Varumärkespersonlighet blir en allt viktigare del i företagens strategiska marknadsföring. Studier visar att om man applicerar drag från mänskliga personligheter på ett varumärke kommer man att effektivare kunna marknadsföra sig mot sina målgrupper. Men inte bara mänsliga personlighetsdrag är ett verktyg i detta syfte, utan företagen kan även likna sitt varumärke vid Arketyper, vilka kort kan sägas vara väsen som ofta förekommer i sagor och legender. Denna studie ämnar att studera hela fenomenet med varumärkespersonlighet från konsumenternas perspektiv. Det vill säga hur konsumenterna, som i dett fall är respondenterna, uppfattar ett visst varumärkes personlighet.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring Arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung?s analytic psychology.

This paper interprets the myth of the hymen through the archetypal theory of Carl Gustav Jung. Today it has been proven that there exists no hymen that breaks at a woman?s first intercourse. Nonetheless, the myth of the hymen lives on ? creating enormous consequences for girls and women.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och Arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck. Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till The Female Assassin; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska Revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska Revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt Arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer.Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet La Meurtrière (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11.

Uppsatsens syfte är att förstå Walter Stenströms konstsaga Pojken och trollen eller äventyret, med hjälp av Carl Gustav Jungs psykologi, och utifrån Jungs psykologi analysera eventuella allmänmänskliga drag i sagan. Analysen av sagan bygger på en hermeneutisk grund, varpå texttolkningen utgår från närläsning som metod, som innebär att texten detaljstuderas. Analysen visar att sagan kan tolkas ur ett vuxenpsykologiskt perspektiv, där olika arketypiska symboler är frekventa, och som i sin tur svarar mot olika psykiska utvecklingsförlopp. Kungen symboliserar individens medvetna sida, och drottningen den omedvetna sidan. Trollen symboliserar individens bortträngda emotioner, och prinsessan symboliserar individens innersta kärna, som med Jungiansk terminologi benämns som Självet. Pojken i sagan symboliserar den arketypiske hjälten som befriar och återställer balansen inom individen.   Analysen visar också att sagan kan tolkas utifrån ett barnpsykologiskt perspektiv, där de arketypiska symbolerna fungerar som projektionsobjekt.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.Mina frågeställningar har varit följande:- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension.

Bilderboken Sagan om den lilla hinden kom ut 1924, bara na?gra a?r efter att kvinnlig ro?stra?tt info?rts i Sverige. Denna studie pekar pa? forskning som uppma?rksammat att Beskow tidigt fo?rde in samha?llskritik i sina barnbokstexter och att kvinnors yttrandefrihet la?g henne varmt om hja?rtat. Studien bekra?ftar och fo?rdjupar den bilden och visar bland annat att Beskow i Sagan om den lilla hinden anva?nder sig av sofistikerade littera?ra strategier fo?r att uppmana till motsta?nd mot sna?va och inskra?nkta samha?llsnormer samt pla?dera fo?r en friare samha?llsdebatt.