Sökresultat:
13833 Uppsatser om Arkitekter utan gränser - Sida 22 av 923
Konceptframtagning av försvarande multirotor
Teknikens utveckling gÄr i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av nÄgon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svÄrt att stoppa en sÄdan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det hÀr arbetet gÄr ut pÄ att belysa problemet och studera tekniken.
Gymnasieelevers instÀllning till genmodifierad mat före och efter skolans genetikundervisning
MÄnga i Sverige Àr negativt instÀllda till genmodifierad mat som har förÀndrats med hjÀlp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sÄdana kunskaper att de kÀnner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förÀndrade elevernas instÀllning till genmodifierad mat. En enkÀtstudie med sÄvÀl öppna som slutna frÄgor genomfördes pÄ 54 elever frÄn ett naturbruksgymnasium i nordvÀstra SkÄne dÀr 19 elever inte hade genomgÄtt genetikundervisning och och 35 elever hade fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fÄtt undervisning i genetik pÄ gymnasiet ansÄg det farligt att Àta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansÄg det farligt.
Första steget mot en elskad faktura : Ett arbete kring hur elfakturor kan förenklas med hjÀlp av lÀttlÀst och form
Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att arbeta fram en lÀttlÀst och lÀttförstÄelig elfaktura eftersom dessa slags fakturor upplevs som krÄngliga och svÄrförstÄeliga. UtifrÄn de kvantitativa och kvalitativa metoderna enkÀtundersökning, intervju och fokusgrupp har detta varit möjligt. Mina frÄgestÀllningar var ?Hur kan man, med hjÀlp av form och principerna för lÀttlÀst, förenkla texten i elfakturor, utan att nÄgon viktig information gÄr förlorad?? och ?Hur kan lÀsflödet samt överblicken i en elfaktura förbÀttras??. UtifrÄn teorierna arbetade jag fram ett gestaltningsförslag som min fokusgrupp fick ta del av och dÀrefter gjordes Àndringar utifrÄn deras Äsikter.
"Man lÀr inte för skolan utan för livet" -en studie av ett samarbete mellan skola och företag inom hÄllbar utveckling
?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.
Ljudliga radiosagor för barn: En kvalitativ intervjustudie i hur ljudeffekter kan uppfattas av barn
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..
Immateriella tillgÄngar - Visa god vilja genom att specificera
Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.
Förskolebarns strategier vid lÀngdmÀtning
Matematiska problem finns och uppstÄr naturligt i vardagen. Barn upptÀcker inte dem sjÀlva utan vi mÄste göra dem synliga för att de ska lÀra sig förstÄ. Hur barn utvecklar matematiken beror pÄ hur vi vuxna lyfter fram den vid olika rutinsituationer.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka barns strategier, dÄ de utmanas att mÀta lÀngden pÄ ett föremÄl. Vidare observerade vi hur barn delger ett annat barn sitt resultat och hur det mottagande barnet sedan tar emot och Äterskapar ett eget resultat utifrÄn det de blivit delgivna.För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning observerade vi barn födda 2001, bÄde enskilt och tvÄ och tvÄ. De iakttagelser vi gjorde var att barnen inte lÄstes i sina tankar, utan anvÀnde sig av olika hjÀlpmedel nÀr de skulle mÀta föremÄlets lÀngd.
Utredning av fastigheten Uddevalla RÄssbyn 1:19
I grundskolan skiljer det sig mycket frÄn elev till elev nÀr det gÀller konsten att behÀrska lÀsning. DÄ lÀsning Àr nÄgot som trÀnas genom övning Àr det oftast de som tycker det Àr svÄrt som hÄller sig borta frÄn lÀsandet. DAISY Àr ett format som erbjuder lÀsare att, samtidigt som de lÀser en text, fÄ den upplÀst. Genom att presentera text bÄde visuellt och auditivt kan fokus tas bort frÄn sjÀlva ordavkodningen, vilket Àr det som de flesta i lÀs- och skrivsvÄrigheter har problem med. I detta arbete undersöktes lÀshastighet, lÀsförstÄelse och lÀseffektivitet pÄ 18 Ättondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av lÀs- och skrivsvÄrigheter.
EnergiberÀkning för pÄbyggnader
EnergifrĂ„gan har fĂ„tt mer och mer uppmĂ€rksamhet. Hur mycket energi som anvĂ€nds till uppvĂ€rmning har stora miljömĂ€ssiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger vĂ„ra smĂ„hus och de regler som styr energiĂ„tgĂ„ngen har varierat över Ă
ren.Ă
tvidabergstakvĂ„ningar Ă€r ett företag som utför pĂ„byggnader i form av nya takvĂ„ningar till smĂ„hus. Det var Ă
tvidabergstakvÄningar som kom med initiativet till studien och metoden att sÀtta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvÄningar. PÄ sÄ sÀtt ges en bild av hur energiÄtgÄngen förÀndras för olika villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förÀndrats över Ären. Resultatet av rapporten Àr en energiberÀkning som redovisar energiÄtgÄngen i W/m2 för typhusen med och utan takvÄning för att se hur energiprestandan förÀndras.EnergiberÀkningen visar att Àldre hus fÄr en bÀttre energiprestanda med takvÄningar Àn utan.
Kvalitet i livets slutskede : avseende andel nÀrvarande vid dödsögonblicket och förekomst av omvÄrdnadsmÄl i patienters individuella vÄrdplan.
Syfte:Syftet med studien Àr att studera i hur stor omfattning patienter Àr omgivna av andra i dödsögonblicket i palliativ vÄrd och undersöka om det finns formulerade omvÄrdnadsmÄl i patienters IVP gÀllande vÄrden i livets slutskede. Metod:Studien Àr kvantitativ retrospektiv med deskriptiv och analytisk design. I studien ingÄr samtliga cancerpatienter (n= 316), som vÄrdats och dött pÄ en vÄrdavdelning och ASIH (avancerad sjukvÄrd i hemmet) i Stockholm samt registrerats i Svenska palliativregistret (n=295). Resultat:Studien visade att i Äldersgrupperna 75-84 Är och 85 eller Àldre var det fler som dog utan nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket Àn i övriga Äldersgrupper. Patienter dör utan att nÄgon nÀrvarande vid dödsögonblicket i ungefÀr lika stor omfattning i urvalet som pÄ övriga palliativa enheter i Sverige.
Ljud och landskapsarkitektur : om ljudupplevelse och ljudgestaltning i landskapet
Denna
studie
Ă€mnar
att
förstÄ
hur
ljud
upplevs
men
ocksÄ
hur
ljud
kan
tillÀmpas
som
gestaltningsaspekt
inom
planering
och
landskapsarkitektur.
Med
bakgrund
i
egna
erfarenheter
av
hur
ljudaspekten
behandlas
inom
utbildningen
formuleras
studiens
tes
följande:
MĂ€nniskan
pÄverkas
av
ljud,
men
denna
sinnesupplevelse
fÄr
inte,
trots
goda
metoder
att
tillgÄ,
tillrÀckligt
med
uppmÀrksamhet
i
förhÄllande
till
visuella
aspekter
inom
landskapsarkitektur
och
planering.
Följande
Ă€r
studiens
mÄl
att
beskriva
hur
ljud
uppfattas
och
tolkas
i
stadslandskapet
och
hur
ljud
kan
tillÀmpas
i
landskapet
med
syfte
att
personligen
fÄ
mer
kunskap
inom
Ă€mnet
men
framförallt
att
betona
ljud
som
gestaltningsaspekt,
att
medvetandegöra
denna
för
allmÀnheten,
studenter
och
yrkesutövande.
Denna
bakgrund
ligger
till
grund
för
studiens
tvÄ
frÄgestÀllningar:
? Hur
pÄverkas
mÀnniskan
av
ljud
i
det
urbana
landskapet?
? Hur
behandlas
ljudaspekten
inom
landskapsarkitektur
och
planering
idag?
Studier
ÄskÄdliggör
att
ljudfaktorn
Inom
planering
och
landskapsarkitektur
lÀnge
har
förknippats
med
buller
och
behandlats
som
en
negativ
planeringsaspekt.
Inom
akustisk
design
föreslÄs
ett
mer
offensivt
förhÄllande
till
ljud,
att
ljud
bör
utvÀrderas
utifrÄn
kvalitativa
aspekter.
Men
ljudmediet
Ă€r
komplext,
för
att
förstÄ
hur
mÀnniskor
pÄverkas
av
ljud
utgÄr
denna
studie
frÄn
forskning
inom
miljöpsykologi,
att
ljud
kan
pÄverka
mÀnniskor
bÄda
negativt
och
positivt.
Men
ocksÄ
forskning
som
behandlar
hur
mÀnniskor
avlÀser
och
tolkar
ljud
i
landskapet,
med
andra
ord
hur
vi
lyssnar
-Â?
att
mÀnniskan
har
en
förmÄga
att
selektera
ljudinformation
beroende
pÄ
lyssnarperception.
DÀrför
Ă€r
denna
inriktning
nödvÀndig,
att
planerare
och
arkitekter
inte
fokuserar
pÄ
att
diagnostisera
de
goda
kvalitéerna,
istÀllet
ligger
fokus
pÄ
hur
mÀnniskan
kan
skyddas
frÄn
ljud.
I
denna
studie
förtydligas
detta
förhÄllningsÀtt
med
praktiska
exempel
av
t.ex.
ljudtillÀgg
och
hur
detta
kan
anvÀndas
som
designprincip.
Metoden
kan
anvÀndas
som
ljudmaskering
vilket
innebÀr
att
ett
ljud
kan
delvis
eller
helt
upplevas
försvinna
i
förmÄn
av
en
annan
ljudkÀlla.
Sammanfattningsvis
exemplifieras
intressanta
ljudinstallationer
som
illustrerar
vÀl
hur
ljud
kan
tillÀmpas
i
landskapet
och
genom
dessa
studier
har
jag
kommit
fram
till
följande
slutsats:
Forskning
inom
ljudets
pÄverkan
och
hur
mÀnniskor
tolkar
ljud
finns
att
tillgÄ
men
kunskap
om
detta
Ă€r
undermÄlig
bÄde
bland
yrkesutövande
och
studerande
landskapsarkitekter.
DÀrför
saknas
det
en
audiell
kultur
bland
landskapsarkitekter
och
yrkesutövande.
Som
en
följd
av
detta
behandlas
ljud
ofta
som
en
negativ
aspekt
inom
planering
och
gestaltning.
Detta
kan
Ă€ven
bero
pÄ
ljudmediets
komplexa
natur
och
att
det
saknas
teknik
för
att
behandla
audiella
uttryck
pÄ
samma
sÀtt
som
visuella
uttryck.
Att
medvetandegöra
ljud
som
gestaltningsaspekt
bland
yrkesutövande
och
allmÀnheten
innebÀr
att
ljudmediet
bör
bli
mer
tillgÀngligt
med
fler
praktiska
förebilder
som
tillÄts
att
göra
ansprÄk
som
intressanta
inslag
i
den
offentliga
miljön.
Denna
utveckling
kan
bidra
till
en
positiv
utveckling
av
framtidens
hÄllbara
stÀder..
Lika men ÀndÄ skillnad? : En studie om hemtjÀnstpersonals arbete kring delaktighet och bemötande runt vÄrdtagare med alkoholmissbruk.
Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.
Strategisk partnering : med tillit som drivkraft
Inom den svenska byggbranschen arbetar bestÀllare, brukare och entreprenör traditionellt sett skilda Ät i klassiska general- eller totalentreprenader. En viss misstro till varandras tillförlitlighet har varit ett faktum som inte gÄtt att förneka. Under det senaste decenniet har en arbetsform byggd pÄ samarbete kallad strategisk partnering utvecklats. Strategisk Partnering Àr en arbetsform dÀr samtliga aktörer Àr delaktiga i flera projekt och arbetar som Projektet AB. DÄ det i strategisk partnering skrivs kontrakt över flera Är ingÄr alla aktörer i ett lÀngre samarbete dÀr allas del i kedjan Àr lika viktig.
Effektivisering av portföljer med volatilitetslÀnkade derivatsinstrument
Traditionellt sett har finansiella kriser och krascher pÄ aktiemarknaden sammanfallit med volatilitetschocker med extrema volatilitetsnivÄer pÄ aktiemarknader. Volatilitet har inte bara i samband med kriser utan Àven generellt sett visat sig vara negativt korrelerat med aktieavkastningar. DÄ de flesta tillgÄngsklasser Àr positivt korrelerade med varandra uppkommer naturligt dÄ frÄgan om huruvida man kan utnyttja denna negativa korrelation för att diversifiera en redan diversifierad portfölj. I denna rapport studeras hur man genom att i en institutionell investerares diversifierade portfölj kan förbÀttra avkastningen och risken genom att introducera dels variansswapar men Àven sÀljoptioner i portföljen. Slutsatserna frÄn studien visar att sÀljoptioner och variansswapar i mindre proportioner kan anvÀndas för att minska risken i den diversifierade portföljen.
Den sprÄkliga omgivningens och miljöns pÄ- och inverkan pÄ smÄ barns tidiga sprÄkutveckling
PÄverkar det faktum att barn har syskon barnens sprÄkutveckling? MÄnga forskare har funnit att sÄ Àr fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns sprÄkutveckling, framför allt anvÀndningen av personliga pronomen. MÄnga undersökningar har visat omgivningens pÄoch inverkan nÀr det gÀller smÄ barns sprÄkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan pÄ sprÄkutvecklingen av att barn har syskon eller ej.