn som penna

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

LÀrares metoder : En studie om hur en lÀrare omvandlar en metod för lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av datorer till sin egen

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Performativitetsteori och sjÀlvframstÀllning : Begrepp och verktyg för performativitetsanalys inom litteraturvetenskap

I undersökningen förklaras nÄgra centrala begrepp inom performativitetsteori: pÄ grÀnsen mellan fakta/fiktion, det decentrerade subjektet, sjÀlvframstÀllning, upprepningar samt medialisering och remediering. Förklaringarna utgÄr till största del frÄn nordiska forskare som Jon Helt Haarder, Christian Lenemark, Torbjörn Forslid, Anders Ohlsson, Tiina Rosenberg och Arne Melberg. UtifrÄn förklaringen av begreppen Àr sedan frÄgor stÀllda för att fungera som verktyg för performativitetsanalys av Kristian Lundbergs Yarden frÄn 2009. Analysen har fokus pÄ sjÀlvframstÀllning och den tar ocksÄ hÀnsyn till den iscensÀttning av sjÀlvet som författaren visar fram genom debattartiklar i massmedia..

HAUGTUSSA - en tolkning pÄ 2000-talet: en processbeskrivning av ett tolkningsarbete med textlig utgÄngspunkt

Syftet med detta arbete Àr att pÄ djupet gÄ in i en sÄngcykel och göra en personlig tolkning av den, i detta fall Haugtussa op.67 av Edvard Grieg med texter frÄn Arne Garborgs diktsamling Ingrid sierskan: ?Haugtussa? och ?Helheim?. ?Haugtussa ? En tolkning pÄ 2000-talet? Àr en processbeskrivning av hur en tolkning med textlig utgÄngspunkt vÀxer fram: hur jag har lÀrt kÀnna Garborgs och Griegs gemensamma karaktÀrer i sagan om flickan Ingrid och hennes liv, för att jag pÄ ett trovÀrdigt sÀtt ska kunna framföra dem inför en publik 110 Är efter att de skrevs. Det primÀra mÄlet har inte varit att utföra den perfekta konserten.

Konflikter och sammanhÄllning inom vÀnskapsgrupper : En uppsats om smÄgrupper

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv erhÄlla djupareförstÄelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smÄgrupper, hur konflikterpÄverkar sammanhÄllningen och vad det Àr som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick frÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av tvÄ grupper med fem medlemmar irespektive grupp dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvÀnskapsgrupper inte Àr av ondo och kan vara utvecklande för bÄde gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhÄllning grupperna har visar pÄ att konflikter inte Àr en storfaktor för gruppens vÀlmÄende.

Att lÀsa genom att skriva - fyra pedagogers erfarenheter av undervisning enligt Tragetons metod.

Datorn har idag en central roll i vÄrt samhÀlle och det Àr naturligt att skolan tar till sig ny teknik och anvÀnder datorn som ett verktyg för elevernas lÀrande. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i lÀs- och skrivinlÀrningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. PÄ sÄ sÀtt har jag fÄtt en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod gÄr till i klassrummet.

Nord Stream : en sÀkerhetspolitisk miljödebatt

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremÄl för enintensiv debatt sedan hösten 2006 i sÄvÀl pressen som i riksdagen. Debatten har spÀnt över ett brettfÀlt dÀr miljöhÀnsyn och sÀkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlÀgg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrÀttsliga avtal och hur Nord Stream skahandlÀggas för att denna handlingsfrihet inte ska begrÀnsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar debatten runt Nord Stream frÄn det att projektet presenterades pÄvÄren 2005 och fram till den sÀrskilda debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlÀmnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. KÀllmaterialet har hÀmtats frÄndebattsidorna i Sveriges tvÄ största morgontidningar samt frÄn riksdagens kammare och dÀrefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne NÊss..

Kan gullstÄnds hÄlla stÄnd?- Äterinventering av Senecio paludosus i Kristianstad Vattenrike 2012

Botanist Kjell-Arne Olsson inventoried the plant fen ragwort Senecio paludosus 1983 in Scania andfound a big number of locations within Biosphere Reserve Kristianstad Vattenrike. In 2012, a reinventoryof the 1983 survey was carried out to study whether there has been any change in the fenragwort population in Kristianstad Vattenrike since the last inventory. The results show that therehas been no overall change in the number of fen ragwort in Kristianstad Vattenrike, on certainpremises they have increased in number while in others they have fallen. However, the inventoryshows that almost half of the locations with fen ragwort have disappeared during the same period.The main reason for this is that fen ragwort did not manage to competitive with other vegetation,taking in consideration this has been smaller premises with young plants. In addition to competitionother factors such as prolonged high water, grazing and caterpillars from Tyria jacobaeaecontributed to the decrease.

"Sam-vett" som naturens vett. En idéhistorisk undersökning av Sara Lidmans Jernbanesvit

The object of investigation in this essay is the epic novel sequence Jernbanan written by Sara Lidman. More specifically the investigation takes on the idea of a ?sam-vett? as it is formulated in Jernbanan. The ?sam-vett? is an idea about the undivided unity of man, nature and animal, and with a kind of primitive trait.

Marmorering i nötkött : pÄverkan av ras och foderintensitet

The water tower in Uppsala city forest was built in the late 1950's in what is now a nature reserve. The unique place was supposed to be visited by people, which is currently not the situation. This bachelor thesis aimed to perform an analysis and make a design proposal for the environment surrounding the water tower. The analysis was performed using the methodology previously described by architect Arne Branzell. The methodology focuses on how a space is perceived by a person moving through it.

Konflikthantering -en undersökning av pedagogers hantering av konflikter

Syftet med denna undersökning var att diskutera hur pedagoger i skolans verksamhet hanterar konflikter. Undersökningen var av kvalitativ form och utgick frÄn frÄgorna: Hur hanterar pedagoger konflikter i grundskolan? Vilka olika konflikthanteringsmetoder anvÀnder sig pedagoger av i grundskolan? Vad tycker eleverna om pedagogernas hantering av konflikter? Hur arbetar pedagoger i grundskolan förebyggande mot konflikter? Konflikthanteringsstrategier frÄn bland annat Arne Maltén, Roger Ellmin och Johan Ekeland anvÀndes under arbetet för att kunna tolka och analysera den insamlade empirin. Empirin införskaffades genom strukturerade intervjuer med fyra pedagoger, icke deltagande observationer och enkÀtunderökningar med cirka 40 elever frÄn tvÄ grundskoleklasser. I resultatet kan man urskilja att det underlÀttar om pedagoger har en uppfattning om olika konflikthanteringsstrategier, i slutÀndan framgÄr det dock att erfarenhet Àr ett av det viktigaste redskapen för att hantera konflikter pÄ ett givande sÀtt.

Dator och tangentbord eller papper och penna? Att anvÀnda datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lÀrare kan arbeta med datorn vid lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr utgÄngspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lÀrare kan anvÀnda datorn som ett pedagogiskt hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har Àven varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig frÄn andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tre lÀrare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en Ärskurs 2 och i en förskoleklass.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->