Sök:

Sökresultat:

13833 Uppsatser om Arkitekter utan gränser - Sida 27 av 923

Analys av den muslimska familjen i lÀroböcker för religionskunskap A pÄ gymnasiet : en religionsdidaktisk studie

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

Distansledarskap inom arbetsförmedlingen

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

ÄgarlĂ€genhet: en jĂ€mförelse med bostadsrĂ€tt

Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ÄgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.

Validering av RAADS: ett sjÀlvskattningsinstrument för vuxna med misstÀnkt autismspektrumtillstÄnd

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstÄnd (AST) förÀndras med Äldern rÄder det brist pÄ diagnostiska instrument som Àr specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) Àr en sjÀlvskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvÀrderades i föreliggande studie med avseende pÄ intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. DÀrtill utfördes en preliminÀr analys av resultatens stabilitet över tid.

Fuktutredning av massivtrÀkonstruktion : Analys av vÀgg utan ÄngspÀrr

Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.

Vem definierar bilden av en allmÀn plats? : en analys av debatten kring omvandlingen av Slussen i Stockholm

Den hĂ€r uppsatsen undersöker innehĂ„llet i en offentlig debatt om synen pĂ„ en allmĂ€n plats och vilka som kommer till tals i en sĂ„dan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hĂ€mtade frĂ„n de fyra stora rikstĂ€ckande dagstidningarna med sĂ€te i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehĂ„llet i debatten till Ă„tta diskurser/synsĂ€tt som direkt eller indirekt berört en vĂ€rdering av vad Slussen Ă€r eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, TillvĂ€xtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för nĂ„gon av diskursen/synsĂ€tten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom omrĂ„det (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhĂ€llsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit mĂ€n och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn Ă€r att nĂ€stan ingen Ă€r av utomeuropeisk hĂ€rkomst. Även Ă„ldern pĂ„ en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio Ă„r. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsĂ€tten ? hur de har anvĂ€nts och hur de förhĂ„ller sig till varandra.

Grammatikens varande i lÄgstadieÄren : TidigarelÀrares grammatiksyn och grammatikundervisning

Sammanfattning Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i Äk 1-3 undervisar i svensk grammatik och i vilken mÄn de synliggör grammatiken för barnen. Grammatiken i skolan Àr en kontroversiell frÄga, och kursplanerna Àr svÀvande. Dessutom Àr grammatik i tidigare Äldrar ett ganska outforskat omrÄde. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Äk 1-3 tÀnker kring grammatik och grammatikundervisning och i vilken mÄn de synliggör grammatiken för barnen.Resultatet av undersökningen visar att grammatik Àr komplext. LÀrarna har olika syn pÄ vad grammatik Àr och svarar vÀldigt övergripande och svÀvande men kommer till slut fram till att det inte bara Àr ordklasser utan ocksÄ sprÄkets struktur.

Praktisk kompetens i projektering

Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Kina - ett svÄrlagt pussel

Arbetsmetod och urval. Det första problemet vi stÀlldes inför var inte att vÀlja omrÄde att titta nÀrmare pÄ - Kina kÀndes intressant redan frÄn början - utan det var att motivera varför..

Dagens kvinnliga polis - androgyn?

Uppsatsen ?Dagens kvinnliga polis - androgyn? ? handlar om hur kvinnliga poliserupplever sin yrkesroll utifrÄn deras erfarenheter och syn pÄ begreppen allmÀnheten, genus, egenskaper och sjÀlvbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnligapoliser upplever sin yrkesroll, detta för att fÄ en förstÄelse för deras subjektiva tolkningar avbegreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen anvÀnds den kvalitativaforskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med Ätta kvinnliga poliser.Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks hareflekterat över sÀrbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli sÀrbehandlad av allmÀnheten. Egenskaper som Àr knutna till traditionella könsrollerexisterar inte sÄ starkt inom poliskÄren, utan det androgyna beteendet belönas, bÄde frÄn kollegor och allmÀnheten.

Vem Àr du? : Du-tilltal och modellÀsare i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension

Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

?Hur koordineras globala katastrofinsatser och hur kan det löna sig för företag att engagera sig i dessa? Hur görs insatserna hÄllbara??

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att mÀnniskor utför bistÄndsarbete, det kan innebÀra till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det Àr Àven vanligt att företag engagerar sig i globala bistÄndsprojekt genom att samarbeta med en hjÀlporganisation, till exempel med LÀkare Utan GrÀnser. Sweco Àr ett företag som har ett uttalat samarbete med just LÀkare Utan GrÀnser och de ser positivt pÄ att deras medarbetare tar tjÀnstledigt för att Äka ut i fÀlt och arbeta för organisationen. LÀkare Utan GrÀnser Àr en akut organisation, det vill sÀga en organisation som ingriper nÀr det intrÀffar akuta katastrofer runt om i vÀrlden. Det var dÀrför naturligt att frÄgestÀllningen valdes att fokuseras pÄ just katastrofinsatser som Àr en av delarna inom bistÄndsarbete.

Den kommunikativa förestÀllningen : En kvalitativ undersökning av den interna kommunikationen inom en arbetsgrupp

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Barns utelek i förskolan

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->