Sök:

Sökresultat:

13833 Uppsatser om Arkitekter utan gränser - Sida 13 av 923

AK-747 : An office wall for AB Hyllteknik

Under 2 mÄnaders tid har jag befunnit mig pÄ ett kontor i Alvesta, nÀrmarebestÀmt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. DÀr har jag som denförsta designern nÄgonsin pÄ företaget jobbat nÀra dess ledning i arbetet med att tafram en ny skÀrmvÀgg.I designarbetet har jag fokuserat pÄ, och lyckats med, att effektivisera produktenstillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har ocksÄ en genomgripandemiljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövÀnligamaterial resulterat i att skÀrmvÀggens stÄlram hÄller en ljudabsorbent som bestÄr av100% polyesterfiber och har samma kretslopp som Ätervinningsbara PET-flaskor.Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skÀrmen som enutmÀrkt ljuddÀmpare. MÄlet Àr att nÄ ut till kontor med en miljömedveten strÀvan,mÄn om de anstÀlldas arbetsmiljö vad det gÀller kontorets ljudlandskap och skapandetav rumsliga ytor för trivsel och arbete.För att ihopkopplade skÀrmvÀggar ska sluta tÀtt och kunna bÀra hyllplan har jag ritaten helt ny stÄlprofil som utgör skÀrmens gavlar.

Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt : En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

MiljövÀrdering vid projektering: en nulÀgesanalys

Byggsektorn stĂ„r för för en betydande miljöpĂ„verkan pĂ„ grund av sektorns stora omfattning. DĂ„ samhĂ€llet strĂ€var mot en hĂ„llbar utveckling har krav börjat stĂ€llas pĂ„ att sektorns resursförbrukning och miljöpĂ„verkan mĂ„ste minska. Ett sĂ€tt att Ă„stadkomma denna förĂ€ndring Ă€r att anvĂ€nda sig av miljövĂ€rdering vid val av byggnadsmaterial. I rapporten redovisas resultaten av kvalitativa analyser, vilka baseras pĂ„ intervjuer med bestĂ€llare, konsulter, arkitekter och entrprenörer utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: • PĂ„ vilket sĂ€tt arbetar ni med miljöfrĂ„gor inom företaget idag? • Vilka miljövĂ€rderingsparametrar anvĂ€nder ni er av idag vid projektering av byggnader? • Vilka visioner har ni om framtidens projekteringsskede för byggnader? Miljömedvetenhet och miljöarbete anses som viktigt av byggbranschens aktörer, i sina visioner ser de miljön som ett konkurrensmedel och att energiaspekter kommer att bli mycket viktiga vid projekteringen.

FörÀndringar av tÄrfilmens osmolaritet mellan morgon och kvÀll hos personer utan symptom pÄ torra ögon

Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera om det fanns nÄgon variation av tÄrfilmens osmolariet, morgon och kvÀll hos personer utan symptom av torra ögon.Metod: TÄrfilmens osmolaritet mÀttes pÄ totalt 30 patienter, tvÄ gÄnger pÄ en dag; morgon och kvÀll. MÀtningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. BÄde höger och vÀnster öga mÀttes pÄ varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkÀt vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom pÄ torra ögon tillÀts delta i studien.

Att vakna utan minne och dess positiva aspekter

Bakgrund: Vid svÄr sjukdom dÀr behandlingen bestÄr av avancerad övervakning samt lÀkemedels- och ventilatorbehandling pÄ en intensivvÄrdsavdelning, utsÀtts patienten för stor stress. VÀlbefinnandet och det psykiska tillstÄndet under och efter denna behandling Àr komplexa vilket kan innebÀra drömmar, vanförestÀllningar och minnesstörningar frÄn vÄrdtiden.Syfte: Syftet Àr att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vÄrdats i ventilator.Metod: Studien Àr en beskrivande tvÀrsnittsstudie gjord utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vÄrdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrÄn öppna frÄgor för att ges tillfÀlle att berÀtta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att fÄ sova, att kÀnna trygghet och att fÄ en ÄterberÀttelse. Att fÄ sova gav smÀrtfrihet, underlÀtta andning och vakna utan konsekvenser av det man vÄrdats för.

Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och sjÀlvbyggeri

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

SÀllskapsdjurs pÄverkan pÄ Àldre personer med eller utan demenssjukdom ? En litteraturstudie

Äldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar ökar i takt med att den Ă€ldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3 miljoner mĂ€nniskor som Ă€r över sextio Ă„r varav 140 000 har en demensdiagnos. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sĂ€llskapsdjur kan pĂ„verka Ă€ldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dĂ€r 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar inkluderades.

Dagvattenhantering och takpark för projektet PARK 1 : Ett utredande förslag

Som följd av den pÄgÄende urbaniseringen har de naturliga förutsÀttningarna för regn och smÀltvattnet att infiltrera i marken och ÄtergÄ till sitt kretslopp pÄ naturlig vÀg försvunnit i stÀderna. I Stockholm leds ungefÀr hÀlften av dagvattnet via VA-nÀtet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnÀtet  och Àr svÄra för reningsverken att hantera. IstÀllet för att ledas ut i VA-nÀtet ska dagvatten strÀvas efter att hanteras lokalt. Arbetet lÀgger fokus pÄ dagvattenhanteringen för takparken pÄ ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Blandstad som estetisk och visuell upplevelse - En fallstudie om planerares, boendes och andra brukares estetiska vĂ€rdering av SörbyĂ€ngen i Örebro

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Byggnadsdesign och dess vÀrden

BAKGRUNDEN OCH PROBLEMDISKUSSION: Design som företeelse har fÄtt alltstörre betydelse för nÀringslivet och samhÀllet i helhet. Allt fler företag inser designenspositiva inverkan pÄ verksamheten och vÀljer att arbeta medvetet med det. I samband med attbyggnader ökar kraven pÄ designens funktion, rÀcker estetiken inte lÀngre, designen mÄsteprestera mer och visa att den Àr praktisk och effektiv att tillföra i en byggnad. Designassocieras ofta med stora kostnader men vilka positiva vÀrdeeffekter skapar designen igengÀld?SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de vÀrden design kan framkalla i enbyggnad, samt att försöka förklara sambandet mellan betraktaren och vilka vÀrden den villframhÀva i design.

VÀrdering av immateriella tillgÄngar : Hur tolkar banker betydelsen av immateriella tillgÄngar vid en kreditbedömning?

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Kognitiva funktioner hos 18-Äringar med och utan ADHD-symtom : En pilotstudie frÄn Stockholm Neonatal Project (SNP)

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

HÀnga pÄ sta'n : Ungdomars vÀrderingar av ostrukturerade fritid

Den ostrukturerade fritiden har ibland upplevts som aktiviteter utan vuxenkontroll. Detta har diskuterats i förebyggande syfte för att förhindra att ungdomar töjde pÄ grÀnsen och hamnade snett. Ibland har samhÀllets signaler tolkats som att aktiviteter utan vuxenkontroll inte varit lika accepterade som de med struktur och kontroll. VÀrderades ungdomarnas aktiviteter annorlunda av vuxna Àn av ungdomarna sjÀlva? Syftet med studien var att undersöka om skillnader fanns mellan ungdomars och socialtjÀnstens vÀrderingar av ostrukturerad fritid.

Live slow motion: from idea to product

Vi ville undersöka om det var möjligt att pÄ en begrÀnsad budget bygga och programmera en Live Slow Motion-maskin för att generera repriser under en TV-sÀndning. Utan tillgÄng till dyrare specialtillverkad hÄrdvara skulle allt skötas i mjukvara pÄ i grunden en vanlig konsument-PC. Vi ville sÄ lÄngt som möjligt att vÄr maskin skulle efterlikna de etablerade produkter som anvÀnds i TV-branchen dÄ vÄr förhoppning var att maskinen skulle kunna utnyttjas av TV-studenter efter fÀrdigstÀllandet. Vi ville dock inte begrÀnsa oss för mycket, utan vi skulle försöka förbÀttra de saker vi ansÄg behövde förÀndras..

De estetiska uttrycksformerna i förskolan - vad kan KME- förskollÀrare tillföra?

Syftet med vĂ„r studie var att undersöka KME-förskollĂ€rarens kompetenser i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Vi var intresserade av att undersöka om dessa kompetenser skiljde sig frĂ„n förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne. DĂ€rför stĂ€llde vi oss frĂ„gorna om hur och varför KME-förskollĂ€rare, respektive förskollĂ€rare utan KME som huvudĂ€mne, arbetar med de estetiska uttrycksformerna. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex förskollĂ€rare, tre med och tre utan KME som huvudĂ€mne. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrĂ„n följande teoretiska begrepp: Återskapande, omskapande och nyskapande, estetiska uttrycksformer utifrĂ„n intryck och uttryck, multimodalitet, estetiska uttrycksformer som ett sĂ€tt att uttrycka sig pĂ„ samt estetiska uttrycksformer för att stĂ€rka individen.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->