The Security Council?s resolution 1325 addressed the major negative impact that armed conflict has on women and children. This in turn complicates the Council?s work on maintaining international peace and security. The resolution therefore highlights women?s rights as participants in peace- and conflict processes.

To this date there are 14 major armed conflicts, four of which are defined as war. Every day several people come to Sweden as asylum  seekers and refugees looking for a residence permit in Sweden. This paper is about the children who receive a residence permit in Sweden and attend Swedish schools. Many of these children have experienced trauma ? damage to the psyche after a traumatic experience.From two qualitative interviews of a principal and a counselor at a school in Järfälla municipality, and three teachers at the same school, I studied what trauma management at this school looks like.

Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet.

Försvarsmakten spenderar årligen stora finansiella medel på diverse reklamkampanjer i syfte att marknadsföra sig samt för att locka nya individer till yrken som Försvarsmakten tillhandahåller. Något som såklart är ett behov vid en yrkesarmé. Syftet med studien har varit att redogöra för vilket budskap Försvarsmaktens reklamkampanjer sänder ut, vad i dessa som förespråkar samt om det finns faktorer som verkar mottsättande för den militära professionen och Försvarsmakten.För att utreda detta har en kvalitativ studie bedrivits genom att tillämpa Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kompletterad av bildanalys baserad på semiologi samt teorier om medias påverkan och medieretorik.Studien har resulterat i att Försvarsmaktens reklamkampanjer vill uppmana sin mottagare att ta ställning till de olika situationer som gestaltas samt att försöka ta sig innanför konsumentens personliga sfär. Alla kampanjer kan på olika vis kopplas till Försvarsmaktens värdegrund där konceptet ÖRA - öppenhet, resultat samt ansvar- är centralt. Även kopplingar till visionen vi verkar, syns och respekteras har identifierats.

Trots satsningar på att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en låg andel kvinnor anställda i myndigheten.Försvarsmakten har svårt att fullfölja kraven på en ökad andel kvinnor på alla nivåer i internationell tjänst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsättningar som fanns att rekrytera kvinnor till två missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jämföra de båda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur väl Försvarsmakten nådde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjänst.Uppsatsen beskriver först de förutsättningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. Därefter jämförs resultaten för de båda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsättningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var särskilt goda med tanke på de fåtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anställda i Försvarsmakten. Intressant är att de två missionerna lyckades olika väl med rekryteringen av kvinnor, där FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats är att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det låga antal kvinnor i internationell tjänst..

Genom ett kvalitativt frågeformulär svarade 53 stycken anhöriga till soldater och officerare på hur deras behov av anhörigstöd såg ut under tiden för en internationell insats. Uppsatsens frågeställning handlar om det  anhörigstöd som Försvarsmakten och externa stödorganisationer har utarbetat och om detta går i linje med de behov som finns hos de anhöriga. Syftet med uppsatsen är att jämföra Försvarsmakten och stödorganisationernas utbud på anhörigstöd med den anhöriges faktiska behov och därmed svara på uppsatsens frågeställning. Syftet är vidare att utifrån resultatet även kunna ge förslag på eventuella förbättringar på dagens anhörigstöd. Genom att analysera rådata har ett resultat kunnat redovisas som visar en markant förbättring av anhörigstödet i förhållande till det missnöje som presenterades av Officersförbundet och Synovate år 2008.

Med början på år 1995 slogs Flygvapnets-, Arméns- och Marinflygets respektive helikopterförband samman till en gemensam helikopterflottilj sorterandes under Flygvapnet. Äldre helikoptersystem byttes ut mot nya uppdaterade system för att bättre klara dagens uppgifter parallellt med att efterfrågan har ökat nationellt såväl som internationellt. Samtidigt som en statlig utredning säger att understöd med helikopter är av stor betydelse för Försvarsmaktens framtida användbarhet så har flera omorganisationer skett inom myndigheten, vilket riskerar att hämma effektiviteten. Hur lämplig är Försvarsmaktens nuvarande helikopterorganisation när det gäller helikoptersamövning mellan Helikopterbataljonen och övriga förband?Studien visar att dagens Försvarsmakt, där efterfrågan på helikoptrarna är större än de tillgängliga resurserna, använder sig av ett system med både styrningar från högre chef såväl som önskemål från förbanden. Detta organisationsval stämmer väl överens med de antaganden, hämtade ur Bolman & Deals teori Det strukturella perspektivet, som har utgjort arbetets teoretiska grund.I arbetet framkommer även att det saknas en försvarsmaktsgemensam erfarenhetsdatabas för dessa övningar vilket riskerar att utgöra en friktion i kunskapsspridningen mellan förbanden..

A lot of habitats have declined or disappeared as the old cultural landscape changed to the modern agricultural landscape of today. Places such as power line corridors, racing tracks, gravel pits and military training sites have become refuges for many species associated with the old cultural landscape. These sites have been exposed to ecological disturbances that create the same type of habitats that were found in the old cultural landscape.The military training sites in Sweden has an impressive diversity of species. Disturbances from the military exercises have created habitats that are important for a wide range of species.The purpose of this thesis is to study some of the ecological disturbances occurring in the military training sites of the Swedish Armed Forces and examine how they affect different types of habitats. The thesis explains through litterateur and field studies the reason to the rich biodiversity often found at military training sites.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (?cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ?vilda? kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat.

Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Europa ändrats.Försvarsmakten har därmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya säkerhetspolitiska bilden ställer. En del av denna anpassning är en ökadfokusering på internationell verksamhet vilket innebär att den militära professionen måsteändra sig på ett antal punkter. Ett faktum är att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och därmed påverkats av den miljö och verksamhet som där ingår.Syftet med uppsatsen är att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjänstgöring har olika inställning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpå två grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjänst. Insamlingsmetoden har varit i enkätform.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln.

Denna studie handlar om hur en organisationsförändring kan påverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förändring från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anställda soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen är att undersöka om organisationsförändringen har inneburit några förändringar för individen rörande motivation, lärande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vårt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jämförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istället valt att studera individer på en lägre nivå inom Flottan. Vi har använt oss av motivation, lärande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

This paper examines how the Swedish nationalistic political party Sverigedemokraterna communicates regarding the crisis they experienced when the Swedish newspaper Expressen published a few video clips of three, in that time, highly important party members that got in an argument after a late night of drinking. Two of the party members were at the time of the publication the members of the Swedish parliament and all of them had important senior positions in the party. In the argument one of the party members used abusive, offensive, sexist and racist language while all acted threatening and even armed themselves with iron bars from a nearby construction site.The aim of this paper is to examine how the party Sverigedemokraterna conducts their crisis communication, if they apologies and the fashion of the apology. A press conference with the party leader and the most active user of abusive language and also an interview with the second member of parliament who is involved in the argument are studied. The rhetorical arena is used to describe and pinpoint the most important stakeholders in the crisis.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission.