SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel Ă€r platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefen stĂ€lls ocksĂ„ inför en rad olika administrativa arbetsmoment som mĂ„ste skötas korrekt pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrĂ„ng blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fĂ„tt fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste Ă„ren. Har det blivit sĂ„ hög belastning pĂ„ platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, sĂ„ att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohĂ€lsa till exempel dĂ„ genom ökad stress för bĂ„de platscheferna och yrkesarbetarna. Är det Ă€ven sĂ„ att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det Ă€r flera av de administrativa uppgifterna som det inte krĂ€vs nĂ„gon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka roller Axel Oxenstierna och Johan Adler Salvius hade i det fredsförberedande arbetet inför och under fredskongressen i Westfalen, men Àven att utifrÄn Salvius brev till Oxenstierna undersöka hur deras relation sÄg ut under den aktuella tidsperioden. De uppgifter som framkommer i Salvius brevvÀxling till Oxenstierna angÄende deras relation, samt deras roller och uppgifter under de fredsförberedande Ären 1643-1648 kommer dÀrefter att analyseras och jÀmföras med hur detta har skildrats av historieskrivarna Gunnar Wetterberg och Sune Lundgren. De resultat som studien har frambringat visar pÄ att bÄde Oxenstierna och Salvius var innehavare av mycket centrala roller i det fredsförberedande arbetet, samt att deras tidigare relativt nÀra relation till varandra försÀmrades nÄgot under Ären 1643-1648..

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mÄl att tillgodose informationsbehovet hos Àgarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i sÄ stor utstrÀckning att relationen mellan rÀntabilitet pÄ eget kapital och ett företags marknadsvÀrde vÀsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvÀrde och redovisningsmÄttet rÀntabilitet pÄ eget kapital. AvgrÀnsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens rÀntabilitet pÄ eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys dÀr vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mÄtt pÄ sambandets styrka.

Tidigare forskning har uppmĂ€rksammat elevers svĂ„righeter med brĂ„k samt brĂ„krĂ€kning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. UtifrĂ„n detta Ă€r syftet med den hĂ€r uppsatsen att studera de resonemang som elever för nĂ€r de löser uppgifter som innefattar division av brĂ„k. Vilka argument grundar sig val av strategi pĂ„ samt de lösningar som nĂ„s? Är argumenten förankrade i brĂ„kens inre matematiska egenskaper? Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ dĂ€r tre videoobservationer har gjorts av elever nĂ€r de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av brĂ„k.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingÄr administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebÀr att rektorn har tvÄ skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar dÀrmed pÄ hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter dÀr ekonomiska styrförutsÀttningar skiljer kommunala och fristÄende verksamheter Ät. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses dÀrför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvÀrden men dÀremot inom sjukvÄrden som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och VÀnsterpartiet. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr om rapporteringen Àr partisk, det vill sÀga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand Àr det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pÄgÄr en debatt om hur man ska hantera partiet.  UtgÄngspunkten i min studie Àr olika medieideologier som hÀrstammar frÄn normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhÀllet.  Metoden jag anvÀnder mig av Àr en kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första mÄnaderna 2010. För att studera partiskheten anvÀnder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framstÀlls i medierna.

SammanfattningStudien undersöker sprÄkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som pÄverkar elevers förmÄga att förstÄ och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgÄr frÄn en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras Àven ur ett flersprÄkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel pÄ sprÄkliga faktorer som Àr avgörande nÀr elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.

Den 24 februari 2011 hade regeringen ett sammantrÀde dÀr de beslutade angÄende att tillsÀtta en utredning för ett eventuellt avskaffande eller förÀndring av fastighetstaxeringen. Fastigheters taxeringsvÀrde har ett flertal funktioner. En av dessa Àr i vÀrderingsprocessen. VÀrdefaktorer som ligger till grund för taxeringen sÄsom boarea, tomtstorlek och nÀrhet till strand Àr till stor hjÀlp i vÀrderingsprocessen. En fastighetsvÀrdering baseras delvis pÄ ortsprismaterial som kommer frÄn uppgifter i taxeringsregistret.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

Att lÀkemedel ger lindring och bot men ibland Àven problem relaterade till dem Àr kÀnt. Tidigare gjorda studier inom omrÄdet har belyst problemet men det har oftast skett utifrÄn ett kostnadsperspektiv. I Sverige har under senare tid projekt startats med fokus satt pÄ underlÀttande av arbetet med att förebygga, identifiera och ÄtgÀrda lÀkemedelsrelaterade problem. BLIR- projektet behandlade detta arbete. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att genom sammanstÀllning av insamlat material kartlÀgga förekomsten av problem relaterade till lÀkemedel.

This study is primarily an account of my examination work in archival science which took place in the archive of Margareta Böttiger, the state epidemiologist at the Swedish Institute for Communicable Disease Control Stockholm. The records are from Böttigers period of work, mainly divided into three parts, polio, HIVS/AIDS and vaccination. Of these I have focused on polio with was the area she got renowned for. Moreover, owing to the uniqueness of the material this study has focused on the properties of the archive as a working-life archive which I propose as a special type of personal archive with unique attributes. To summarize, a working-life archive has in comparison with other personal archives a more fluid process of archiving where the profession is important, not the personal production of records.